Ingår i temat
Relationer
Läs senare

3 lärare: Så möter vi våra elever

RelationerGrundskollärarna Arianne Södermark, Rickard Nordström och Annika Österlindh berättar om hur de bygger relationer med sina elever.

av Sebastian G Danielsson
25 Sep 2018
25 Sep 2018
Foto: Emil Nordin

Arianne Södermark, musiklärare åk 4–9:

”Jag behöver lära känna dem snabbt”

Musikläraren Arianne Södermark möter 300 elever i veckan i årskurserna 4-9 på Skytteholmsskolan i Solna. Hon lägger hela första lektionen på lära känna-­övningar och namnlekar när hon möter en ny klass.

– Vissa kanske tycker att det låter slösigt men jag får igen det tiotusenfalt. Eftersom jag bara har 18 lektioner med eleverna på en hel termin behöver jag snabbt lära känna dem så att jag kan börja lära ut mitt ämne, säger hon.

Vad brukar ni göra på en sådan lektion?

– Jag börjar med allt från enkel puls och rytm, vi klappar händerna utifrån hur många stavelser man har i sitt namn. Vi kör namnblues, ett vanligt blueskomp som alla får säga vad de heter till. Det finns fler olika namnlekar och sånger som jag använder mig av.

Varför är det viktigt att lära sig namnen?

– Att jag kan möta mina elever med deras namn hjälper mig att skapa en relation väldigt fort. De känner sig sedda och lyssnade på. Det finns ett stort behov av det i dagens skola, det är så många ungdomar som inte riktigt blir sedda någonstans.

Hur viktigt är det att bygga relationer som musiklärare?

– Jätteviktigt. Ämnet är så pass utmanande som det är för mig som musiklärare. Vi har ofta väldigt stora salar med mycket material som låter högt och kostar mycket pengar. Om inte eleverna känner att de kan lita på mig och att jag kan lita på dem kan allt fallera totalt.

 

Rickard Nordström, svensk-, SO- och matematiklärare åk 4–6:

”Eleverna ska känna sig sedda”

Foto: privat

I maj lade mellanstadieläraren Rickard Nordström upp ett videoklipp på sitt Instagramkonto, ”Magister Nordström”, där han hälsar på sin klass med unika hälsningar för varje elev. Det blev genast en viral succé.

– Jag vill att eleverna ska landa lite när de kommer hit. De ska stanna upp och känna sig sedda, då får vi bra start på dagen. Att de själva får välja rörelsen gör att det blir unikt för dem och att de känner sig speciella. Jag försöker hitta varje individ genom olika vägar och visa att jag bryr mig.

Du är flitig på att använda sociala medier i kontakten med eleverna?

– Jag startade Instagram för att jag ville motivera och inspirera dem efter skolan. Jag tänker att sociala medier är elevernas hemmaplan. Om jag som vuxen kan befinna mig där, lära känna och förstå de verktyg som finns, kan jag också nå dem. Då kan jag till exempel veta vad vissa kändisar heter och nämna deras förebilder i undervisningen.

Du når även ut till föräldrarna i sociala medier?

– När jag började lägga ut saker vi gör i skolan fick jag en enorm respons. Föräldrarna gillade när jag berättade om vad vi har gjort och då kunde de använda det hemma, ”jag såg att ni pratade om vikingatiden”. Det blir en positiv spiral. För mig handlar relationer inte bara om mig och eleven. Vi är tre spelare i ”gamet”: jag som lärare, eleven och föräldern. Tillsammans gör vi att barnet kan nå fram i utvecklingen så bra som möjligt.

 

Annika Österlindh, slöjdlärare åk 3–9:

”Givandet och tagandet blir relationsbyggande”

Foto: Emelie Österlindh

I fjol började slöjdläraren Annika Österlindh arbeta på Baldersskolan i Staffanstorp efter 28 år på en annan skola. Det var minst sagt en utmaning att lära känna 170 elever, som hon dessutom bara träffar en timme i veckan. Men efter ett läsår har hon lyckats bygga upp stabila relationer. Receptet? Tydlighet och öppenhet.

Redan vid första mötet förklarar hon att hon kommer att lägga ned jobb för att hjälpa eleverna framåt och att hon förväntar sig att de visar engagemang och tar ansvar för sitt eget lärande.

– Det här givandet och tagandet blir relations­byggande på det sättet att jag ser dem, jag hör dem. De ska veta att jag vill dem väl, att de ska lyckas, säger Annika Österlindh.

När eleverna förstår det får de bättre självkänsla och större engagemang. Hon ser sig själv som en personlig tränare som uppmuntrar och utmanar.

Undervisningen är strukturerad. Annika Österlindh vacklar inte i sina beslut och kan låta bestämd, men eleverna verkar uppskatta ärligheten. Hon hänvisar till John Steinberg, doktor i pedagogik, som hävdar att elever lättare accepterar struktur och regler om de känner att läraren engagerar sig i dem.

Hon säger att det är svårt att bygga relationer eftersom hon bara träffar eleverna en timme i veckan. Hon hanterar det med personliga kommentarer och genom att se till individuella behov.

Det gäller förstås att ha fingertoppskänsla. Om någon har en dålig dag är det inte läge att gå för hårt fram.

ur Lärarförbundets Magasin