Läs senare

”Alla kan inte läsa det som står i boken”

23 nov 2015

Foto: Adam HaglundLäs sidan 222 till 246 och svara på frågorna på sidan 246! Det är förmodligen fortfarande en vanlig uppmaning i svenska klassrum. Men vet ni! Alla elever kan faktiskt inte läsa det som står i boken. Jag undervisar i matte och NO på högstadiet och upplever att det finns många som inte kan läsa de texter som läroböckerna består av. De är för svaga läsare och har för dålig kunskap om begreppen som finns i dem, särskilt om det är ett nytt område.

Det leder till att vissa – i stället för att läsa texten och försöka förstå innehållet – börjar med frågorna och sedan skummar texten i jakt på svaret. Att snabbt ögna igenom en text bättrar inte på läsförmågan. Det är snarare en strategi för att kvickt hitta ord som verkar höra i hop med frågan, så att man kan svara på den.

Så eftersom detta arbetssätt inte leder till kunskap och förståelse har jag slutat med det. Numera arbetar vi tillsammans med texter. Vi plockar ut centrala begrepp och ord och förklarar dem. När vi sedan läser texten högt tillsammans får eleverna en bättre läsupplevelse och en ökad förståelse för innehållet.

Läroboksförfattare har förstått att elevers läs- och skrivförmåga har sjunkit. Det finns en hel uppsjö av lättlästa böcker och lightvarianter på våra vanligaste läromedel. Tyvärr är det ganska vanligt att man i dessa böcker har plockat bort bilder som är bra som stöd – särskilt för svaga läsare. Då försvinner även de bildtexter som ofta sammanfattar textens innehåll på ett bra sätt. Ett annat problem är att antalet sammanbindande ord minskat. Det gör att texten blir ännu mer faktaorienterad och inte ett dugg lättare att läsa.

Men måste eleverna läsa en lärobok då? Nej, naturligtvis inte. Det finns lämpliga texter att hämta lite överallt. Men att hitta bra texter, som stämmer in på det centrala innehållet, ligger på rätt nivå och motsvarar de syften som finns i NO-ämnena, är ett tidskrävande jobb. Därför är det ibland bra att ha en lärobok att läsa ur. För läsa måste vi, eftersom alla lärare i skolan måste jobba med att lära eleverna läsa och skriva.

Just nu pågår fortbildningssatsningen Läslyftet i hela Sverige. När jag pratar med ämneskollegor runt om i landet är de generellt skeptiska till det. Många skulle hellre vilja ha fortbildning i sina ämnen. Men det är viktigt att vi blir bra på att undervisa om hur man läser och skriver texter i alla ämnen. För när eleverna blir goda läsare och skribenter och känner sig trygga med de begrepp som används, då tror jag att kunskapsnivån kommer att bli mycket högre.

Kanske beror motviljan mot Läslyftet på att många lärare under lång tid fått alldeles för lite påfyllning och därför vill fokusera på sina ämnen. Men en lärare kan aldrig fortbilda sig för mycket. Tvärtom. Alltför ofta äts den egna tiden upp av allt annat som måste göras. Och frågar du huvudmannen så finns det sällan pengar till kurser som kostar. Men fortbildning är en förutsättning för vårt yrke. Hur ska man kunna utbilda elever om man inte hela tiden utbildas i det som är nytt och viktigt för deras utveckling?

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com