Läs senare

”Ämnet måste anpassas till en ny tid”

Geografiämnet ska visa eleverna hur miljöproblemen hänger samman med de val vi gör och hur vi bygger upp våra samhällen. Det menar Tomas Torbjörnsson, som har undersökt ungdomars attityder till hållbar utveckling.

02 apr 2012

Du har skrivit en licentiatavhandling om ungdomars attityder till hållbar utveckling. Vad var det viktigaste du kom fram till?
– En sak som överraskade var att det var så pass stora attitydskillnader mellan könen när det gäller solidaritet med andra delar av världen. Unga kvinnor har en mycket mer positiv attityd än unga män.

– Jag blir nyfiken på hur det kommer sig och jag hoppas kunna få reda på lite mer om det, eftersom jag nu fortsätter med en doktorsavhandling. Jag har precis börjat göra intervjuer för att borra lite djupare. Delvis är det samma elever som svarar, två år efter den första enkäten. De går i trean nu, och det blir intressant att se om attityderna förändras med tiden, exempelvis beroende på vilket program de gått på gymnasiet.

Hållbar utveckling är ett stort område. Hur frågar man ungdomar om det?

– Jag har gjort en enkätundersökning med 30 frågor som besvarats av drygt 900 ungdomar som gick första året på gymnasiet. Syftet var att undersöka attityder till tre aspekter av hållbar utveckling. Det är frågor om dels bevarande och utnyttjande av naturen, dels solidaritet, dels jämlikhet.

Hur tycker du att lärare borde arbeta med hållbar utveckling, med dina forskningsresultat i åtanke?

– Studien visar att det är viktigt att uppmärksamma den sociala och ekonomiska dimensionen. De flesta förknippar hållbar utveckling med miljöproblem. Det är inte lika självklart att hållbar utveckling har att göra med vilka val vi gör och hur vi väljer att bygga upp våra samhällen. Det handlar om intressekonflikter, om hur samhällen fungerar och hur de kan förändras.

Hur kan lärare göra för att visa det?

– Ibland behöver man lämna klassrummet för att undersöka och medverka i sammanhang där demokratiska processer äger rum. Det kan handla om hur samhället planeras på den ort där skolan ligger, till exempel när nya vägar ska byggas. De kan också få inblick i exempelvis hur det går till när skolmaten köps in. Det ökar medvetenheten och, tror jag, intresset för hållbar utveckling.

Hur får man människor intresserade av geografi-ämnet, mer generellt?

– Många frågor som hör hemma i ämnet – som klimatfrågan, konsumtionsmönster med mera – är ju väldigt intressanta för stora grupper av människor. Om kopplingen blir tydlig så kommer geografiämnets relevans att komma av sig själv.

Du är involverad i arbetet med att ta fram nationella prov i geografi. Hur går det?

– Vi testar just nu tänkbara provfrågor i olika klasser runtom i Sverige så att de fungerar för eleverna att svara på och framför allt för lärarna att bedöma. Efter påsk blir det en större utprövning, då varje fråga ska besvaras av 300 elever. De elevsvaren får till stor del ligga till grund för utformningen av de slutgiltiga frågorna.

Vilken är den största utmaningen?

– Frågorna ska öppna för svar på alla bedömnings-nivåer. A-nivån är klurigast, det handlar till exempel om att eleven ska föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika komplexa samband och geografiska mönster. Det är mycket högt ställda krav och det gäller för oss att hitta frågor som inbjuder och inte avskräcker eleverna att svara på det sättet. Alltså till synes enkla frågor som ger möjlighet till avancerade svar.

Vad är fördelen med nationella prov i geografi?

– Jag tror att det kan bidra till att modernisera synen på ämnet geografi, att få ämnet uppdaterat till vad det faktiskt ska vara enligt kursplanen. Det handlar till exempel om hållbar utveckling-perspektivet, att det är en viktig del av ämnet. Geografiämnet i Sverige har, rent generellt, inte anpassats didaktiskt till en ny tid och en föränderlig värld. För många är geografiundervisningen likadan i dag som den som lärarna själva fick i skolan. Och då handlar det mycket om kartkunskap. Men geografiämnet kan bidra med så mycket mer.

Hur kommer hållbar utveckling-perspektivet att synas på proven?

– Det kommer att finnas med. Det ingår i kunskapskraven att eleverna ska kunna resonera kring frågor som rör hållbar utveckling, värdera olika lösningar med mera.

Tomas Torbjörnsson undervisar i geografi på Strömkullegymnasiet i Bengtsfors och är doktorand vid Uppsala universitet. Hans licentiatavhandling heter En för alla – Alla för naturen: En studie av ungdomars attityder till hållbar utveckling. Den finns att ladda ned här.

ur Lärarförbundets Magasin