Ingår i temat
Ämnen på väg
Läs senare

Anna hittade kollegor på nätet

Tack vare digitaliseringen har Anna Anu Viik, modersmålslärare i finska, fått närmare till andra lärare och förändrat undervisningen i grunden. Nu har hon sina kollegor i sociala medier.

av Ellen Larsson
07 jun 2018
07 jun 2018
Fotouppdrag. Eleven Ursula Nordgren ska egentligen hitta ett motiv till framsidan på sin egen deckare men testfotar först sin modersmålslärare Anna Anu Viik.

Tystnad, tagning – och action!

På Nico Nordgrens uppmaning börjar Ursula Nordgren högläsa det inledande kapitlet i sin nyskrivna deckare Kenen Matka – Vems resa – som nu ska bli ljudbok.

– Roosa on kaivannut loulun alkua koko loman. Hän on myös kaivannut hänen parasta kaveriaan Siiri. (Roosa har längtat efter skolstarten hela lovet. Hon har också saknat sin bästa vän Siiri.)

När sista ordet är uppläst trycker Nico på lärplattans pausknapp. På den fem minuter långa inspelningen visar sig brummandet från lufttrumman i skolbiblioteket ha lagt sig som en ljudmatta i bakgrunden. Men det gör ingenting. Ljudets kvalitet spelar en biroll när eleverna övar på sitt finska uttal med hjälp av lärplattan och en app som skapar ljudböcker.

– Bravo! Du är en riktigt deckardrottning, utbrister Anna Anu Viik som är elevernas modersmålslärare i finska.

Ursula är tolvåriga Nicos två år yngre syster, men lektionerna i finska har de tillsammans på Vänge skola som ligger två mil sydost om Visby.

Två elever. En lärare. För Anna Anu Viik, som har hela Gotland som upptagningsområde, är detta vardag.

– Att skapa uppgifter som fungerar över årskurser och nivåskillnader är en av mina utmaningar. Att hitta vägar för att skapa band mellan elever som är spridda över en hel ö är en annan.

Anna Anu Viik insåg tidigt att en undervisning med penna, papper och övningsböcker inte skulle fungera, eftersom hon jobbar från förskoleklass till gymnasiet och ofta träffar elever på tu man hand. Framför allt elever i tonåren behöver kontakt med jämnåriga som delar samma språkliga och kulturella identitet för att få motivation. Att hon tog klivet från klasslärare till modersmålslärare för nio år sedan, ungefär samtidigt som digitaliseringen började slå igenom på allvar, visade sig vara en lyckosam slump.

– Digitala verktyg i undervisningen är en sak men lika viktig är digitaliseringen som ett socialt kitt. En möjlighet att länka samman elever, föräldrar – och kollegor – med varandra.

I sin yrkesroll har Anna Anu Viik fler utmaningar än geografiskt och åldersmässigt spridda elever. Hon är också ensam modersmålslärare i finska på Gotland. Men hon känner sig inte ensam. Hon har nämligen hittat många kollegor med liknande arbetsvardag och erfarenheter på sociala medier. Viktigast för henne har olika Facebookgrupper varit och en av dem, Modersmålslärare i Sverige, har hon startat och administrerar själv.

– Det är en spretig grupp – vi undervisar ju i allt-ifrån finska och samiska till somaliska och thai. Att vi är ensamma på skolan, och till och med i kommunen ibland, är däremot gemensamt för alla, så behovet av att möta kollegor på nätet är stort.

En annan sak som förenar modersmålslärarna är ämnets låga status. Att kommunen har makten över undervisningstiden diskuteras ofta i de olika kollegierummen på nätet och när modersmålsstödet för förskolan försvann handlade samtalen om det. Lärarna i Facebookgruppen hjälper och fortbildar varandra, med alltifrån information om nya riktlinjer till inspirerande lektionstips.

– Det är inte säkert att den egna chefen har koll på de senaste lagförslagen eller utredningarna på vårt område. Men en lärare hinner inte ta reda på allt själv så dela-kulturen har blivit jätteviktig.

Att modersmålsämnet har låg status i Sverige syns också i bristen på läromedel. Därför vänder Anna Anu Viik ofta blicken österut – till Facebookflöden i grupper för lärare i finska.

– Flyktingströmmen i Finland har revolutionerat tillgången på läromedel där. Så nu kan jag få tag på material som funkar perfekt för mina elever som läser nybörjarfinska. Internet är toppen för att föra samman människor, men det stillar inte mitt behov av läromedel.

I biblioteket på Vänge skola visar eleven Nico upp en hälsning som hon spelat in med mobilen till den jämnåriga finsktalande eleven Elina på Solberga-skolan i Visby.

–Vi har blivit kompisar genom Anna och träffas ibland, säger Nico.

Anna Anu Viik försöker på olika sätt skapa mötesplatser för elever och deras föräldrar, bland annat genom Facebook. Flera familjer har på så vis börjat umgås med varandra.

– Det finns ingen naturlig mötesplats för mina elever och deras föräldrar som är spridda över hela ön, så jag har skapat olika forum för dem att träffas.

Digitalt. Eleven Ursula förvandlar här sin nyskrivna deckare till ljudbok med hjälp av plattan och applikationen Book Creator.

Det är inte bara klassrummet och kollegierummet som blivit större, sett över de nio år som hon jobbat som modersmålslärare. Digitaliseringen har dessutom fört lärare och elever närmare makthavarna – framför allt genom Twitter. Själv använder Anna Anu Viik bara Twitter i sin yrkesroll, för att delta i den skolpolitiska debatten.

– Lärarklustret på Twitter är stort och du når exempelvis Skolverket och skolministern direkt. Plötsligt blir det där helikopterperspektivet som du bör ha som lärare möjligt.

Hon berättar om när en av hennes egna förebilder Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och välkänd profil på Twitter, ställde en provrelaterad fråga till gymnasieministern Anna Ekström, på elevernas uppmaning. De fick svar från ministern och på samma gång en bekräftelse på att deras frågor och åsikter faktiskt betyder något. Den närheten till maktens korridorer fanns inte före de sociala mediernas intåg.

– I ett sådant läge kan man verkligen tala om en demokratisering. Och att få svar av en minister på Twitter har faktiskt blivit vardag. Precis som digitala verktyg blivit som penna och papper i undervisningen. I alla fall för mig.

Anna Anu Viik vinkar hejdå till sina elever Nico och Ursula utanför Vänge skola. Det är dags att återvända till stan för ett möte på Wisbygymnasiet. Hon packar in datorn, plattan och den smarta telefonen tillsammans med pennor, papper och böcker i sitt mobila kontor – bilen. Hon kan inte tänka sig en undervisning utan digitala verktyg och kanaler i dag, konstaterar hon och berättar skämtsamt om paniken som uppstår om hon glömt tekniken hemma.

– Men jag använder papper och penna också. Det finns ingen vits med att kasta ut barnet med badvattnet, säger hon och stänger igen bakluckan.

Mer ur temat Ämnen på väg (6)

ur Lärarförbundets Magasin