Ingår i temat
Didaktik
Läs senare

Använd forskningen och bli en bättre lärare

DidaktikDidaktik är lärarkårens egen vetenskap enligt professorn Per-Olof Wickman. Trots det är många lärare obekanta med ordet.

av Erik Ignerus
22 mar 2018
22 mar 2018
Använd forskningen och bli en bättre lärare
Foto: Pixabay

Har du funderat på hur du bäst lär ut ett visst innehåll? Eller undrat varför du inte nått hela vägen fram till eleverna under en lektion? Då kan den här texten vara något för dig.

Du har nämligen varit inne och tassat på nyttan med didaktik. Ett ord som du kanske minns från lärarutbildningen? I alla fall om du pluggade nyligen. Har du en äldre utbildning är det inte lika självklart att du är bekant med ordet.

I vilket fall kan nog en uppfriskning, eller introduktion, vara på sin plats.

Vi tar hjälp av Per-Olof Wickman, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskap på Stockholms universitet. Han definierar didaktik som lärares egen vetenskap. Alltså på samma sätt som läkare har sin vetenskap i medicin, fysiker i fysik och ekonomer i ekonomi. En så kallad professionsvetenskap.

Det egendomliga med vetenskapliga ord och begreppsapparater är att de faktiskt kan göra saker bättre.

– Det betyder att forskning om didaktik samlar det som lärare vet och kan, för att göra det enkelt kan vi säga att det handlar om undervisning. Och med ordet undervisning menar jag då det som lärare planerar, bedömer och utvärderar i relation till det som händer i interaktionen mellan lärare, elev och innehåll, säger han.

Några klassiska frågeställningar inom­ didaktiken är vad, hur och varför som i:

Vad ska vi ha för innehåll på dagens lektion?

Hur ska det undervisas?

Varför ska vi ha det innehållet?

Vad kan du som lärare ha för nytta av att fundera på det? Jo, med didaktik kan du till exempel utveckla din egen undervisning, förfina dina genomgångar och se till att eleverna lär sig mer.

Så skiljer du på begreppen

Didaktik

Handlar om faktorer som påverkar undervisning och lärande. Beskrivs ofta genom de så kallade didaktiska frågorna: vad, hur och varför. I vissa fall förekommer också frågan om vem, som i vem ska lära sig, eller vem bestämmer över undervisningens innehåll.

Pedagogik

Handlar om hur barn och vuxna lär, påverkas och utvecklas i utbildning samt vardags- och arbetsliv. Pedagogik söker ofta allmängiltiga principer, riktlinjer och förhållanden, vilket gör att den kan vara svår att tillämpa i praktiskt skolarbete.

Metodik

Svarar på frågor om hur man lär ut något, alltså vilken metod som är bäst för att lära ut. Sedan 1990-talet har metodik allt mer setts som en del av didaktiken.

Allmän eller ämnesspecifik didaktik?

Allmän didaktik handlar om allmänna eller övergripande frågor inom undervisning och lärande. Det kan till exempel handla om vilken roll digitala medier spelar för lärande. Ämnesdidaktiken är specifikt avgränsad till en disciplin eller ett ämne. Gränsen mellan allmän didaktik och ämnesdidaktik är enligt Skolverket ofta otydlig och bör därför inte överdrivas.

Källa: Skolverket, Stockholms universitet och Nationalencyklopedin.

– Inom fysiken var folk intresserade av Galileo Galilei och hans begreppsapparat för att kunna skjuta kanonkulor med större precision. På samma sätt kan lärare med hjälp av didaktiken bli mer träffsäkra när det kommer till att genomföra, planera och utvärdera lektioner, säger Per-Olof Wickman.

– Det egendomliga med vetenskapliga ord och begreppsapparater är att de faktiskt kan göra saker bättre. Med hjälp av olika begrepp kan vi identifiera vad som är relevant och irrelevant i en viss situation, och hitta gemensamma nämnare i andra situationer och på så sätt lära oss av varandra.

Men vänta lite nu, det är väl inte bara didaktik som lärare kan hämta kunskap och stöd ifrån. Det finns ju pedagogik? Och metodik? Är inte det vetenskap för lärare?

– Pedagogik är inte ointressant för lärare, men den har aldrig velat vara just lärarnas professionsvetenskap. Den fokuserar dessutom enbart på frågan »hur?« och säger ingenting om innehållet. Slarvas frågan om »vad?« bort blir lärare bara några som ska utföra ett redan bestämt innehåll. Men de är mycket mer än så. Lärare har en unik innehållskunskap som de förvaltar, det får man inte glömma bort, säger Per-Olof Wickman.

Metodik ser han snarare som en del av didaktiken.

– Det handlar ju om metoder för att lära ut, och går alltså att koppla till frågan om hur något ska undervisas, men precis som i pedagogiken så finns frågan om innehållet inte med.

Trots att Per-Olof Wickman själv definierar didaktiken som lärarnas egen vetenskap tror han att det är få lärare som har koll på vad det är.

– De som är yngre har ofta haft didaktik på utbildningen. Men medelåldern är ganska hög i skolan och när jag själv gick ut lärarutbildningen -82 hade jag inte läst någon didaktik. Jag tror att många lärare inte riktigt förstår vad det är. Och jag skulle även säga att många lärarutbildare har en vag uppfattning om det.

En anledning till att många är obekanta med ordet är att didaktiken är ett relativt ungt forskningsfält. Kanske framför allt i Sverige där den under en längre tid än i många andra länder har stått i skuggan av pedagogiken. På utbildningarna har den inte haft någon framträdande roll och enligt Per-Olof Wickman behöver vetenskapen nu fortsätta utvecklas och byggas upp genom forskning. Extra viktigt tror han att det är att lärarkåren engagerar sig och är med på tåget.

På Stockholms universitet, där Per-Olof Wickman jobbar, håller de nu på med att hitta begrepp för sådant som lärare gör i sin undervisning. Det kallas för modellering.

Didaktiken måste ges en chans att utvecklas underifrån, vi vill ju inte att det blir någon charlatanvetenskap.

– Vi testar modellerna i ett samarbete med lärare för att se hur de fungerar. Vi försöker se hur olika modeller kan användas konkret i olika typer av undervisning och vad det kan leda till. För oss blir det extremt viktigt att göra det här begripligt och tillgängligt för lärarna.

På andra lärosäten ser forskningsinriktningarna annorlunda ut.

– Det finns alltifrån traditioner med aktionsforskning som ju ligger väldigt nära praktiken till mer teoretiskt utvecklande forskning. Jag tror att det som börjat hända nu är att man förstår att det inte räcker med att bara dra slutsatser utifrån hur eleverna lär sig, utan man måste kombinera det med forskning om hur man ska göra som lärare för att hjälpa eleverna.

Ett exempel på att didaktiken ännu inte har någon stark förankring bland lärare är att ett ordentligt yrkesspråk saknas. Som lekman är det väldigt svårt att hänga med när en läkare pratar. Men när lärare diskuterar sin undervisning använder de i stort sett samma språk som elever och föräldrar, anser Per-Olof Wickman. Undervisning kan till exempel beskrivas som lätt, svår, tråkig, fri eller styrd. Och orden spelar roll.

– I fysikämnet försöker exempelvis en fysiklärare att övertyga eleverna om att med hjälp av olika begrepp så kan man förstå förlopp och resonera kring dem. På samma sätt tänker jag att det borde finnas en begreppsapparat för det som lärare gör.

Per-Olof Wickman tror att det finns mycket att vinna, inte bara för enskilda lärare utan för hela professionen, när fler får upp ögonen för didaktik. Bland annat skulle det kunna höja yrkets status. I skrivande stund pågår till exempel en stor debatt om mobiltelefonens vara eller icke vara i skolan.

Vissa upprörda röster stör sig på att ingen verkar vilja höra vad lärarna tycker i frågan. Borde inte de som är i klassrummen hela dagarna veta bäst? Ändå tycks läkare, psykologer, politiker och debattörer ofta stå före lärare på talarlistan.

Avsaknaden av en vetenskap tätt knuten till lärarkåren kan vara en av anledningarna till att det ser ut på det sättet.

– Jag tror i alla fall att det här är en del i förklaringen till varför man i så många sammanhang inte behöver fråga lärare om saker och ting. Lärares kunskaper är ifrågasatta, men genom att utveckla ett slags professionskunnande tror jag att kåren kan få en starkare röst i debatten. Didaktiken kan då vara ett sätt att försvara kunskaperna.

När man tänker efter kan det kännas märkligt att lärarna, en yrkesgrupp som funnits så länge, saknat en ordentligt utbyggd professionsvetenskap liknande medicin eller ekonomi. Hur kommer det sig egentligen?

– Sedan början av 1900-talet har det skett en enorm akademisering i hela samhället, och många andra profess­ioner har utvecklat sin akademiska del, men där har lärarkåren inte lyckats hänga med, säger Per-Olof Wickman.

En anledning tror han kan vara att ­utbildningstraditionen för lärare har sett annorlunda ut jämfört med andra yrken.

– En förklaring kan vara den uppdelning som tidigare fanns, där lärare för yngre åldrar gick på seminarier utan några akademiska poäng, och lärare för äldre snarare hade en examen inom sitt ämne. Jag själv läste väl kanske tio poäng pedagogik och möjligen lite metodik. Det har inte funnits den traditionen helt enkelt, det är först nu på senare år som det har börjat komma.

Nu är i alla fall didaktiken på frammarsch och ordet syns och hörs allt oftare.

– Någonting har ju hänt, helt klart, didaktiken har fått större plats. Nu gäller det att vi också bygger upp den tillsammans så att lärarna känner att de verkligen får en egen vetenskap. Didaktiken måste ges en chans att utvecklas underifrån, vi vill ju inte att det blir någon charlatanvetenskap, säger Per-Olof Wickman.

ur Lärarförbundets Magasin