Läs senare

Återhämtningens lov

En rast då och då behöver alla. Vuxna får inte arbeta mer än fem timmar i sträck utan rast. Vad barn får göra är upp till schemat.

05 okt 2014

Illustration: Sofie Marklund

Raster i skolan är som läxor, de existerar. Likheterna mellan de bägge är att de inte är reglerade i skolans styrdokument. Att lärare behöver rast är reglerat i Arbetstidslagen. Rasten har en praktisk funktion, det är ett utrymme mellan olika lektioner, en förflyttning från ett ämne till ett annat. Som förberedelsetid, toalettbesök, lunch, fikapaus och samtal med kollegor. Raster behövs för att schemat ska fungera.
Under tiden går eleverna ut på skolgården. En plats som varierar hur mycket som helst. Skolgården kan vara (för) stor eller (för) liten, eller så finns den inte alls, den kan ha grönska eller asfalt eller både och. Den kan vara avdelad för olika stadier och den kan vara mer eller mindre utrustad för bollspel, några redskap och kanske en kulle att kunna klättra på. Mer ovanligt är en skogsdunge eller en skolträdgård.

Det finns ingen specifik forskning om skolrasternas funktion. Däremot kan forskare komma in på rastens betydelse från en annan horisont. Det kan vara studier om skolmiljön, mobbning, specialpedagogik, barns säkerhet eller om barns behov av rörelse, lek och frisk luft. En del andra texter om raster finns att läsa i examensarbeten från högskolan samt en del rapporter. Om skolans värdegrund och uppdrag står det i läroplanen. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Om man slår ihop alla kvartsraster och långraster blir det nästan en dag på en vecka, det vilar därför ett stort ansvar på skolledningen för hur rasterna hanteras.

Det är på rasterna som utanförskap, mobbning, ensamhet och lång väntan kan råda. Men förstås även viktig gemenskap, lek och stoj.

Under rasterna finns också vuxna på skolgården, ofta kallad rastvakter (se sidan 27). I en studie, som docent Maria Nordström har gjort om skolgårdsmiljön, skriver hon ”Bara enstaka gånger under observationstiden hände det att de lärare, som var rastvakter, deltog i en lek, umgicks med barnen eller grep in i en konflikt mellan barnen …Rastvakterna fanns på skolgården men inte varje skolrast. De vistades vanligtvis nära skolbyggnaden under rasten.”Illustration: Sofie Marklund
I examensarbetet av Linda Ohlin Schönefeld och Marie Rognefjord om barns sociala värld under rasten konstaterar de apropå rastvakt: ”Då rastvakterna också är lärare för barnen så finns det kanske ett motstånd från barnens sida när det gäller att umgås med dem. En lärare ska vara lärare och inget annat. En tanke är att skolan kunde ha rastvärdar, eventuellt fritidspersonal från skolan, som håller i olika frivilliga rastaktiviteter regelbundet för att på så sätt skapa en gemenskap för dem som vill medverka.”

Att barn behöver rast för sin fysiska och mentala hälsa är det inget tvivel om. Men frågan är varför skolrasten både kan upplevas som värdefull och bortglömd? Rasten är inte undervisningstid men det finns gott om tid för lärande och socialt samspel som spelar stor roll. Vilka aktiviteter som dominerar, och av vem, är andra aspekter.

Fredrik Andersson och Frida Forsberg skrev masteruppsatsen Får jag vara Magnus Uggla?, om hur elever nyttjar skolgården. Studien visar att socialisering är den sysselsättning som flest antal elever ägnade sig åt under rasten. De kunde också se ett samband mellan ledarledda lekar och barnens sysselsättningar: ”Utifrån det sociokulturella perspektivet blir våra resultat positiva ur ett lärandeperspektiv eftersom det ligger mycket fokus på den fria leken och dess betydelse för lärande”. De konstaterar också ”att om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena”.

Syftet med elevernas raster, skriver blivande lärarna Klara Skantz och Viktoria Öman i sitt examensarbete, ”är möjlighet till fysisk aktivitet, socialt samspel, en tid för rekreation och frisk luft. Det är även en tid för kreativitet och skapande”. En av anledningarna till att pedagogerna, som de har intervjuat, är ute på rasten är för att skapa trygghet och vara synliga på skolgården när eleverna leker. Pedagogerna svarar också att deras uppgifter under rasten är att stoppa bråk och vägleda i konflikter samt förebygga mobbning och utanförskap.

”När pedagogerna kliver in i leken eller i samtalen tyder det på att pedagogerna använder sig av elevernas proximala utvecklingszon, pedagogerna bidrar med sin kunskap för att eleverna ska komma längre i sitt lärande”, analyserar Klara Skantz och Viktoria Öman vikten av socialt samspel. De har också kommit fram till att skolgårdarnas storlek och skolans ekonomiska situation är två avgörande faktorer som påverkar förutsättningarna för elevernas raster.

Utevistelsen i fritidshemmet kallas inte rast. Den uppfattas som lika viktig som all annan tid på dagen och värdesätts därefter. Utomhuspedagogik är en självklar del av verksamheten.

En som har lång erfarenhet är fritidspedagogen, rastaktivisten och föreläsaren Olof Jonsson i Tenhult, mer på nästa sida. I podden 10minuter.se säger han: Flippa rasten, vi måste ändra vår inställning och renodla pedagogiken.


Källor

Klara Skantz och Victoria Öman: Lärarexamen, 210 hp ”Att se till att de inte slår ihjäl varandra”, Luleå tekniska universitet, 2014.

Linda Ohlin Schönefeld och Marie Rognefjord: Lärarexamen, 210 hp ”Jag tar den som har tid!”, Malmö högskola, 2010.

Maria Nordström, docent och miljöpsykolog: ”Med eller utan skolgård – gör det någon skillnad?” Stockholms universitet, 2013.

Fredrik Andersson och Frida Forsberg: Lärarprogrammet, ”Får jag vara Magnus Uggla?” Gymnastik och idrottshögskolan, 2009.

Trångt? Kuta upp på taket

– Det är inte en naturlag att alla barn ska ha rast samtidigt, säger folkpartistiska skolborgarrådet Lotta Edholm.

Detta apropå att Stockholm saknar 47 grundskolor, och tillräcklig mark till dessa. I Dagens Nyheter kan man läsa om Norra Djurgårdsskolan som ska byggas, med tillhörande skolgård om 3,65 kvadrat per elev. Lotta Edholm menar att det krävs kreativa lösningar, exempelvis skolgårdar på skolornas tak.

Lärarna sätter fart

Illustration: Sofie Marklund

I våras gjorde föreningen Friskis&Svettis en studie om skolgårdar och raster. 564 rektorer svarade på frågor om de ansåg att barnen rörde på sig tillräckligt på rasten och vad som skulle krävas för att de skulle röra sig mer.

Hälften av rektorerna ansåg att barnen rörde på sig tillräckligt, och att de vuxnas engagemang har stor betydelse för hur aktiv rasten blir. 63 procent svarade att lärarna hade stor påverkan på hur inspirerade eleverna blev att röra på sig. Hälften svarade att lekutrustning, träd och buskar hade stor betydelse för hur eleverna skulle röra sig mer på rasten.

För rörligare och roligare raster har föreningen också utlyst en skolgårdstävling under senvåren. (Vinnare är inte utsedd än, prisutdelningen är i slutet av september. Vi återkommer i nästa nummer och berätta om den bästa skolgården.)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com