Läs senare

Äventyret väcker skrivlust

Klass 5 har fått ett viktigt uppdrag av en skotsk forskare. De måste hitta sex mäktiga stenar och ge tillbaka dem till asagudarna. För att lösa äventyret krävs kunskaper och samarbetsförmåga.

15 Dec 2010

Dunk! Dunk! Dunk! Ante Danielsson patrullerar långsamt fram och tillbaka på trärampen och stöter med den långa käppen. Det prasslar i buskarna och knakar till när en kvist går av. När han stannar blir det knäpptyst igen. Spänningen stiger. När ”jätten” börjar gå igen smyger en grupp elever över till andra sidan.

Det är en blekgrå oktoberdag och dags för klass 5:s stora äventyr. Runt om i skogen håller grupper av elever på att träna på att ”larma av fällor”. Ante Danielsson ansvarar för smygövningen.

Ute på Lillsjön paddlar några grupper omkring med kartor och letar efter koder som ska hjälpa dem att hitta den hemliga vägen in till jättarnas land. De gäller att memorera runorna. Lasse Landin paddlar runt och assisterar där det behövs.

När eleverna är tillbaka på landbacken får de ett papper med koder som blir en väg och som de ska rita på sin karta ”om de måste in på natten”, förklarar Ante Danielsson, för några ivriga elever som just krängt av sig flytvästarna.

Klassen är sedan i måndags uppdelad i sex grupper. Allt handlar om att förbereda sig för morgondagens stora äventyr.

– Det började med att vi läste om världsreligionerna och pratade om vilken tro som fanns förr. I samma veva fick klassen ett brev från Jamtli, Jämtlands läns museum, där det stod att de behövde hjälp. Det verkar som om jättarna från asatron kommit tillbaka och vill ta över det här området…

Pedagogerna på Jamtli har i sin tur fått ett brev från en professor i Edinburgh som arbetar med den nordiska asatron. I brevet berättar han om asarnas värld och att det kommit tecken på konstiga aktivi­teter i området. Jättarna, som var asarnas fiender, har fått tag i deras mäktiga stenar.

I brevet skriver professorn att jättarna skulle bli misstänksamma om polis eller militär skulle skickas till Östersund och därför vore det bra om eleverna kunde lösa uppdraget, hitta stenarna och lämna tillbaks dem till asarna. Tyvärr har de som arbetar på Jamtli inte hunnit översätta hela brevet från engelska, så eleverna måste göra det själva…

Äventyret är ganska komplicerat för den oinvigde, men eleverna har koll. I brevet som de har med sig i skogen finns alla namn och platser. Och professorn finns på riktigt. Ante Danielsson och hans kollegor träffade honom på en konferens för utomhuspedagogik för ett antal år sedan.

– Första året var det några elever som googlade och hittade honom på bild. Han skriver också ett brev och tackar eleverna efter äventyret.

Jonas, Eddie, Erik och Anton som hittat alla koder på sjön är redo för nästa uppgift. Ante Daniels­son visar den ivriga gruppen hur de ska rita in vägen på kartan.

– Kolla med storyn om ni glömt platserna, uppmanar han.

Anton hämtar brevet som de översatt.

– Här är Ymers stig!

– Där är Asgård!

Onsdagens uppgifter handlar mycket om kamrat­ övningar och förberedelser inför torsdagens stora äventyr. Då ska grupperna med hjälp av en karta, som visar var stenarna ligger, lösa koder vid olika stationer. Finalen är att klassen blir tvungen att träffas igen på kvällen och i mörkret lämna till­baka stenarna till asarna. Men än vet de bara att det kanske blir nödvändigt.

Och trots att skolans femmor i flera år varit med om äventyret är det ingen som vet vad som ska hända. De som gjort det får lova att inte yppa ett ord om det till yngre elever eller syskon.

Kvällsäventyret är speciellt, berättar Ante Danielsson. Lärarna har lyst upp skogsområdet med lyktor och ficklampor är inte tillåtna när grupperna letar efter ledtrådar. Det ska vara som en spännande saga. För säkerhets skull är det en vuxen i varje grupp på natten.

– Jättarna ser jättestora ut på natten. Hittills har alla elever varit med på kvällen, även om vissa varit lite rädda innan, säger Ante Danielsson.

Klassen tar en fikapaus runt eldstaden vid vindskyddet. Det doftar härligt och sprakar värmande. Det är lite småruggigt, men kunde varit värre. Förra året låg det is på sjön och lärarna fick i all hast skriva om storyn och göra löprundor i skogen. Ett annat år låg det snö och lärarna fick springa stigarna kvällen innan.

– Det här är askul! säger en kille och förser sig med en nygrillad korv.

Arbetet med äventyret är en del av skolans utom­huspedagogik. Tavelbäcksskolan har som mål att 25 procent av undervisningen ska bedrivas ute och att alla klasser ska vara ute, i något moment, varje dag. Alla lärare på skolan är utbildade i utomhuspedagogik.

– Bor man i Jämtland är naturen den största resursen. Vi vill att barnen ska tycka att det är kul och viktigt att vara ute. Elever lär sig på olika sätt, genom att arbeta utomhus får vi med flera sinnen. Det är spännande och roligt, säger Lasse Landin.

Ett viktigt syfte med äventyrspedagogiken är att lämna klassrummet. En annan viktig del är det kam­rat­stärkande arbetet. Lärarna delar in klassen i grupper där alla får olika roller som ledare, peppare eller spanare.

Det är viktigt att kunna samarbeta med alla. Att äventyret ligger relativt tidigt på höst­terminen är en fördel eftersom sammanhållningen växer i klassen, förklarar Ante Danielsson.

– De som kan vara lite svagare i klassrummet får möjlighet att vara duktiga på något som de andra inte klarar. Relationerna förändras när förmågor som inte syns i klassrummet kommer fram. Det lyfter arbetet, ger en helt annan stämning och fungerar otroligt bra.

Ante Danielsson, Lasse Landin, Margareta Jonsson och Ulrika Nordström, som ansvarar för äventyren, har gått en utbildning i äventyrspedagogik på Luleå tekniska högskola. Arbetet kräver mycket planeringstid av gruppen. För att alla vuxna på skolan ska vara insatta i äventyren har de gjort dem med hela personalgruppen. Efter det är det lätt att få med vuxna på natten.

Äventyrspedagogiken kommer in vid olika tillfällen på skolan. Varje år är klass 1 med om ett sagoäventyr och klass 3 ett rymdäventyr på skidor.

Att femmornas äventyr handlar om asarna kom sig av att Ante Danielssons dåvarande klass höll på att läsa om asagudarna. I år fem återkommer asatron igen när de läser om vikingarna. Det passar bra, tycker han.

Äventyret har utvecklats genom åren och växt från en till två dagar. Ämnesinnehållet har blivit tydligare under åren och lärarna försöker få in så många ämnen som möjligt.

– Först skulle vi bara ha ett ämne, nu försöker vi få in så många som möjligt. Det är lätt att få in svenska, religion, engelska och matte. Idrotten är med hela tiden, säger Ante Danielsson.

Dag två handlar numera mycket om matematik. Många av uppgifterna går ut på problemlösning. Att lära sig hur ett koordinatsystem fungerar är enklare när man ska komma vidare med äventyret och hitta stenarna. Grupperna ska lösa en kod genom att ställa in kompassen och summera två siffror, avslöjar han.

– Äventyret handlar inte bara om två dagar i skogen utan inspirerar arbetet i klassrummet. Det är lätt att översätta från engelska och att skriva fantasiberättelser om upplevelsen efteråt.

6 roliga utomhusövningar

  • Klass 5 i Tavelbäcksskolan har ”Walk and talk” 30 min­uter varje måndag. Då ska de parvis diskutera ett dilemma eller en nyhet. Sedan redovisar de på en utomhusscen.
  • Hus i snön. Låt eleverna trampa upp hus i snön, vara mäklare och berätta om sina hus på engelska. Ett bra sätt att få in rum och möbler.
  • Skogsteater. Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp får ett ställe i skogen där de ska spela upp en teater. De får välja om de ska agera själva eller bygga upp något med kottar, stenar eller liknande. Teatern ska innehålla personer, en plats och ett problem som måste lösas. Gör en tidsbegränsning när scenen ska spelas upp. Efteråt kan man låta eleverna skriva ner den. De som annars har svårt att komma på vad de ska skriva brukar ha lättare att skriva om något de gjort.
  • Bygg Sverige. Be eleverna att bygga Sverige som de tror att landet ser ut. Storlek cirka två-tre meter. Bygg alla berg och bergskedjor. Ta med sopsäckar att ha som botten till sjöarna och fyll med vatten. Fotografera och arbeta med Sverige i klassrummet. Gå sen ut och bygg Sverige igen. Jämför med fotot. Har bilden förändrats under arbetets gång? Övningen är bra att starta ett temaarbete med.
  • Hökens vingar. Eleverna delas upp i två grupper och står på två linjer med cirka 20 meters mellanrum. Utroparen i mitten ropar “Under hökens vingar kom!“, de andra svarar “Vilken färg?“ och utroparen svarar en färg. Har man den färgen går man fri över till andra linjen, annars måste man se upp så att utroparen inte tar en. Blir man tagen står man med utroparen. Leken kan göras på engelska.
  • Indianwalk. Dela in klassen i grupper om fyra-fem. Varje grupp får ett “indian-pannband“ för att komma i stämning. Sedan går, springer eller kryper hela gruppen mellan olika stationer. Du hittar på öv­ningar som passar klassen. Det kan vara kamratövningar som att hjälpa hela gruppen över skolans bollplank eller att alla håller i varandra och hoppar baklänges. Nästa station kan vara att grupperna kastar kottar på en stubbe. Om man till exempel tränar sexans tabell ger varje träff sex poäng. Nästa övning kan vara att smyga förbi rektorns fönster utan att bli upptäckt.

 

Äventyr i skolan

  • Tavelbäckskolan i Östersund är en 1–5-skola med uteprofil. Det innebär att omkring 25 procent av undervisningen ska bedrivas utomhus.
  • Äventyrspedagogiken omfattar olika arbetssätt och metoder, mestadels utomhus.
  • Äventyrsprojekten, som kan pågå i upp till en vecka, kan handla om olika kunskapsområden, till exempel en historisk händelse eller epok, rymden, naturen eller människokroppen.
  • Arbetet kan delas in i tre faser. I inledningsfasen in­troduceras storyn och förbereds arbetet genom att eleverna bland annat läser in fakta och löser problem som har med uppdraget att göra. I nästa fas går deltag­arna in i äventyret och hittar ledtrådar. I avslutningsfasen reflekterar och bearbetar eleverna upplevelserna.
  • Läs om Äventyrspedago­gi­k­utbildning på Luleå tekniska högskola: www.ltu.se/pol/aventyrspedagogik

ur Lärarförbundets Magasin