Läs senare

Balans med behörighet

Dramapedagog eller skådespelare, två vanliga vägar till yrket teaterlärare. De tre teaterlärarna på Lerums gymnasium har olika bakgrund, olika behörighet och komplett­erar varandra. I framtiden skymtar en samlad lärarutbildning även inom teater och drama – men behövs den?

31 mar 2009

Ta fram var sin röd matta och lägg ut dem i en cirkel, uppmanar Tinna Ingelstam.

”Ååh neej” hörs från eleverna, sex tjejer och tre killar. Det är uppvärmning med yogarörelser som hunden, plankan och kobran. ”Här har vi en bra spänning”, säger läraren när alla sträcker sig så det knakar.

Teatertvåorna har lektion i röst och rörelse. Tinna Ingelstams specialgren är fysisk teater och i den här kursen jobbar hon med att bygga upp den kroppsliga förmågan till gestaltning.

När det är dags för Commedia dell´arte-övningar hörs inga protester. På fem minuter, med varsin Commedia-karaktär och en handfull rekvisita ska eleverna parvis skapa en komisk scen. Agnes blir den girige Pantalone och

Elin den påhittige Harlekin. När Pantalone glupskt smaskar i sig hela sin imaginära tårta själv, hämnas Harlekin genom att skyffla skit i en chokladask och bjuda på.

I salen vägg i vägg har Veronica Olsson teaterettorna i scenisk gestaltning. De sitter runt ett bord och analyserar en föreställning treorna haft. ”Vilken var bäst: Taggboll, eller Döden som läromästare?”.

– Just den här klassen är så intellektuell. Jag är sugen på att få i gång den i praktiskt arbete, säger Veronica Olsson.

Timmen därpå har Anne Runström lektion i scenisk gestaltning som individuellt val. Eleverna, enbart flickor, kommer från flera olika program. Hur många kan inte komma nästa gång, undrar Anne, när det är FN-rollspel?

Flera händer i luften. Allvaret förbyts snart till hysteriskt fniss över dagens improvisationer: Olika sätt för en man att förföra en kvinna, hur man ser väldigt intelligent ut eller hur någon vill vara trevlig mot alla.

Det är en vanlig regnig arbetsdag i Lerum utanför Göteborg. Eleverna på skolans musikprogram har just haft en bejublad lunchkonsert som drog ut på tiden, så det blir en mycket snabb matpaus i skolans kafé.

Veronica Olsson och Anne Runström slår sig ned med var sin macka. De var med och byggde upp teaterinriktningen när det estetiska programmet startade på Lerums gymnasium 1992. De kom båda två från tjänster som teaterföreståndare i kommunen, där de arbetade med verksamhet på skolor och fritidsgårdar.

– Det kändes konstigt och overkligt att ha teater på skolschemat! I början var det också lite otryggt – skulle teaterprogrammet få fortsätta?, berättar Veronica Olsson.

Hon säger att det i många kommuner ansågs självskrivet att det var skådespel­are som skulle anställas som lärare på teaterprogrammet. Men RAD, Riksorganisationen auktoriserade dramapedagoger, drev igenom att dramapedagoger och teaterlärare skulle få tjänsterna.

Både Veronica Olsson och Anne Runström bedömdes vara behöriga teaterlärare när de anställdes vid Lerums gymnasium. Bägge är utbildade dramapedagoger. Veronica Olsson har dessutom läst teaterkurser vid bland annat DI, Dramatiska institutet. Anne Runström har vid­areutbildat sig i pedagogik vid Göteborgs universitet.

De tycker att frågan om vad behörighet innebär inte är helt lätt.
– Hur en grupp fungerar, hur man led­er den och får den att vara skapande – den kunskapen sitter inte i ett papper, ett examensbevis, utan i erfarenhet och praktisk kunskap, menar Anne Runström.

Hon har träffat flera studenter från lär­arutbildningen, som själva säger att utbildningen är väldigt teoretisk. Hon men­ar att teori givetvis behövs, men att man inte ”kan läsa sig till hur man snickrar ett bord” – det behövs ordentlig praktik på skolor, med erfarna handledare.

Tinna Ingelstam tar också en fika. Hon kom till Lerums gymnasium första gången på sin VFU, (verksamhetsförlagd utbildning), när hon läste det korta lärarprogrammet. Därefter kom hon tillbaka som lärare.

Hon är utbildad skådespelare och drev länge en fri teatergrupp i Göteborg. Till slut blev det för slitsamt.
– När en kompis tipsade mig om att söka till Pedagogen – ”pedagogik har du alltid nytta av” – gjorde jag det. Och ju mer jag kom in i ämnet, desto mer intressant blev det. Det var en aha-upplev­else – jag upptäckte att jag kunde något själv genom att lära ut det, säger Tinna Ingelstam.

Hon säger att vad hon lärde sig på utbildningen, som hon inte skulle kunnat lära sig någon annanstans, är allt om skolsystemet, hur skolan fungerar.

I sin examensuppsats skrev hon om teaterlärares syn på kunskap och undervisning och hon är väl insatt i yrkeskår­ens situation. Det är en liten arbetsmarknad, med bara 100–200 tillsvidaretjänst­er vid det estetiska programmet. Det kanske räcker med de utbildnings­vägar som finns i dag?

Tinna Ingelstam säger att en av tankarna med en eventuell framtida teaterlärarutbildning är att det ska finnas en gemensam plattform. I dag ser teaterprogrammet olika ut på skolorna eftersom lärarnas bakgrund är så skiftande.

Det handlar också om att kunna sätta betyg, om möjligheter till fortbildning och om kvalitetssäkring. Om teaterundervisningen är bra eller dålig kan vara svårt att bedöma för till exempel skolledare.

– Och det finns ju sedan länge utbildning för både musik- och bildlärare – det ses som en självklarhet.

Utbildningsvägar

Det finns i dag ingen samlad utbildning för teaterlärare på högskolenivå, liknande de som finns för musik-, bild- och danslärare. Det finns lokala variant­er, till exempel drama-/teaterinriktningen vid Lärarhögskolan i Stockholm.

För att ha behörighet att undervisa i teater på gymnasiet krävs en lärarutbildning på minst 90 högskolepoäng, som påbyggnad på samlad yrkeserfar­enhet, ämneskunskaper och/eller konstnärlig utbildning.
Den korta lärarutbildningen finns vid flera högskolor. Den som redan är verksam inom skolan kan gå en VAL-utbildning, vidareutbildning av lärare (en motsvarighet till den tidigare SÄL, särskild ämneslärarutbildning).

I Örebro finns en tvåårig teaterpedagogutbildning, men den ger inte lärarbehörighet.

Dramapedagogprogrammet, 180 högskolepoäng, finns på Högskolan i Gävle och ges i samarbete med Västerbergs folkhögskola.

Möjlighet till en lärarexamen med dramainriktning inom lärarutbildningen finns på en del högskolor.
En sammanhållen lärarutbildning inom drama/teater föreslås nu i utredningen En hållbar lärarutbildning.

I höst öppnar en internationell mastersutbildning i teater- och dramapedagogik även för svenska studenter. Den finns i Köpenhamn och är en treårig deltidsutbildning för vidareutbildning av professionella.

Se dramapedagogen.se

ur Lärarförbundets Magasin