Ingår i temat
Nyanländ
Läs senare

Banar väg för fler

De estetiska ämnena ses ofta som en naturlig inkörsport till den svenska skolan men även i dessa ämnen uppstår språkbarriärer och kulturkrockar. Känner läraren till elevens förkunskaper är mycket vunnet, anser forskarna.

29 mar 2016
Banar väg för fler
A Wagon Train on the Plains, Thomas Worthington/Bridgeman Images Foto: Bridgeman art library

Foto: Bridgeman art libraryDen ökande andelen nyanlända elever i skolan sammanfaller med att skollagen skärps på flera punkter som rör nyanlända. Regeringen vill få bukt med ett antal problem som funnits i mottagandet. En brist är att vissa skolor har behandlat nyanlända som en homogen grupp som kan slussas in i den svenska skolan i samma makliga takt. Detta trots att många har med sig goda ämneskunskaper och skulle kunna gå in i den ordinarie undervisningen snabbare. Ett nytt krav i skollagen sedan den 1 januari i år är att de nyanlända elevernas kunskaper ska bedömas inom loppet av två månader. 

Skolverket har därför tagit fram ett kartläggningsmaterial som skolorna ska använda för att göra den bedömningen. Resultatet av kartläggningen ska användas för att planera elevens fortsätta utbildning. Steg 1 och 2, som handlar om att placera eleven i rätt årskurs är obligatoriskt för grundskolan. Kartläggningsmaterialets tredje och sista steg, som handlar om att bedöma elevernas ämneskunskaper, har ännu inte publicerats och kommer inte heller att vara obligatoriskt. 

– Det vore synd om materialet inte används eftersom det ger en mer specifik bild av elevens kunskaper i det enskilda ämnet så att undervisningen kan anpassas efter det. Därför är det viktigt att lärare ges tid till att göra kartläggningen, säger Emma Gyllerfelt, universitetsadjunkt på Högskolan för design och konsthantverk, som varit med och tagit fram kartläggningsmaterialet i slöjd. 

I såväl slöjd, bild som musik är materialet relaterat till kunskapskraven och det centrala innehållet i ämnet. Det handlar dock inte om en bedömning, poängterar forskarna, utan om att göra en grov uppskattning av var eleven befinner sig så att undervisningen kan ta vid på elevens kunskapsnivå. Elevens kunskaper kartläggs genom samtal utifrån ett bildmaterial och genom praktiska övningar. Övningarna börjar på en grundläggande nivå men kan successivt göras mer avancerade, berättar Jonathan Lilliedahl, universitetslektor på Högskolan i Jönköping, som varit projektledare för framtagningen av materialet i musik.

– Eleven kan få i uppgift att härma en melodislinga men utan svensk text för att komma runt språkproblemet. Ser läraren att eleven hänger med kan uppgiften försvåras på olika sätt, säger han. 

Förutom språkbarriären kan också den svenska kontexten utgöra ett hinder för de här eleverna, vilket man som lärare måste ta hänsyn till i arbetet med kartläggningen. 

– Om eleven får ta med sig musik som de själva gillar kan det vara en bra utgångspunkt för ett samtal om deras kunskaper och tidigare erfarenheter av musik. Inte minst för att kunna knyta an till de musikaliska uttryck varje enskild elev känner sig bekant med, säger han.

Av samma anledning är det också viktigt att bildmaterialet speglar en mångfald av estetiska uttryck, kulturella företeelser, arbetsverktyg och material, menar forskarna. Exemplen i kartläggningsmaterialet är också tänkta som ett stöd i det arbetet men läraren kan också hitta på egna.

– I bildämnet är det viktigt att titta på elevens associationsförmåga, hur de resonerar kring estetiska uttryck och olika bilder. Att tolka ett bildspråk är inte enkelt och ofta kontextberoende, så det är viktigt att läraren är lyhörd för elevens tidigare erfarenheter. Därför ska också materialet vara flexibelt, säger Tarja Karlsson Häikiö, universitetslektor på Högskolan för design och konsthantverk, som varit med och tagit fram kartläggningsmaterialet i bild. 

Att eleverna snabbare kommer ut i ordinarie klasser låter positivt, men vad händer egentligen med bedömningen av en elev som plötsligt kommer in i den ordinarie undervisningen? Hur ska läraren kunna betygsätta någon som exempelvis börjar i en klass mitt under höstterminen i årskurs nio?

– Det fungerar likadant som när en elev byter skola mitt i en termin, läraren ska sätta betyg utifrån den information som finns. De får inte göra undantag för den här elevgruppen och till exempel skjuta upp bedömningen till nästa termin för att de då har mer att bedöma. Det viktigaste är att kommunicera vad bedömningen grundar sig på till eleven och vårdnadshavaren, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på prov- och bedömningsenheten på Skolverket

Att visa vad man kan på ett språk som man ännu inte behärskar kan vara en annan utmaning. 

En del lärare hyr därför in tolkar när eleverna ska göra större språkbaserade uppgifter. När det inte är elevernas svenskkunskaper som ska betygsättas utan deras ämnesspecifika förmågor kan det i praktiken gå lika bra på modersmålet. Enligt Skolverket är det upp till läraren att bestämma om en elev ska få visa sina kunskaper på sitt starkaste språk. 

– Det är en avvägning mellan att eleverna får visa vad de kan på sitt starkaste språk och deras behov av att utveckla ett rikt ämnesspråk på svenska. Forskning visar att användandet av modersmålet samtidigt med det nya språket kan vara bra för kunskapsutvecklingen generellt sett, men det måste vara upp till den enskilda läraren att bedöma om och i så fall när det passar att eleven uttrycker sig på sitt modersmål. Det är alltså ingen rättighet för eleven, säger Karin Hector-Stahre. 

Att enspråkighet är norm i den svenska skolan trots att flerspråkighet kan stötta lärandet konstaterar också lektor Eva Lindqvist i sin licentiatuppsats. I den jämför hon språkanvändningen i samhällskunskap och slöjdämnet i klasser med en stor andel flerspråkiga elever. Föreställningen om att de estetiska ämnena är mindre språkberoende och därför kan ses som en naturlig inkörsport till den svenska skolan utmanas i den här studien. 

Slöjdämnet är liksom samhällskunskapen sprängfylld av ämnesspecifika begrepp och i slöjden är också det talade och skrivna språket av stor betydelse för att eleven ska klara det självständiga och praktiska görandet som uppmuntras i slöjden, skriver hon. 

Dessutom visar Eva Lindqvists studie att läraren i hög utsträckning anpassar språket beroende på vem läraren talar med. Vissa elever får ta del av ett talat språk som är förenklat och kortfattat medan andra elever får ta del av ett rikt och ämnesspecifikt språk som också uppmuntrar till dialog med läraren. Detta trots att forskning visar att användandet av ett rikt språk i relation till alla elever är viktigt för att de ska få en chans att utvecklas språkligt i ämnet. 

I studien visar hon att behovet av att använda text som medium, verktyg och mål är stort både i slöjden och samhällskunskapen och hon hoppas därför att studien nyanserat föreställningen om den strikta uppdelningen i teoretiska och praktiska skolämnen.

Nya regler om nyanlända 

Ändringar i skollagen från 1 januari 2016: 

• Det blir ett krav att nyanlända elevers kunskaper ska bedömas skyndsamt. 

• En nyanländ elev får undervisas i förberedelseklass men bara delvis. 

• Undervisningen i förberedelseklass får inte pågå längre än två år. 

I samband med att de nya reglerna trädde i kraft publicerade Skolverket nya allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. 

Skolverkets kartläggningsmaterial 

Kartläggningen sker i tre steg: 

I steg 1 kartläggs vilka språk eleven talar, tidigare skolgång och andra erfarenheter. 

I steg 2 kartläggs centrala färdigheter hos eleven som att skriva, läsa och räkna. 

I steg 3 kartläggs kunskaper i olika ämnen som exempelvis slöjd-, bild- och musikämnet.

Steg 1 och 2 blir obligatoriska i grundskolan medan steg 3 är frivilligt. Det sista steget kommer att publiceras under våren. Samtliga steg kan också användas i gymnasieskolan. 

Så går det till

Kartläggningen bör göras av en lärare med kunskaper i det aktuella ämnet. Läraren behöver ofta hjälp med översättning av till exempel tolk, modersmålslärare eller studiehandledare.

Kartläggningen kan göras med en enskild elev eller i en mindre grupp av elever och det tar omkring 70 minuter att genomföra samtliga moment.

MUSIK

  1. En praktisk övning där eleven får musicera tillsammans med läraren, ensam eller i grupp.
  2. Samtal kring bilder föreställande autentiska och arrangerade musikaliska händelser från olika delar av världen.

BILD

  1. En praktisk övning där eleven får påbörja produktionen av ett valfritt bildföremål utifrån tillgängligt material i dialog med läraren.
  2. Samtal utifrån bilder på verktyg och tekniker samt olika estetiska uttryck för att se vad eleverna känner till och deras förmåga att associera till bilder.

SLÖJD

  1. En praktisk övning där eleven får påbörja produktionen av ett valfritt slöjdföremål utifrån tillgängligt material i dialog med läraren.
  2. Samtal utifrån bildmaterial som visar material, verktyg, redskap, kulturella uttryck och olika typer av slöjdföremål för att se vad eleven har för förkunskaper.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com