Läs senare

”Barnet åker ut genom en kanal”

På Vikingaskolan i Lund är sex- och samlevnadsundervisningen ämnesintegrerad och alla lärares ansvar. På åttornas lektion i idrott och hälsa kan fortplantningsprocessen synliggöras genom kul lek och killarna är förstås blixtsnabba spermier.

23 nov 2011

Foto: Helge Rubin

Sofia Ahlenius, lärare i idrott och hälsa, ritar upp en skiss på tavlan. En livmoder ska byggas av mattor, bänkar och pallplintar. Hur ser den ut nu igen? Vad är det här som går ut på sidorna?
– Äggstockar och äggledare, kommer eleverna ihåg.

Långmattan får bli förlossningskanalen. Fram med rockringar och västar i olika färger!

Alla hjälps åt att bygga, under lite fniss men dock stor seriositet. Denna lektion innehåller inte fotboll, redskapsgympa eller något av det andra klassen brukar hålla på med. Den är i stället en levande installation som ska bli en beskrivning av olika slags befruktningar.

Detta har klassen läst sig till i biologin: Befruktning är detsamma som att bli gravid. För att en kvinna ska bli gravid måste hennes ägg bli befruktat av mannens spermie. Kvinnan kan bli gravid när hon har ägglossning. Befruktning av ägget sker ungefär mitt i äggledaren. Det befruktade ägget delar sig i flera celler. Detta är början till ett foster. För att bli gravid måste en kvinna ha samlag med en man eller bli befruktad på konstgjord väg. Befruktningsögonblicket inträffar när spermien borrar sig in i ägget.

Ganska abstrakt och inte helt enkelt att förstå när man går i åttan, vissa ord kan också vara svåra för dem som inte har svenska som modersmål. Vanlig befruktning, ingen befruktning alls, konstgjord sådan, hur enäggs- och tvåäggstvillingar kommer till, är alltså de biologiska mysterier som i dag ska illustreras med elevernas egna kroppar och rörelser.

– Vem ska vara ägg? Sabina är ägget!

– Vad händer när ägget lossnar?

– Det vandrar ut i äggledaren.

– Och vad händer om det inte kommer några spermier?

– Det stöts ut.

– Detta var ju mens, eller hur?

– Jo, det var ju när det inte blev nån befruktning utan ägget och slemhinnan kommer ut. Spring nu – alla menstjejer!

I nästa övning är killarna spermier; den som springer fortast får komma in i Therese Greens rockring och smälta samman med ägget. Ana Sultan Kadir är snabbast och vips så har en befruktning skett, till övriga klasskompisars jubel. Men vad händer nu? Jo, cellerna delar sig, blir fler och fler – alla skyndar till – och så växer barnet.

– Vad händer sen när barnet är tillräckligt stort?

– Kvinnan får kramper.

– Och var föds barnet?

– Det åker ut genom en kanal.

– Och hur föds barnet?

– Med huvudet först!

Alla springer ut på den röda mattan, och så ska navelsträngen klippas förstås.

Sabina Mangal tycker att det är lättare att komma ihåg detta nu när de har haft flera lektioner om samma sak, både teori och ”praktik” som på den här lektionen. Therese Green och Erik Johan Ivarsson håller med.

– Vi har ju läst om detta i böckerna, men det här är ett roligare sätt att lära sig på.

Anas Sultan Kadir har lärt sig mycket nytt och tycker att det viktigaste med sex- och samlevnadsundervisningen är säkerheten.

– Det här med preventivmedel, så att det inte blir barn i onödan – det är viktigt, säger han.

Fotbollsfantast som han är så tycker han att fotbollen är ännu roligare, men ”det mesta på idrotten är kul”, säger han.

– Och det är viktigt att ta hand om sin kropp.

Vikingaskolan har arbetat med ämnesövergripande undervisning för de äldre eleverna ända sedan 1997 och har gott stöd för det i styrdokumenten:

”Uppdelningen i ämnen är ett sätt att organisera utbildningens innehåll, men avsikten är inte att skapa gränser mellan dem. Samverkan mellan ämnen är nödvändig för att möjliggöra en allsidig och meningsfull kunskapsutveckling i enlighet med läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer.”

(Ur inledningen till texten Kursplaner och betygskriterier från Skolverket.)

Foto: Helge RubinPedagogerna på Vikingaskolan menar att barn och ungdomar lär bättre när lärandet sker i ett sammanhang. Detta leder till att de försöker att skapa helheter där det är möjligt för eleverna att förstå och ta ansvar för det de gör.

– Att organisera skolarbetet så att det blir tydligt kring innehåll och sammanhang är viktigt. Det är bara möjligt om elever och lärare planerar tillsammans, och det gör vi här. Eleverna måste förstå vad de ska göra och varför. Annars kan de inte relatera sina kunskaper till det skolarbete som pågår, säger Sofia Ahlenius.

Det finns därför en tydlig grundstruktur i organisationen. Terminerna delas upp i ett antal olika ämnesövergripande arbetsområden, ungefär tre veckor långa. Varje arbetsområde beskrivs detaljerat i en arbetsområdesbeskrivning. Den innehåller mål, arbetsformer, tid, redovisning, bedömning och kopplingar till styrdokumenten. I princip alla ämnen ingår mer eller mindre i ett sådant ämnesövergripande block. Tack vare att flera ämnen slagits ihop har långa sammanhängande arbetspass på schemat blivit möjliga. Det gör att eleverna har lättare att koncentrera sig på sitt arbete och får möjlighet att gå på djupet eftersom de slipper uppbrott mellan olika lektioner.

I skolans dokument för hur man ska arbeta med sex- och samlevnad i åttan står det: Mål att sträva mot: Du ska kunna beskriva fortplantningsprocessen. Och just denna dag är det ju precis vad eleverna gör. Men kanske inte riktigt så som man brukar, i ord, utan med hela kroppen. Upplevelsebaserat lärande med grunderna i cirkuspedagogik, eftersom skolan har ett samarbete med Cirkus Cirkör och Sofia Ahlenius har fått inspiration därifrån.

Denna Lunds stora satsning har som mål att förbättra och inte minst förnya skolans arbete med sex- och samlevnad. Vikingaskolans utvecklingsarbete har skett tillsammans med skolledning och elevvårdspersonal och det vi ser i dag är ett konkret resultat av det gedigna utvecklingsarbetet.

Foto: Helge RubinFörst deltog lärarna i år 6–9 i en fortbildning som den externa projektledaren Magdalena Abrahamsson höll i. Fem måndagseftermiddagar arbetade de med normer, värderingsövningar och med att uppdatera sina kunskaper – inte minst händer det ju mycket på internet idag som det är viktigt att känna till.

En arbetsgrupp valdes därefter för att ta fram innehållet för just Vikingaskolans sex- och samlevnadsundervisning. Den tog fram handlingsplaner för vad som skulle ingå i år 6, 7, 8 och 9. Vad hinns med och vad passar att ta upp i vilken ålder?

– Handlingsplanerna är levande dokument och uppdateras om vi kommer på att något ska läggas till eller dras ifrån.

Just nu är skolan i fas 3 av fortbildningen och håller på med att fördjupa kunskaperna, tydliggöra innehållet, förbättra metoderna – allt för att öka kontinuiteten i sex- och samlevnadsundervisningen.

– Denna termin har vi i arbetsgruppen träffat Magdalena en gång och dryftat det vi gör och hur det går, säger Sofia Ahlenius.

Ett mål i dokumentet är att eleverna ska ”kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och på så vis visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer”. I och med att de nu har levt sig in i vad konstgjord befruktning är så kanske man kan tänka sig att de har lättare att förstå vilka bevekelsegrunder som kan ligga bakom ett sådant beslut.

Sex och samlevnad ingår ju i folkhälsoarbetet och hör på så vis ihop med idrott och hälsa. I detta fall är det så att Sofia Ahlenius även är lärare i biologi, så att arbeta med detta i båda sina ämnen samtidigt faller sig naturligt för henne. Det finns många kopplingar här, eftersom det rör sig om kroppen och dess funktioner i båda ämnena.

Och att konkretisera skolarbetet så mycket det går är förstås bra:

– Jag tror att eleverna får en djupare kunskap när man arbetar med ett ämne på flera sätt och variation är ju alltid bra!

Nu har flera arbetslag på skolan arbetat med sex och samlevnad.

– När vi träffades senast diskuterade vi hur vi har gjort, utbytte lite erfarenheter och diskuterade innehållet i handlingsplanerna. Vi tittade också på filmen ”Sex på kartan” som det pratats så mycket om. Vi tyckte att den nog kan vara rätt användbar för våra elever!

De kom fram till att man inte hinner med allt som finns angivet för ett visst skolår utan att man får välja lite vad som känns viktigt för just den här klassen. Det viktiga för Sofia Ahlenius och hennes kollegor nu är att fortsätta jobba med sex och samlevnad i olika former.

– Vi vill ju använda våra uppdaterade kunskaper, ta till oss det material som vi fått av Magdalena, prata med varandra och utvärdera olika moment i undervisningen. Eftersom vi alltid har jobbat med sex- och samlevnad så blir det egentligen ingen stor sak av att fortsätta med det, men nu har vi fått extra stöd och kött på benen. Dessutom har vi fått möjlighet att sitta ner tillsammans och diskutera, det är en stor fördel!

Mer om projektet:

Lunds kommun har sedan 2009 arbetat med att stärka det preventiva arbetet inom sex- och samlevnadsundervisning på grund- och gymnasieskolor. Projektet är finansierat av Socialstyrelsen och ligger under utbildningsförvaltningen. Ansvarig enhet är samordnande skolhälsovården. Kommunen har anställt en projektsamordnare för att arbeta med satsningen.

På några skolor i Lunds kommun pågår ett intensivt fördjupningsarbete för att öka kontinuiteten och för- bättra sex- och samlevnadsundervisningen genom tydliga riktlinjer, innehåll och effektiva metoder. De skolor som ingår i projektet är – förutom Vikingaskolan – Svaleboskolan och Gymnasieskolan Vipan. Alla lärare har fått processledning och kompetensutveckling för att fördjupa sin kunskap och förses med nya och varierande metoder inom ett stort antal områden.

Stödet består av:

• Resurs- och processtöd

• Kompetensutveckling

• Utbildningar och interaktiva workshops

• Innehåll och lektionsupplägg

• Tips på metodmaterial och konkreta övningar



Stödet har varit uppdelat i tre faser:

 Inventering av skolans befintliga resurser och framtida behov

• Utvecklingsarbete där skolorna arbetar fram planer för de olika årskurserna med innehåll och metodhänvisning

 Kompetensutveckling av skolpersonalen där utbildningsdagar genomförs baserade på skolornas framtagna planer

Framgångsfaktorer är enligt projekt­ledaren Magdalena Abrahamsson:

• Skolledningens stöd och aktiva deltagande

• Arbetsgrupp som ansvarar för skolans planering och arbete av skolans sex- och samlevnadsundervisning

• Framtagna planer för de olika årskurserna

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com