Läs senare

Besvikna lärarutbildare tar strid för framtiden

De är chockade, besvikna och frustrerade. Men inte utan kamplust. I elfte timmen försöker lärarutbildarna nu få politikerna att tänka om kring den nya fritidspedagogutbildningen.

28 mar 2010

Sedan regeringspropositionen överlämnades till riksdagen har protestbrev skickats till utbildningsdepartementet, riksdagens utbildningsutskott och länsrepresentanterna i riksdagen. Avsändarna är lärarna på fritidspedagogutbildningarna vid landets universitet och högskolor. Förhoppningen är att breven, tillsammans med andra påtryckningar, ska få beslutsfattarna att inse hur fel det vore att korta fritidspedagogutbildningen.
– För barnens skull hoppas vi att vi lyckas, säger Malin Rohlin, prefekt vid Stockholms universitets institution för tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner.
Hon tycker att det känns odemokratiskt att regeringen skickar ut ett bejublat förslag på remiss och sedan ändrar det till något helt annat som ingen har fått en chans att tycka till om. Vad skälen bakom kovändningen är kan hon och institutionskollegorna Eva Kane och Rosie Jacobsson bara gissa men ekonomi, statustänk och okunskap är några av de saker som de tror kan vara bakomliggande orsaker till regeringsbeslutet. Ett annat är att det råder brist på utbildade fritidspedagoger och att politikerna därför vill ha en så kort utbildning till yrket som möjligt.
– Man har bestämt sig för kvantitet i stället för kvalitet, konstaterar Rosie Jacobsson.

Att det finns för få utbildade fritidspedagoger hade, med lite god vilja från politikerna, kunnat lösas på ett betydligt bättre sätt än med en kortare utbildning, det är hon och de båda andra överens om. Nämligen genom ett fritidspedagoglyft.
– Varför inte fritidspedagoglyft när det finns ett förskolelyft och ett lärarlyft, undrar Eva Kane.
Hon tycker att det är paradoxalt att fritidspedagogerna, enligt regeringspropositionen, ska göra mer och få större ansvar i skolan samtidigt som deras utbildning kortas. Antalet högskolepoäng i fritidspedagogik minskas från dagens 90 (tre terminer) till 60 (två terminer) i förslaget, all utbildning i matematikinlärning och läs- och skrivutveckling försvinner och utbildningen inriktas mot arbete i årskurs 1–3 trots att barn har rätt till fritidsverksamhet till 12 års ålder. Dessutom gör förkortningen att studenterna inte blir behöriga att gå vidare till en forskarutbildning.
– Våra studenter läser i dag 30 högskolepoäng läs- och skrivutveckling samt grundläggande matematikinlärning. Framtidens fritidspedagoger blir inte lika kvalificerade som de som går utbildningen nu, konstaterar Malin Rohlin.
Hon oroar sig för vem som kommer att vilja söka fritidspedagogutbildningen i framtiden.
– Det kommer i alla fall inte vara de mest ambitiösa studenterna, tror hon.
Att den förkortade utbildningen oavsett hur innehållet blir, kommer att leda till lägre lön och minskad status för yrket jämfört med andra lärarkategorier är de tre lärarutbildarna övertygade om.
– Ja, det är klart. Så är det ju inom alla andra områden på arbetsmarknaden, säger Rosie Jacobsson.
Alla lärosäten som i dag bedriver lärarutbildning måste, enligt regeringspropositionen, söka om sina examenstillstånd. Stockholms universitet var i princip klar med sin ansökan om examensrätt i fritidspedagogik och lärande men måste nu, om regeringspropositionen blir verklighet, anpassa innehållet till en treårig utbildning i stället för den fyraåriga som man, utifrån utredningens förslag, trodde att det skulle bli.
– Vad det innebär har vi inte hunnit analysera än, säger Malin Rohlin.
– Och det vägrar vi göra innan vi absolut måste, avslutar Eva Kane bestämt.

Lätt att få jobb som fritidspedagog

Arbetsmarknaden för fritidspedagoger är stark och arbetslösheten är mycket lägre än genomsnittet för arbetsmarknaden som helhet. Det konstaterar arbetsförmedlingen i sin senaste yrkesprognos. Konkurrensen om de lediga jobben som fritidspedagog är minst i Skåne, Västsverige och Storstockholm och störst i norra Norrland. Högskoleverket och Statistiska centralbyrån har räknat ut att det rådande underskottet på fritidspedagoger kommer att hålla i sig i åtminstone 15 år till. Anledningen är att antalet barn i de tidiga skolåren fortsätter att öka samtidigt som pensionsavgångarna inom yrket förväntas bli stora.
 

ur Lärarförbundets Magasin