Läs senare

Biff i provrör

Kan du tänka dig att äta en saftig biff som är framodlad i laboratorium? Om ett svenskt forskarlag får bestämma, kan det snart bli verklighet.

17 maj 2011
Biff i provrör

Två typer av kött kan tas fram. Filé, stek eller lammkotlett med muskelvävnad som har rätt struktur och bra storlek, är den ena. Den andra är köttfärs, det lättaste att framställa, berättar forskningsledaren Julie Gold, docent i kemisk fysik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
För att odla kött behövs en bioreaktor, där man placerar muskelceller från stamceller, exempelvis från gris. Reaktorn är i dagsläget inte större än att den kan placeras på ett bord. I den slutna behållaren matas cellerna med näringslösning.

Syftet med att odla kött är att ersätta köttet från levande djur. Traditionell djuruppfödning tär på jorden, den leder till utsläpp av växthusgaser och kräver stor jordyta för frigående betande djur.

– Ju mer pengar vi tjänar, desto mer kött äter vi, det ser vi i Kina. Där åt man i huvudsak tidigare vegetariskt, men konsumerar nu stora mängder kött, berättar Johanna Berlin, forskare vid SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik i Göteborg. Hon tittar på miljöaspekterna i forskningsprojektet.

Människan har också behov av alltmer mark för bostadsbyggande, energiproduktion och odling av mat, samtidigt som vi vet att jordens yta är begränsad.

Forskarlaget vill därför undersöka om det är möjligt att odla kött som totalt kräver mindre markyta, påverkar miljön mindre och kan bli ett hållbart alternativ till vanligt kött.

– Det är en svår process, ingen har ännu lyckats med det. Forskningen är relativt ny och sker i laboratorium, säger Julie Gold, som har hand om den tekniska biten av framodlandet.

Johanna Berlin arbetar med att räkna ut miljöeffekterna när produktionen kommer att dras upp i stor skala.

– Vi vet redan att det kommer att gå åt mycket energi vid tillverkningen. Men förmodligen blir resultatet att odlat kött har lägre total miljöpåverkan än animaliskt kött. Men i dag är det ingen som riktigt vet, berättar hon.

Den tredje personen i forskarlaget är Stellan Welin, forskare i etik och professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.

– Man kan säga att jag sysslar med att avvisa de invändningar som kommer mot att odla kött. Det finns många etiska aspekter, en är att minska djurens lidande. En annan är att odlat kött är onaturligt. Men tänk på att folk gärna äter broiler, trots att det är det mest onaturliga man kan tänka sig. Mer köttätande leder till en alltmer industriliknande djurhantering. Att äta kött är en livsstilsfråga, det handlar om hälsa, om att definiera vem jag är, säger han.

Forskarlaget sökte bidrag från EU för något år sedan, men fick avslag. Om de fått sin ansökan beviljad, hade de varit främst i världen inom området. Än så länge arbetar de nu vidare på ideell basis.

Julie Gold berättar att reaktionerna på kött i provrör är blandade. En del tycker att det låter äckligt och vill inte äta det, medan andra är mer positiva. I den sistnämnda gruppen ingår bland andra vegetarianer och miljövänner.

Hur ska man få konsumenter att köpa det odlade köttet?

– Det har bara med priset att göra, man måste göra det lika billigt eller ännu billigare än vanligt kött. Om man dessutom i marknadsföringen visar bilder på djur som lider i dagens köttproduktion, så kommer folk att bli mer positiva, tror Stellan Welin. 

FAKTA

• Odlat kött kallas även för in vitro-meat i internationella sammanhang.

• Idén kommer från den medicinska stamcellsforskningen. Tekniken är densamma som när man odlar fram mänskliga organ som exempelvis hud, brosk och näthinna.

• Odlat kött var från början tänkt som mat åt astronauter vid rymdfärder.

• I Holland har en grupp forskare fått pengar från Jordbruksdepartementet till ett treårigt projekt och har lyckats få fram två stamcellslinjer. I USA menar två forskare att de odlat fram kött, men ännu har ingen utomstående sett det.

• Den svenska forskargruppen har fått pengar från European Science Foundation till att anordna en workshop i september 2011, med internationella deltagare. Sociologer, ekonomer, miljövetare, etiker och personer som arbetar med den tekniska processen kommer att delta. De svenska forskarna hoppas att workshopen ska inspirera till nya samarbeten som kan leda till bättre ekonomiska förutsättningar för dem.

ur Lärarförbundets Magasin