Läs senare

Bli en aktör – utveckla din verksamhet

Vardagen prioriterar sig själv. Aktionslärande kan vara räddningen när terminsstartens högt ställda pedagogiska mål hamnat i skymundan lagom till höstlovet.

23 sep 2010

Många bra förändringsarbeten som pågår i klassrummet och på fritidshemmet leder inte till utveckling eftersom de varken dokumenteras eller utvärderas. Aktionslärande, eller aktionsforskning som det också kallas, är en modell för erfarenhetslärande.
Foto: Ewa Levau– För att omvandla erfarenheter till lärande krävs reflektion. Om vi inte tar oss tid att reflektera över erfarenheter som vi har gjort faller de ur minnet och kommer inte till användning i framtiden, säger Lisbeth Gyllander.

Hon är anställd som utvecklingsledare på Aktionsbyrån i Helsingborg. Den är en del av kommunens satsning på att använda aktionslärande som en pedagogisk grund för att utveckla skolan. En del av Lisbeth Gyllanders arbete består av att föreläsa. Just i dag för ett 30-tal fritidspedagoger från övriga Skåne. De har samlats på Lärarförbundets regionkontor i Malmö för att få höra henne berätta vad aktionslärande är och hur de själva kan använda sig av modellen för att genomföra utveckling i den egna verksamheten.

– Pedagoger är ofta mycket duktiga på att reflektera i handling. Det vill säga att se ett problem och direkt gripa in och lösa det. De är också vana vid att uppmärksamma ett problem och tillsammans med sina kollegor reflektera sig fram till en lösning, påpekar Lisbeth Gyllander.

– Men reflektion i efterhand kring hur det gick till när problemet löstes, så kallad metareflektion, saknas ofta i skolans värld, fortsätter hon.

Det är här som aktionslärandet kan vara till hjälp. Utvecklingsgången kan beskrivas som en spiral som består av fyra nivåsteg. De är observation, reflektion, plan och aktion. Observationsnivån innebär att aktören upptäcker ett problem som han eller hon vill lösa alternativt ett skeende som han eller hon vill förbättra. På reflektionsnivån handlar det om att utifrån tidigare erfarenheter, egna eller andras, reflektera kring en lösning eller en förbättring. På plannivån gör aktören upp en aktionsplan som bygger på den systematiska reflektionen och på aktionsnivån prövar han eller hon sitt nya sätt att hantera problemet eller förbättringen, vilket leder till någon form av förändring. Förhoppningsvis en bra sådan, ibland en dålig.

– Men det är inte så farligt om man misslyckas. Det vi är ute efter är ju lärandet och då är det som går fel lika viktigt som det som blir rätt, säger Lisbeth Gyllander.

När alla nivåstegen i utvecklingsgången är genomförda görs en utvärdering. Sedan används de erfarenheter som har gjorts, och dokumenterats, i nya aktioner.

Två fritidspedagoger som nyligen har testat att arbeta med aktionslärande är Sandra Radsjö och Cecilia Ulappa-Hansson. De är anställda på Maria Parkskolan i Helsingborg och har, tillsammans med övriga fritidspedagoger på skolan, det gångna året fått handledning av Lisbeth Gyllander medan de genomfört en aktion.

– Vi började med att tillsammans bestämma vår aktion. Ganska snart fastnade vi för att vi ville synliggöra fritidsverksamheten genom att ta tillvara våra olika kompetenser, inleder Sandra Radsjö deras del av dagens föreläsning.

Hon fortsätter med att tillsammans med Cecilia Ulappa-Hansson berätta om hur de bestämde att målet skulle uppnås genom att fyra olika prova på-aktiviteter, valda utifrån de berörda fritidspedagogernas intressen och specialkunskaper, anordnades under fyra fredagseftermiddagar. Aktiviteterna var bild, musik, drama och friluftsliv. För att främja det sociala klimatet på skolan övergavs de åldershomogena grupperna som skolans fritidsbarn normalt är indelade i till förmån för fyra nya, åldersblandade, grupper.

– Vi har gjort en utvärdering med barnen som visade att aktionen var väldigt uppskattad av dem, men vi har ännu inte hunnit med vår egen utvärdering, berättar Cecilia Ulappa-Hansson.

Den ska de ha tillsammans med fyra grupper av fritidspedagoger på andra skolor i kommunen som också har arbetat med aktionslärande under handledning av Lisbeth Gyllander.

– Genom att ha en gemensam utvärdering får vi ytterligare erfarenhetsspridning, konstaterar hon.

Trots att utvärderingen inte är klar än känner både Sandra Radsjö och Cecilia Ulappa-Hansson sig spontant nöjda med aktionen – att den gick att genomföra gav dem en energikick – och de kommer att fortsätta att utveckla den med nya aktiviteter över fritidshemmets avdelningsgränser. Samtidigt planerar de för en ny spännande aktion.

– Den här gången vill vi arbeta för att förbättra samarbetet med de andra lärarna, avslöjar Cecilia Ulappa-Hansson. 

Aktionslärande i stället för aktionsforskning

Helsingsborgs kommun har valt att kalla den skolutvecklingsmodell som de arbetar med för aktionslärande i stället för aktionsforskning. Detta för att markera åtskillnad mellan forskning som sker på universitet och högskolor utifrån högt ställda krav på vetenskaplighet, och det strukturerade lärande som kan ske direkt i verksamheten. En skillnad mellan aktionslärande och traditionell forskning är att aktören tillåter sig att under pågående forskning/lärande ändra på skeenden medan den traditionella forskaren försöker att inte alls påverka det som han eller hon undersöker.

Aktionsbyrån startades 2009 av Helsingborgs kommuns skol- och fritidsförvaltning. Fem utvecklingsledare arbetar på halvtid på byrån, alla med en masterexamen i aktionslärande. Deras uppgift är att sprida kunskap om aktionslärande samt handleda pedagoger och skolledare i deras utvecklingsarbete. Uppdragen, som kan ligga på klassrumsnivå, arbetslagsnivå eller omfatta hela verksamheten/skolan, får de genom beställningar från olika verksamheter/skolor. Ingen kostnad tas ut från den enskilda skolan eller verksamheten.

Vetenskapligt stöd får utvecklingsledarna av Universitetet i Tromsø, Norge, och Högskolan i Halmstad.

Läs mer på: helsingborg.se/aktionslarande

ur Lärarförbundets Magasin