Läs senare

Brister i digital beredskap

Nationella provFör klena datorsystem, ovana att lösa uppgifter digitalt och svårigheter med extra anpassningar. Det är några utmaningar när nationella prov ska bli digitala i fler ämnen.

21 maj 2019
Teknikstrul och brist på kunnande. Det krävs mycket för att allt ska klaffa när de nationella proven snart ska bli digitala.
Foto: Istock

Digitaliseringen av uppsatsdelarna i nationella proven har fått mycket kritik under våren. Främst på grund av teknikkrångel. Men också för att lärarna själva känner att de saknar den kompetens som krävs för att kunna möta den digitala utmaningen.

Sarah Rexbrink, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9, tog upp alla de här komplikationerna i en debattartikel i Lärarnas tidning i slutet av mars. Och nu, när hon har fått tillbaka sina elevers prov, ser hon ännu fler problem. Hon har elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, adhd och Aspergers syndrom i sin klass, vilkas prestationer påverkades av den digitala omställningen i större utsträckning än de andra elevernas.

– I Skolverkets lärarinformation står det att varje enskild lärare, och slutligen rektor, ska bedöma vilka särskilda anpassningar som ska göras, säger Sarah Rexbrink.

Hon tycker att det saknas konkreta instruktioner om vilka hjälpmedel de har rätt till nu när proven ska skrivas digitalt, vilket är allvarligt eftersom varken lärare eller rektorer är tillräckligt uppdaterade inom det här området.

Viktigast är att eleverna känner igen sig i den miljö som man ska skriva prov i.

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket berättar att det finns exempel i ett nytt vägledningsmaterial framtaget av Skolverket och SKL om olika anpassningar kan göras.

– Men eftersom anpassningar ska göras med hänsyn till den enskilda individen av någon som känner eleven blir det svårt att ge generella anvisningar.

Sarah Rexbrink är även kritisk till avidentifieringen.

Anders Boman, Skolverket.

– När läraren rättar prov av elever med särskilda behov tycker jag att man ska få veta vem som har skrivit proven. Vi känner eleverna bäst och vet vilka vanliga fel de gör vid stress och vad som ska tas i beaktande vid bedömningen.

Dessutom, konstaterar Sarah Rexbrink, kan avidentifieringen få effekten att det är svårt att veta vem som har fuskat om ett prov läcker ut, kanske får en elev oväntat bra resultat, och i de fallen blir ju bedömningen väldigt orättvis, anser hon.

Anders Boman påpekar att det givetvis alltid kommer vara möjligt att veta vem som har skrivit provet, i efterhand. Annars kan inte resultatet noteras.

– Kanske kan en lärare dra snabbare slutsatser om eventuellt fusk om man vet vilken elevs svar som man rättar i stunden. Men bedömningen av huruvida resultatet avviker från det förväntade eller om fusk kan befaras, sker ju först när man kan se helheten av provet och provbetyget.

Utförandet av proven har fungerat väl på många håll men flera stora kommuner har drabbats av IT-problem i de fall då de digitala plattformarna inte har fungerat.

– Det här är tråkigt men det har rått en del förvirring kring vem som har utsett leverantörer.  Många tror att det är Skolverket som har gjort det, när det i själva verket handlar om en marknad som har anpassat sig till ett regeringsbeslut. Det ansvaret ligger hos huvudmännen.

I dag skickas proven ut på papper men i framtiden kommer proven att distribueras och genomföras i en och samma digitala plattform. Just nu pågår en försöksverksamhet där 100 skolor har fått göra en självskattning av sin digitala kompetens och beredskap inför 2022.

– Framöver kommer testskolorna att få genomföra exempelprov i Skolverkets plattform. Parallellt med det ska man även testa olika former av extern bedömning.

Nu har landets lärare fått en uppfattning om hur uppsatsskrivningen ska ske i engelska och svenska, men hur ska exempelvis uppgifterna i de digitaliserade matematikproven se ut och utföras av eleverna?

– Viktigast är att eleverna känner igen sig i den miljö som man ska skriva prov i. Har man aldrig ritat figurer digitalt så är det inte bra att detta dyker upp på provet, då testar man knappast det som är avsett att testa, säger han och fortsätter:

– Det här är komplicerade avväganden eftersom man måste väga in hur snabbt den tekniska utvecklingen kommer att röra sig under de kommande tre åren. Kanske måste vissa delar av provet förbli på papper om inte den tekniska utvecklingen gör att alla elever är vana vid att rita eller göra problemlösningar på en skärm. Värt att veta är även att skolorna kommer att få öva på”demoprov”.

I Skolverkets nya rapport Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning om skolornas beredskap framgår det att det råder stor brist på digital kompetens inom skolan och att användandet av datorer och surfplattor fortfarande är lågt på vissa håll. Dessutom har många skolor för låg nätkapacitet för att alla elever samtidigt ska kunna använda en digital plattform.

Så hur förhoppningsfull är Anders Boman?

– Vi arbetar för fullt för att det här ska ske. Vår största oro är skolornas egen beredskap. Det här är ju ett IT-projekt i skolan som saknar motstycke.

Tekniken krånglar för 40 procent

Skolverkets nya rapport om digitaliseringens utveckling i skolan visar att det krävs mycket arbete för att allt ska klaffa år 2022:

  • Ungefär hälften av rektorerna som deltog i enkätundersökningen anser att deras trådlösa nätverk inte har kapacitet för att alla elever inom en årskurs samtidigt ska kunna streama film, vilket kommer vara en förutsättning för att man ska kunna genomföra digitala nationella prov.
  • Ungefär en tredjedel av rektorerna i grund- och gymnasieskolan har ingen digitaliseringsplan.
  • Var femte elev i mellanstadiet uppger att de sällan eller aldrig använder dator eller datorplatta i undervisningen.
  • Nästan tre av tio lågstadie- och förskollärare använder sällan eller aldrig dator eller datorplatta i skolarbetet.
  • 40 procent av lärarna upplever att tekniken krånglar och begränsar deras arbete minst en gång i veckan.
  • Drygt hälften av lärarna upplever ett behov av kompetensutveckling för att kunna ge eleverna en god digital kompetens. Medan 15 procent upplever ett behov av att utveckla sin kompetens i grundläggande datorvetenskap.
  • Bara hälften av grundskolorna har tillgång till data­support samma dag.
  • Mellan 30 och 40 procent av rektorerna menar att lärarna inte får den kompetensutveckling inom digital teknik som de behöver.

Källa: Digital kompetens i förskola, skola och vuxen­utbildning, Skolverket 2018.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com