Läs senare

Bubblor för en bättre värld

Världsbilden i geografiundervisningen är ofta förenklad och föråldrad. Vi måste visa eleverna att världen är komplex, tycker Jonatan Lannemar, SO-lärare. Det gör han med hjälp av statistik.

17 sep 2009

En massa bubblor i olika storlekar och färger syns på projektorduken. De finns alla i en klump nere till vänster. Plötsligt börjar bilden röra på sig. Bubblorna rusar uppåt, mot höger. Några rör sig snabbt, andra hamnar på efterkälken. När bubblorna till slut stannar är klustret mer utsträckt. Några bubblor är högt uppe till höger, medan andra bara rört sig lite, lite från vänstra hörnet.

Framme vid datorn som projicerar bubblorna på duken står Jonatan Lannemar, SO-lärare på Stavsborgsskolan i Nacka. Det han visar är statistik över världens utveckling under 200 år, från 1809 till 2009, i nätverktyget Gapminder. I statistiken ser vi att på 200 år har världen blivit rikare och friskare, men skillnaderna mellan och inom länder är fortfarande enorma. Statistiken visar sambandet mellan inkomst och hälsa, det vill säga BNP per capita och förväntad medellivslängd. Bubblorna är länder, deras färg och storlek beror på var länderna ligger och hur stor be folkningen är.

Eleverna i klass 9 på Stavsborgsskolan i Nacka är inne på slutprojektet ”Globalisering och hållbar utveckling” i SO och NO. I det sammanfattas allt de lärt sig under tre års SO-undervisning. Tyngden ligger på geografi ämnet, som är uttalat tvärvetenskapligt och på ett bra sätt binder samman SO-ämnena med NO. Geografi är så mycket mer än kartkunskap, påpekar Jonatan Lannemar. Befolkningsutveckling, utvecklingen i regioner i världen, ekologi- och miljöaspekter, etiska perspektiv – allt är en del av geografin.

De är i slutfasen av sina projektarbeten och förbereder redovisningarna i Powerpoint. Många av grupperna har använt statistik för att åskådliggöra det de berättar om. Lina Hahlin och Josefin Larsson har arbetat med Kina. När de använder Gapminder förstår de verkligen siffrorna, tycker de. I sin redovisning ska de bland annat visa statistik över hur den förväntade medellivslängden har förändrats över tid.

– Man ser verkligen vad som händer. När man trycker på play visar den hela grejen, hur det sjunker och stiger. Man kan också jämföra Kina med andra länder, till exempel Sverige.

Patrik Eriksson och Christoffer Johansson arbetar med framtida energikällor. De försöker ta reda på vilken energikälla som gynnar klimatet mest. Sol, vind, vätgas, stjärnenergi och passivhus är några former de undersökt. I Gapminder har de jämfört BNP per capita med tillgången på elektricitet per person och sett ett samband: ju högre BNP, desto högre energibehov. I Sverige är kanske vind det mest realistiska alternativet, och solenergi på sommaren.

– Men om man anlägger ett solcellsområde i Sahara så kan det försörja hela Europa med energi.

Jonatan Lannemar kom i kontakt med Gapminders nätverktyg för fyra år sedan, när han lyssnade på en föreläsning med grundaren professor Hans Rosling, och tycker att det är ett fantastiskt pedagogiskt redskap. Bilden av världen blir mer komplex och problematiserad, anser han. Det blir tydligt att det inte är så enkelt att det finns fattiga och rika länder. Skillnaderna inom ett land till exempel kan vara enorma.

– Hans Rosling visar hur våra föreställningar ligger i otakt med vad som faktiskt hänt i världen. Vi är kvar i 1960-talets syn på i-länder och u-länder.

Lärarna på Stavsborgsskolan har länge drivit projektet ”Globalisering och hållbar utveckling” för niondeklassarna. Tidigare hade projektet ett annat namn.

– Förut hette det ”U-land och i-land”. Men efter att ha lyssnat på Hans Rosling så bytte vi raskt namn!

Han berättar att då, i u-landsprojektet, gav han och NO-kollegan Pia Larsson eleverna en ganska mörk bild av världen, att människor och länder fortfarande är utfattiga och att inget har hänt. Men att klumpa ihop världen i fattiga och rika länder är en felaktig förenkling, betonar Jonatan Lannemar. Då får man ingen förståelse för världen. Som lärare måste man kunna visa att fakta bygger på statistik.

Numera inför Jonatan Lannemar och Pia Larsson alltid Gapminder i början av projektet, och eleverna lär sig snabbt att använda det. Då ser de vad som faktiskt har hänt, att mycket har blivit bättre: medellivslängden har stigit, spädbarnsdödligheten har sjunkit. Världens befolkning har ökat, men färre människor lever i fattigdom.

– Det är det viktigaste! Men fortfarande lever var femte människa i extrem fattigdom. Då kommer vi direkt till varför-frågorna och tar med dem in i projektet. Varför har till exempel Kina rört sig så mycket?

När man arbetar med unga människor är det också viktigt att ge ett hopp och visa att saker och ting går att förändra, påpekar han – och att de har förändrats.

– Annars kan de lätt fastna i att det är kört.

Evelina Lindberg har arbetat med området vatten. Hon har undersökt var vattnet finns, var det blir konflikter om det och följderna, till exempel vad som händer om man privatiserar vattnet. Utbudet ökar, vattnet kommer nära så att människor slipper gå långt för att hämta vatten. Men det blir dyrt, alla har inte råd.

– Det kränker de mänskliga rättigheterna. Jag tycker att staten ska bekosta brunnar nära människorna.

I diagrammen har hon sett att fattigdom tydligt hänger ihop med vattenbrist. Där det är ont om vatten höjs priset. Även om det inte hjälper människor i dessa områden att vi sparar på vattnet här i Sverige, så kan vi kan göra en hel del för att förbättra situationen.

– Vi kan hjälpa till att lösa konflikter, eller lära dem hur man renar vattnet.

Fakta
Jonatan Lannemar tipsar om statistik att använda på Gapminder:

  • Human Development Trends, som visar ekonomisk utveckling. Man ser vilka länder som höjts ur fattigdom, men också vilka som inte lyckats: Afrika söder om Sahara.
  • Dollar Street, där man kan se hushåll i olika inkomstnivåer på gatan Dollar Street – fattiga till höger, rika till vänster. Länderna är Moçambique, Sydafrika och Uganda.

Fakta Gapminder
Gapminder är en stiftelse som arbetar för hållbar global utveckling. Man vill hjälpa till att göra världen begriplig med hjälp av internet och statistik om mänsklighetens utveckling.

Stiftelsen drivs utan vinstintresse och grundades av Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund. Den samarbetar bland annat med FN. Nättjänsten är gratis.

Gapminder har fått sitt namn från uppmaningen ”Mind the Gap”, se upp för gapet mellan plattform och vagn, i Londons tunnelbana.

På hemsidan finns all statistik tillgänglig:
www.gapminder.org

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com