Läs senare

Byt fokus i debatten

Undervisning på två språk handlar inte om att träna modersmål. I stället skapas verktyg för demokrati, lärande och integration, menar rektorerna Anna-Karin Hedenskog och Agneta Christensson.

17 sep 2009

För fem år sedan startades tvåspråksklasser i arabiska och albanska på Värner Rydénskolan i Malmö. Undervisningsformen ökar måluppfyllelsen och är ett medel för integration. Ett väl organiserat förstaspråk gör att eleverna har lättare att lära sig flera språk, samtidigt som de kan hänga med i övriga skolämnen, förklarar Anna-Karin Hedenskog, rektor för modersmålsundervisningen i Malmö stad.

– Om du inte har krokar att hänga upp kunskaperna på blir det besvärligt.

I ett segregerat område som Rosengård innebär tvåspråkig undervisning att föräldrar enklare kan kommunicera med läraren, vilket gör att de kan ifrågasätta. Därför är tvåspråksklasser ett verktyg för demokrati, anser hon.

Alla lärare som jobbar i tvåspråksklasserna har tillfrågats och accepterat uppdraget. Ingen tvingas att arbeta med en metod som han eller hon inte tror på. Reaktionerna är blandade hos många lärare på skolan. Vissa är skeptiska, berättar Agneta Christensson, rektor på Värner Rydénskolan.

– Många tror att vägen till det svenska språket enbart går genom svenskan. Dessutom kan det vara svårhanterligt att hantera att någon undervisar på ett språk som man inte förstår.

En lärare måste vara säker i sin yrkesroll för att våga stå framför en grupp elever som bara pratar arabiska, menar hon.

Anna-Karin Hedenskog har dock viss förståelse för de svensklärare som är kritiska.

– Du kanske är van vid att ha en klass där du är ”drottning” och barnen älskar dig. Helt plötsligt är du inte nummer ett. I stället har du en position du inte kan kontrollera.

Debatten kring modersmålsundervisning behöver byta fokus. Diskussionerna ska röra måluppfyllelse och samhällets nytta i stället för pengar. Det handlar inte om att kunna sitt modersmål för att umgås med farmor eller åka på semester, betonar Anna-Karin Hedenskog.

– Det primära syftet är att utveckla modersmålet till att bli ett verktyg för tanke, lärande, socialisation och integration.

Till den lärare som känner sig utanför i en tvåspråksklass har hon ett tips: Gå runt bland eleverna och fråga vad fröken sa.

– Då börjar barnen översätta för att förklara för den stackars människan som inte fattar. De använder två språk utan att veta om det.

Små skillnader i språkutvecklingen
Logopeden Eva-Kristina Salameh har följt språkutveckling hos arabiska tvåspråkselever som nu gått ut år 5. Hon har jämfört med ett 30-tal elever med liknande språklig bakgrund som enbart haft undervisning på svenska.

Inga skillnader har upp – täckts i utvecklingen av det svenska språket. Däremot har tvåspråksklassen ett större sammanlagt ordförråd och ett mer vuxet beteende när de använder sitt ordförråd.

Eva-Kristina Salameh påpekar att det gått för kort tid för att dra några konkreta slutsatser. En forskningsrapport släpps i höst.

I våras gjorde första kullen av Värner Rydénskolans tvåspråkselever nationella prov för år 5.

De albanska och arabiska tvåspråksklasserna hade något bättre resultat i matematik, jämfört med de traditionellt undervisade femmorna på Värner Rydénskolan.

I svenska var de albansk – undervisade elevernas resultat i nivå med dem som haft undervisning på svenska.

De arabiska tvåspråkseleverna hade något sämre resultat i svenska än de tra ditionella klasserna.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com