Läs senare

De får alla att bli goda läsare

Det går att få både pojkar och flickor att läsa. Ann-Marie Körling, Inga-Lill Lundvik och Stig-Börje Asplund är tre lärare som jobbat framgångsrikt i sina klasser. Så här beskriver de sin inställning till läsning och sina arbetsmetoder.

21 sep 2011

Ser du några skillnader i pojkars och flickors läsning?
– Enligt min erfarenhet läser killar minst lika mycket som tjejer men visst har jag haft många killar som inte varit läsare från början. Tjejer läser i större utsträckning böcker som om boken vore en kompis,”det är jag och boken”. Killarna läser ofta som om den vore en fotboll – de vill läsa ihop, prata om boken och läser på ett mer högljutt  sätt. Fast den typen av skillnader är tydligast i den första fasen när de håller på att lära sig läsa. Jag kan också se att killarna kan behöva lite extra vägledning i inledningsskedet, men när de väl upptäcker att boken lirar med dem så blir de väldigt goda läsare.

Hur får du boken att lira med pojkarna?
– Egentligen tror jag inte vi ska fråga oss hur vi ska engagera killarna, snarare hur vi kan få läsundervisningen att omsluta alla elever? Har jag 29 elever så är det 29 olika sätt att läsa böcker. Foto: Stina RappLärarens roll är att ta reda på vilket sätt eleven vill läsa boken på. Och så måste vi sluta kräva tyst läsning. Det är något man kan erövra på sikt. Dessutom älskar ungar, oavsett kön, att samlas och prata om böcker. Boken är delbar och samtalsbar och alla behöver dela med sig av innehållet.

Du sa att pojkar kan behöva lite extra vägledning i inledningsskedet, kan du berätta?
– Om en kille exempelvis tycker om att spela datorspel så kan man tillsammans klura på vilken typ av böcker som kan vara bra att läsa för att utveckla hans spelande. Kanske ungdomsdeckare? Kanske fantasy-romaner eller böcker på engelska? Jag tror inte på att tvinga på eleverna särskilda böcker när de läser på egen hand. Elever ska ha rätt att läsa vad de vill och boken får inte omslutas av måsten. Men givetvis fi nns det böcker som alla bör få kunskaper om och ur dem högläser jag. Variation är jätteviktigt.

Diskuterar eller arbetar ni med genus och läsning på din skola?
– Nej, tyvärr inte. Man konstaterar att killar inte läser lika mycket men där stannar diskussionen.

Varför tror du att pojkars resultat är sämre än flickors på de nationella proven?
– Jag tror det handlar om undervisningen i sin helhet och inte om kön. Vi pratar för lite med eleverna om vad läsning är. Vi an – vänder boken som om den vore så enkel och det är den inte. Att ägna några minuter före rasten åt individuell läsning är ett tydligt exempel. Läsning är att ta sig tid att gå ini något och låta sig bli berörd och det gör man inte i hast. Dessutom tycker jag att högläsning är underskattad. Lärarens förmåga att förmedla texter kan vara avgörande för elevernas inställning till litteratur.

Läs mer om Anne-Maries tankar på hennes blogg Körlings ord, korlingsord.se.

Anne-Marie Körling: Grundskollärare 1–7. Fick Svenska Akademiens Svensklärarpris 2010. Arbetar som sakkunnig på Pedagogiskt Centrum i Haninge kommun.

Mer ur temat Läsa – ingen killgrej? (7)

ur Lärarförbundets Magasin