Ingår i temat
Slipa snacket
Läs senare

De kommer till tals

Slipa snacketMed träning, inlevelse – och lite stilfigurer – kan alla elever utveckla sin förmåga att tala inför andra. Lärarna Monika Ölander och Stefan Rova arbetar systematiskt med retorik.

11 Dec 2018
”Skrivprocessen går hand i hand med retoriken”, säger läraren Stefan Rova.
Foto: Emil Nordin

Skräcken står vid vita tavlan, klädd i svart täckväst.

– Jag är skräck! Det är jag som hemsöker dig om natten och möter dig i mörka gränder. Men det är jag som hjälper dig att fly från det fasansfulla. Det är jag som ger dig energi, som ger dig en adrenalinkick så att du orkar springa. Jag får dig att överleva. Jag är livsviktig!

Oliver Roggenbihl Malmberg talar som om han vore känslan av skräck. Han törs dessutom hålla talet själv då kompisen som han skulle framföra det tillsammans med är sjuk.

Det handlar om att utveckla sitt språk, laborera med orden, hitta synonymer och utsmycka språket.

Klass 6B på Boo gårds skola i Nacka redovisar uppgiften Känslostormen, som de har fått av sin lärare i svenska, Monika Ölander. Två och två har de valt en känsla, tagit reda på fakta och inspiration om den och sedan skrivit ett tal där de ska personifiera känslan, prata som om de vore den.

Mer retorik

Monika Ölander har skrivit en utvecklingsartikel om projektet: Retorik, språkutvecklande och gruppstärkande. Artikeln finns att ladda ned på skolporten.se.

Utbildningsradion, UR, har mycket material om retorik: ur.se, urskola.se

Efter att ha tränat parvis, därefter i mindre grupper och för sin lärare håller eleverna nu tal inför hela klassen – ja, målgruppen är faktiskt hela mänskligheten! För att alla ska hinna håller Monika Ölander ett tydligt schema: tal, applåder och sedan plats för en positiv kommentar från en elev, på varje tal.

Boel Persson ger återkoppling på framträdandet.

– Skräck är väl ingen känsla, tänkte jag först. Men nu när jag hör talet förstår jag vad den känslan är bra för, säger hon.

Lärarna Monika Ölander och Stefan Rova undervisar i fem klasser tillsammans och har samarbetat i fyra år, bland annat om retorik. De är båda lärare i svenska och engelska, även om Stefan denna höst har återgått till att undervisa i samhällskunskap.

– Vi började med retoriken med de elever som nu går i åttan, det vill säga 2015, säger Stefan Rova.

Den första inspirationen kom från Utbildningsradions, UR:s, tv-program Retorikmatchen. De båda kollegorna hade arbetat med retorik tidigare, men inte lika genomarbetat, ”paketerat”, som de gör nu.

Monika Ölander.
Foto: Emil Nordin

– När vi hade sett programmet tänkte vi ”åh vad kul, det där måste vi göra med våra elever”. Så vi började vika en lång lektion, 90 minuter, till det varje vecka och det har vi fortsatt med, berättar Monika Ölander.

De arbetar med retorikprojektet under årskurs fem och sex. Det har till och med blivit så att fyrorna längtar efter att få sätta i gång med det. Lärarna börjar med att ta små steg och arbeta med lekfulla inslag som pratlekar. Eleverna kan få sitta rygg mot rygg och beskriva varandra eller spela ordspel där det gäller att inkludera ett visst ord och hålla snacket i gång.

Det handlar mycket om att skapa en trygg och tillåtande stämning så att alla elever vågar prata. De som till en början kanske inte törs säga så mycket kan få säga en mening, till en kompis. Sakta men säkert utökas det till två meningar, och så vidare. I den första årskursen som hade retorik såg Monika Ölander att eleverna utvecklade en tydligt större säkerhet i att tala inför andra. Vid slutet av projektet kunde samtliga elever – även de som från början hade varit osäkra och obekväma – hålla tal eller argumentera inför klassen och även vid ett tillfälle för inbjudna föräldrar.

Lärarna använder sig av en hel del av det material som UR erbjuder om retorik – pratlekar, lärarhandledning med mera.

– Sen gör vi naturligtvis egna lektioner också, och modifierar det material som finns så att det passar elevgruppen, säger Stefan Rova.

– Det gäller också hur vi gör när vi skriver tal. Det står inte så tydligt beskrivet i UR:s lärarhandledning, säger Monika Ölander.

De arbetar ofta med talskrivandet enligt cirkelmodellen: eleverna tittar på ett tal, skriver ett tal gemensamt, därefter två och två och redovisar sedan inför hela klassen.

– Den processen har vi skyndat på lite. Vi har tittat mycket på webbserien Tala som TED, där man kan jobba med ett tal under en hel termin eller läsår, men så har inte vi gjort, fortsätter hon.

I stället har de skrivit en tydlig arbetsgång, steg för steg under loppet av några veckor, för research, talskrivande och framförande.

– Då blir det inte så väldigt prestigefyllt, att det ska vara världens bästa tal. Talet ska skrivas, men eleven ska lägga mer tid på att träna på att framföra det, anser Monika Ölander.

Eleverna sprider ut sig för att öva.
Foto: Emil Nordin

Eleverna får prova på många olika typer av tal, som peptalks, redovisningar och att försöka sälja in något osäljbart. Särskilt förändringstal, att argumentera för något de tror på, är väldigt populärt bland eleverna. De kan handla om allt från att tjejer och killar är lika mycket värda till att det ska vara mer idrott i skolan.

– Förändringstalen är bra att koppla till skrivandet också, hur man skriver en argumenterande text, lägger fram sina argument på ett bra sätt och bemöter motargument. Så skrivprocessen går hand i hand med retoriken, säger Stefan Rova.

– Ja, det handlar om att utveckla sitt språk, laborera med orden, hitta synonymer och utsmycka språket, säger Monika Ölander.

Att skriva och hålla tal har även positiv inverkan på elevernas läsning, menar de. Att göra efterforskningar inom ett ämne eller hitta argument för något man tror på ökar motivationen att läsa.

Sammantaget har retorikarbetet framför allt lett till att eleverna har fått väldigt fina resultat på den muntliga delen av de nationella proven, samt även när det gäller att skriva argumenterande texter.

Ett kuvert med känslor ... Foto: Emil Nordin
... och ett med meningar. Dra ett kort ur varje ... Foto: Emil Nordin
och säg meningen med den känsla du dragit. Foto: Emil Nordin

– Plus den ökade tryggheten i gruppen, och viljan att verkligen vilja stå här framme och redovisa, säger Monika Ölander.

De har även använt retorik i engelskan och hållit ”one minute-talks”.

– Det går väldigt lätt att överföra till engelskämnet, bara man ändrar svårighetsgrad och kravnivå, säger Stefan Rova.

– Vi säger ofta, när vi undervisar i retorik, att det här kommer ni att ha användning för i alla andra ämnen i skolan. Jag tror att det är viktigt att vi påminner dem om det, säger Monika Ölander.

– Och sist men inte minst: vi anmälde oss till Retorikmatchen – och vann! berättar hon.

Tillbaka till klassrummet. Där är det dags för Julia Baballos och Theo Pops Runsten att ställa sig upp, sträcka på ryggarna och tala om stolthet.

– Utan mig hade du inte berättat för dina kompisar om det där snygga målet du gjorde …, säger Theo.

– … eller om när du stod på händer i tio minuter, fyller Julia i.

– Om jag inte fanns skulle du inte kunna få nya vänner, för att du inte vågade gå fram och fråga om ni skulle göra någonting, fortsätter hon.

Efteråt berättar de hur de har skrivit talet tillsammans, letat dikter och annan inspiration på nätet och tänkt efter när de själva har känt sig stolta. De har övat på talet många gånger. Det svåraste med att hålla tal är att kunna uttrycka vad man vill ha sagt genom sitt kroppsspråk, tycker Julia och får medhåll av Theo.

– Det gäller att inte röra sig för mycket – det ser konstigt ut, och inte för lite heller, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin