Ingår i temat
Slipa snacket
Läs senare

”De tysta eleverna är ofta bra lyssnare”

Slipa snacketHallå där, Linnéa Skogqvist-Kasurinen, 1–7-lärare på Gubbängsskolan i Stockholm! Du har arbetat med progression på lågstadiet. Berätta!

av Maria Lannvik Duregård
11 Dec 2018
11 Dec 2018
Linnéa Skogqvist-Kasurinen driver också Facebookgruppen ”Retorik och demokrati i skolan”. Där finns hennes material.
Foto: Emil Nordin

– Jag arbetade med retorik på min förra skola och sökte mig till Gubbängsskolan för att lärarna på lågstadiet ville arbeta med retorik. På lågstadiet handlar retoriken främst om att tala, lyssna, samspela och kommunicera. Vid skolstarten ledde jag en workshop för alla lärare på skolan. Sedan fortsatte jag att arbeta mest med lågstadielärarna, som var väldigt engagerade. Alla som kunde sågs också på retorikfik varje vecka för att reflektera och lära sig en ny övning som de testade till nästa gång.

Hur tänkte du om den röda tråden?

– Tillsammans med lärarna formulerade jag en utvecklingsplan som dels sätter målen för vad man ska träna, dels anger vilka övningar som stärker vad. Den kan sammanfattas i fem punkter: social träning och samarbete, tala i olika situationer, lyssna, framföra och motivera en åsikt och att ge och ta respons. Det blev till sist en progressionsplan för vad man ska göra i varje årskurs från förskoleklass till trean.

Hur ser progressionen ut?

– I förskoleklass ska eleverna till exempel lära sig att ha ögonkontakt, våga prata i grupp, säga vad de tycker och våga ställa en fråga. I ettan arbetar de bland annat med att våga tala inför klassen och att vara den goda lyssnaren. Inte förrän i trean pratar man om den goda talaren, som håller förberedda presentationer. I trean fick eleverna också egna retorikböcker där de skrev ner sina reflektioner efter varje lektion. Poängen med att formulera en plan är att det blir tydligt att alla elever ska få det. Annars får eleverna olika start.

Nu är du på mellanstadiet på samma skola. Hur arbetar ni där?

– Det är svårare på mellan- och högstadiet, eftersom så mycket slåss om utrymmet. Det är synd, eftersom retorikundervisning är en undervisning i förmågorna och de ska ju genomsyra allt.

Varför är det viktigt att undervisa om retorik?

– För att jag har sett att det gör skillnad. De tysta lär sig att tala, men de blir också förebilder för de andra, för de är oftast bra lyssnare. De som pratar mycket lär sig att lyssna och blir samtidigt förebilder för att de är bra på att tala. Genom att vi arbetar regelbundet med retorik försvinner också talängslan.

– När man skrattar tillsammans är det något som släpper. Det blir en tillåtande, tryggare atmosfär. I förlängningen hoppas jag att det ger större tolerans för att vi är olika.

ur Lärarförbundets Magasin