Läs senare

Det perfekta klassrummet

ReportageTill Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

05 sep 2019
Claras och Felix tips till den som går i en vanlig skola: Skärma av din bänk så gott det går.
Musik i öronen. Be läraren placera dig med andra än dina kompisar – av sociala skäl är det svårt att välja det själv. FOTO: Maria Östlin

Glasväggar, starka färger och öppna ytor har varit trenden i skolarkitektur i 10 till 15 år. Under samma period har problemen med hemmasittare och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, ökat lavinartat. Det finns en koppling, hävdar Malin Valsö, skolpsykolog och skolutvecklare.

– Vi kan inte sätta adhd-diagnos på barn utan att diagnostisera miljön de vistas i. Det finns starka belägg för att stress försämrar den kognitiva förmågan, säger hon.

Stressbollar att klämma på finns i olika former, material, färger och storlekar. Det ligger en låda i varje klassrum och är en av få saker som har klara färger.
Foto: Maria Östlin

Hon menar inte att man får adhd av en stökig skolmiljö, men den kan absolut förvärra för barn som har drag åt npf och göra att fler barn slås ut. Många moderna skolbyggnader är utformade så att de försvårar inlärning, förklarar Malin Valsö. Det finns för mycket som distraherar.

I stället ska man bygga klassrum där man kan stänga ute ljud- och ljus­intryck, menar hon. Inga fönster ut mot skolgården i markhöjd eller mot korridorer, i klassrummet ska eleverna vara fredade från vad som händer utanför rummet. Klassrummen ska vara tillräckligt stora för att eleverna kan ta mikropauser och röra sig i rummet, och ventilationen ska vara anpassad till det. Inga kreativa färgsättningar eller inspirerande bilder. När vi designar ett rum skickar vi signaler om beteende; en lång korridor lockar till spring, en hotellbars tjocka mattor och dämpade belysning sänker volymen på samtal. Därför bör klassrum leda mot koncentration.

– Det underlättar för elever som har svårare att avläsa sociala koder att avgöra vad som förväntas av dem, säger Malin Valsö.

På Källbrinksskolan i Huddinge, en högstadieskola dit skolfolk kommer på studiebesök från vida omkring, har 30 procent av eleverna en diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och är extra känsliga för störande moment. Anpassar man skolmiljön till dem blir det en bra miljö för alla.

Carina Backström Landegren är lärare och Elinor Kennerö Tonner rektor på högstadiet Källbrinksskolan i Huddinge. De har så stort besökstryck från skolor, politiker och arkitekter att de skapat en särskild visningskväll i månaden.

Rektor Elinor Kennerö Tonner poängterar att möbleringen bara är den synliga toppen på ett isberg. Först gjorde de en omorganisation, sedan fick personalen massiv fortbildning i lärandets förutsättningar.

– Vi ägnade mycket tid åt att hitta ett gemensamt språk för vad vi menar med ”läxa”, ”tillgängligt”. Det är lätt att tro att det handlar om bollar och skärmar, men allt börjar i förhållningssättet, säger läraren Carina Backström Landegren.

Lugna skolor

Fler skolor som har skapat studiero genom möbleringen:

  • Duvboskolan, Sundbyberg.
  • Vittra, Södermalm, Stockholm.
  • Elmeskolan, Älmhult.
  • Karlbergs skola, Kungsholmen, Stockholm.
  • Västervångsskolan, Landskrona.

Elinor Kennerö Tonner nickar. Utan en ordentlig grund i förhållningssättet blir möbleringen bara kosmetika. På Källbrinksskolan är den fysiska miljön en turbo som förstärker det pedagogiska maskineriet.

– Möblerna fungerar för att lärarna är oerhört duktiga på att designa sitt lärande och bemöta eleverna enligt tillgänglighetsprincipen, säger hon.

Först det tredje året inredde de två klassrum – ett matterum och en språksal.

– Det hände något i de rummen. Det blev ett högre engagemang, konstaterar hon.

I dag är alla teoretiska klassrum inredda i den fokusfrämjande stilen. Bara i elevcafeterian finns lite mer färg och form. I korridorerna har ljuddämpande plattor satts upp och här och var står ljuddämpande fåtöljer.

Så vad är skillnaden? Vi går in och hälsar på i 9D:s i klassrum. Här går väggar och möbler i grått; ljuset från fönstret silas genom ljusgrå gardiner, skolbänkar omgärdade med mörkare ljuddämpande skärmar blir studiebås mot väggen på andra sidan. Arbetsborden på golvet är vända mot varandra i grupper om fyra, längst bak finns ståbord. Man kan välja att sitta på stol eller pilatesboll för att kunna röra sig lite. I en låda finns stressbollar i olika färger och former att klämma på. Behöver man mer hjälp med att fokusera kan man ta på sig en tyngdväst.

Ergonomiska sittdynor minskar träsmaken i baken. Foto: Maria Östlin
Time-timer-klockan fungerar som en äggklocka och visar tydligt hur mycket tid som återstår av arbetspasset. Foto: Maria Östlin

När Clara Christensen och Felix Angseryd började 7:an här på Källbrinksskolan var den ”npf-säkrad” (rektors benämning). Men de ser stor skillnad från mellanstadiet.

– Nu har vi högst tio minuters genomgång, förut kunde genomgången vara en hel lektion, säger Clara Christensen.

Båda tycker att miljön än lugnande. I grunden har de en fast klassrumsplats, men de kan också byta efter behov.

– Har man spring i benen kan man sätta sig på en pilatesboll, säger Felix Angseryd.

– Jag gillar stressbollarna och ståborden, då kan man variera, fortsätter Clara Christensen.

Vill du veta mer?

www.elevhalsokonsulterna.se/bygg-hjarnvanliga-skolor hittar du vidareläsning i form av artiklar och tv-reportage

– Jag fokuserar bäst med musik i öronen. Västarna är också grymma, tycker Felix Angseryd.

Han har lättast att koncentrera sig hemma där kompisar inte bryter in och stör. Som på beställning lappar en kille vid närmaste fyrkanten till honom lätt på låret och de måste skojbråka och skratta lite. Men hemma finns andra utmaningar:

– Det gäller att lägga bort mobilen, säger Clara Christensen.

– Det kan ta 20 minuter, men när man väl kommer in i ett flyt tänker man inte på den.

Elinor Kennerö Tonners råd till skolledare är att börja med en elevorienterad organisation och utbilda lärarna, bygga ett gemensamt förhållningssätt till hur man designar lärandeprocessen. Efter det kan man förstärka skolmiljön via arkitektur och möbler. Ungefär 15 000 kronor per klassrum blev Källbrinksskolans grundinvestering. Stressbollar, tyngdvästar, hörselkåpor, och annat räknar hon som förbrukningsmaterial.

Den största vinsten är trygga elever som känner sig själva och sitt eget sätt att lära sig.

– De vet själva vad de behöver för att lyckas. Vi ger dem strategier för ett lärande för livet, säger Carina Backström Landegren.

Tio vägar till det perfekta klassrummet

  • Inget ”visuellt buller”. Tänk på lugn och stillhet i färgval och utsmyckning; välj enfärgat och undvik mönster. Minimalt med distraktioner hjälper till att öka koncentrationen.
  • Inga glasdörrar, glasväggar eller fönster mot andra rum eller mot en utemiljö med mycket rörelse.
  • God akustik som minimerar buller och gör att alla elever i rummet hör det läraren säger.
  • God ventilation och klasstorlekar som matchar rummets ventilationskapacitet.
  • Tydligt avgränsade lärmiljöer och tydlig grupptillhörighet skapar trygghet.
  • Bänkar med lock till elever på låg- och mellanstadium i stället för separat förvaring. Det minskar spring i klassrummet och därmed distraktionerna. Se till att alla luckor, lock och dörrar i klassrummet har dämpning och att de stängs mjukt och tyst.
  • Utrymme för rörelsepauser i klassrummet, samt ventilation anpassad för rörelse, inte bara stillasittande.
  • Möblera utifrån den undervisning som huvudsakligen bedrivs. Vid enskilt arbete och lärarledda genomgångar rekommenderas biosittning. Vid grupparbete rekommenderas gruppbord. Undvik att sätta upp saker på whiteboard/väggen där undervisningen sker som inte har med den aktuella lektionen att göra.
  • Ta hjälp av en ergonom vid val av sittmöbler och bord.
  • Säkerställ god allmänbelysning med flimmerfria led-lampor. Dimmer som justerar både ljusstyrka och färgtemperatur rekommenderas.

Källa: Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande, Studentlitteratur. Frida Malmgren och Malin Valsö

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com