Läs senare

Djupdykning i källkritik

LektionslyftetUndervisningen om faktaresistens, filter­bubblor och trollfabriker gav en andraplats i tävlingen Webbstjärnan. Men för att nå dit behövde SO-lärarna på Gärdesskolan skapa sina egna läromedel.

av Torbjörn Tenfält
25 Sep 2018
25 Sep 2018
Foto: Joel NIlsson

När Anna Hälinen, Laila Westergren och Caroline Jonsson Wallin förbereder lektionerna för sina åttor i Gärdesskolan i Sollentuna börjar de med att läsa på. De har alla jobbat med källkritik på det traditionella sättet som utgår från böcker, men nu har den digitala utvecklingen lett till nya behov. För att kunna lära eleverna att vara vaksamma på vad de möter på nätet behöver lärarna egen kunskap.

– Vi måste bestämma oss för vad som var viktigt och vad vi vill förmedla till eleverna, säger Laila Westergren.

Gärdesskolans högstadieklasser har sina lokaler i Rudbeckskolans gymnasium, som ligger mitt över gatan. Att det är just åttondeklassarna som drillas i den mer avancerade formen av källkritik beror på att det är i den årskursen media står på schemat. Men de har bekantat sig med området redan i sjuan, och i höst kommer lärarna gå vidare med ämnet i årskurs nio.

Klimatförnekarna synas i sömmarna när Anna Hälinen (sittande) och Laila Westergren tränar sina elever i källkritik. Foto: Joel Nilsson

Idén till kursen föddes ur de tre kollegornas förvåning över att Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet.

– Vi fattade ingenting, för vi var inne i våra filterbubblor, säger Laila Westergren.

Uppvaknandet ledde till en vilja att rusta eleverna för framtiden: Genom att vara källkritiska ska de kunna fatta sina beslut utifrån korrekt information.

Första steget var att samla de begrepp som behövs för att diskutera källkritik. De blev också temat för de första lektionerna. Vad innebär fake news, vilseledning och propaganda? För att fånga elevernas intresse gav de exempel på några kända konspirationsteorier, som att jorden är platt och att månlandningen var en bluff.

– Efter några veckor var eleverna mogna för allvarligare frågor som hur konspirationsteorier ser ut i dag och vilka som tjänar på att man inte litar på staten eller media, säger Anna Hälinen.

I sitt arbete med att ta fram undervisningsmaterial söker de tre kollegerna brett; allt från Filosofiska rummet i P1 till tidningen Metros viralgranskare. De har samlat information om upphovsrätt och plagiat, gjort bildspel och Powerpoints och ställt samman listor med länkar till Youtube, Utbildningsradion och andra källor.

Caroline Jonsson Wallin. Foto: Joel Nilsson

– Det finns mycket material att hämta, men det är spretigt och vi har fått sätta ihop det själva, säger Anna Hälinen.

När väl begreppen satt fick eleverna skriva reportage och andra artiklar till den webbtidning skolan startade som en del av undervisningen. De intervjuade lärare och andra elever om hur de såg på trollfabriker, propaganda och konspirationsteorier.

Syftet är att göra eleverna medvetna om hur dagens teknik påverkar vad människor tycker och tänker. SO-lärarna vill belysa hur man genom informationsteknik kan skapa opinion på ett sätt som inte var möjligt för bara några år sedan.

– För oss själva har det här varit ett nytt och spännande sätt att jobba med det kanske viktigaste uppdraget vi har – demokratiuppdraget, säger Caroline Jonsson Wallin.

Webbtidningen var det som Internetstiftelsen lyfte fram när Gärdesskolan kom tvåa i tävlingen Webbstjärnan. Den har varit det mest synliga i lärarnas och elevernas arbete med källkritik.

– Tack vare webbtidningen fick lärprocessen en slutprodukt med en publik och det gjorde att eleverna tog det mer seriöst, säger Anna Hälinen.

Så gick det till

  • Lärarna bestämde sig för vilken händelse de ville utgå ifrån och vad som som var viktigt att förmedla. I det här fallet att Donald Trump just vunnit presidentvalet.
  • Därefter gjorde lärarna research på bred front och samlade källkritiska begrepp som fick bli temat för de första lektionerna: fake news, vilseledning och propaganda.
  • Eleverna, i åk 8, utmanades med kända konspirationsteorier, gamla och nutida.
  • Eleverna fick skriva artiklar till den webbtidning som startades på skolan och intervjuade lärare och and­ra. Utöver källkritik var syftet att lära sig hur lätt man kan skapa opinion med teknikens hjälp.
  • Webbtidningen ledde till att Gärdesskolan kom tvåa i tävlingen Webbstjärnan och att eleverna tog uppgiften mer seriöst.

ur Lärarförbundets Magasin