Läs senare

Dolda hinder för utlandsfödda

ForskningUpplevelser av utanförskap och föräldrar som inte kan hjälpa till med läxor, påverkar möjligheterna för elever med utländsk
bakgrund att lära sig matematik. Det visar Petra Svensson Källbergs forskning.

25 Sep 2018
Språksvårigheter är inte den enkla sanningen bakom utlandsfödda elevers sämre förutsättningar. Foto: Johnér Bildbyrå

Vad bidrar din avhandling med?

− Den slår hål på generella uppfattningar om varför elever med utländsk bakgrund har svårt att lära sig matematik. Till exempel förklaringen att det är bristande kunskaper i svenska språket och kulturen som skulle vara den främsta anledningen till låga måluppfyllelser.

− Avhandlingen lyfter fram hur elever med utländsk bakgrund själva uppfattar sina möjligheter att lära sig matematik och hur olika diskussioner i samhället, till exempel i medier, påverkar dem. Jag hoppas att matematiklärare och beslutsfattare inom skola ska bli mer medvetna om elevernas perspektiv. Och fokusera på vilka resurser som dessa elever har, i stället för att använda förenklade sanningar om att elever med utländsk bakgrund presterar sämre i matematik än svenska elever.

De känner ett utanförskap när deras föräldrar inte kan hjälpa dem med läxor på samma sätt som svenska föräldrar gör. De känner att de inte får samma möjligheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att det finns olika förutsättningar som hindrar elever med utländsk bakgrund att lära sig matematik. Det kan handla om upplevelser av utanförskap, skolsegregation, dålig arbetsmiljö och brist på arbetsro under lektionerna. Men också om att deras föräldrar inte klarar av att hjälpa dem med läxor på grund av sin bakgrund. Några elever beskrev att deras föräldrar hade lärt sig matematik på ett annat sätt i sitt hemland.

Petra Svensson Källberg

Disputerade med sin avhandling vid Stockholms universitet i våras. Hon är legitimerad grundskollärare i matematik, NO och teknik för årskurserna 3-9. Tidigare tjänstgjorde hon som högstadielärare på Rosengårdsskolan i Malmö. Sedan 2015 arbetar hon med skolutveckling på Pedagogisk Inspiration i Malmö.

Avhandlingen Immigrant students’ opportunities to learn mathematics: In (ex)clusion in mathematics education kan laddas ner på: www.diva-portal.org

− Resultatet visar också att eleverna påverkas av diskussioner som förs i samhället, till exempel att den goda föräldern hjälper barnet med läxor och att svenskhet är en eftersträvansvärd norm. Det gör att de upplever sig själva och föräldrarna som bristfälliga och accepterar att möjligheterna är begränsade jämfört med svenska elever.

Varför valde du ämnet?

− När jag arbetade som högstadielärare hade jag nästan enbart elever med utländsk bakgrund. Jag prövade olika sätt att få matematikundervisningen att fungera för att ge eleverna olika möjligheter att lära. Men jag kände att det var något som inte enbart handlade om didaktik som stod i vägen – och som inte gick att observera.

− Under den tiden arbetade jag samtidigt som matematikutvecklare och fick höra av lärare att elever med utländsk bakgrund presterade sämre än förväntat i ämnet och att detta berodde på brister hos eleverna eller elevernas föräldrar. Det väckte min nyfiken att börja forska om vilka möjligheter som kunde finnas hos dessa elever och framför allt utifrån deras perspektiv.

Hur har du gått tillväga?

− Jag har intervjuat elva niondeklassare med utländsk bakgrund i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område, för att ta reda på deras uppfattningar om möjligheterna att lära sig matematik. Jag har även studerat policydokument från Skolverket och Skolinspektionen för att se hur elever med utländsk bakgrund framställs.

Var det något som förvånade dig?

− Ja, eftersom bristfälliga kunskaper i svenska språket ofta lyfts fram som ett hinder förväntade jag mig att eleverna skulle prata mycket om det. Men i stället fokuserade de på skolsegregation och att deras föräldrar inte kunde hjälpa dem.

Vad tänker du om att det var?

− Att de känner ett utanförskap när deras föräldrar inte kan hjälpa dem med läxor på samma sätt som svenska föräldrar gör. De känner att de inte får samma möjligheter.

− Jag tänker också att läxor som kräver föräldrars hjälp kanske inte bör ges. Läxor kan handla om att befästa kunskaper, inte om att lära ut nya färdigheter som kräver att en vuxen ska hjälpa till.

Hur kan matematiklärare stötta elever med utländsk bakgrund?

− Det är viktigt att bli medveten om dolda hinder och processer i klassrummet så som exkludering och utanförskap. Försök att ta reda på elevernas perspektiv för att förstå den situation som de befinner sig i. Varje gång dåliga resultat slås upp i media, exempelvis i rapporteringen av Pisa-resultat, är det eleverna med utländsk bakgrund som kategoriseras som avvikande och sämre än de svenska eleverna. Dessa förenklade sanningar behöver problematiseras och diskuteras.

Kan du ge exempel på fler dolda hinder?

− Det kan handla om vilka förväntningar som finns i det sociala samspelet i klassrummet. I en delstudie intervjuade jag elever med utländsk bakgrund som påtvingades ett skolbyte, då deras skola stängdes på grund av dålig arbetsmiljö. Jag intervjuade dem efter två terminer på den nya skolan. Från att ha känt sig som stökiga matematik­elever på den gamla skolan, upplevde de sig nu som engagerade även om de tyckte att den nya undervisningen var sämre.

ur Lärarförbundets Magasin