Ingår i temat
Gränslöst
Läs senare

”Eleverna får bättre förståelse”

GränslöstÄmnesövergripande, ämnesintegrerat, ämnessamspel … det finns många uttryck för samarbete över ämnesgränserna. Vad krävs för att samarbetet ska bli bra?

av Marianne Nordenlöw
27 mar 2019
27 mar 2019
Ingela Bursjöö har studerat ämnesövergripande samarbete ur naturvetenskapliga ämnens perspektiv.
Foto: Nicke Johansson

Samarbete över skolans ämnes­gränser är kanske ett kärt barn, då det har många namn. Viss förvirring råder kring vilka begrepp som finns och om de betyder olika saker, menar Sara Blanck, doktorand vid Karlstads universitet. 2014 kom hennes licentiatavhandling När ämnen möts, som handlar om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning.

– Läroplanen använder ordet ämnesövergripande, bibliotekens katalogiseringssystem ämnesintegrerat. Jag valde att skriva ämnesintegrerad undervisning i min avhandling, för att jag fokuserade på de olika graderna av integration i de projekt jag studerade.

Hon använder även den lite vidare termen ämnessamspel, om alla möjliga sätt att samverka.

– Ämnesövergripande kan definieras som undervisning med ämnes­innehåll från flera ämnen samtidigt. Men talar man om ämnesintegration handlar det om i vilken grad ämnena samspelar.

I sin avhandling tog hon upp en stor amerikansk studie, där forskare har funnit vad de kallar ett ämnes­integrerat ”kontinuum”. Olika undervisningsprojekt skulle kunna kategoriseras in längs en lång skala, utifrån nivå av ämnesintegration.

Sara Blanck.

– Det som var spännande med de skolprojekt jag studerade var att de innehöll flera nivåer, att de gled på skalan under projektets gång. De kunde ha inslag av hög ämnesintegration i början, gå tillbaka till mer ämnesspecifikt ett tag för att sedan förena ämnena igen mot slutet. Olika delar eller stadier av undervisningen kanske kräver, eller blir bättre av, olika grader av ämnesintegration.

Sara Blanck kallar olika typer av ämnessamspel för förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande och omskapande.

– Kanske kan de här begreppen vara behjälpliga för att fundera kring hur vi vill och behöver samspela mellan ämnena.

Hon menar att det inte är någon hierarki mellan typerna utan att de passar olika väl, beroende på under­visningsinnehåll. (Se tabellen.)

Ett ämnes utmärkande drag kan bli tydligare i ett ämnessamspel – men det kan också bli otydligt, om inte läraren är noga med att synliggöra vilket bidrag som kommer från vilket ämne. Om eleverna inte förstår vilket ämne ett begrepp relaterar till kan det försvåra för dem att lära sig nya begrepp.

Även Ingela Bursjöö har studerat ämnesövergripande samarbeten, men ur de naturvetenskapliga ämnenas synvinkel. Hon har bland annat skrivit den vetenskapliga artikeln Att skapa sammanhang 2015. Hon är lektor, disputerad vid Göteborgs universitet och grundskollärare.

– Ämnesövergripande samarbete när det gäller grundskolan handlar om att se till dess 17 ämnen och vilka möjliga kopplingar som finns mellan dem. Då en del ämnen har väldigt likartade delar i det centrala innehållet är det nästan självklart att försöka samarbeta, inte minst för att eleverna har så lite tid i varje ämne.

Helena Sagar, däremot, menar att det är lättare att utgå från förmågorna i stället för det centrala innehållet, eftersom förmågorna liknar varandra i många ämnen. Hon är filosofie doktor i naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning samt lärare i NO och teknik i Kungsbacka kommun. Hon har en särskild tjänst som går ut på att vara dels lärare, dels vetenskaplig ledare.

– För mig är ämnesövergripande arbete det lättaste sättet att göra det som jag skulle säga är ”på riktigt”. Att hämta något från verkligheten, från livet – för livet är ju ämnesintegrerat!

Dessutom är det nästan nödvändigt rent yrkesmässigt att arbeta ämnesövergripande, för att inte elever och lärare ska bli helt genomstressade, anser Helena Sagar.

– För vi har ju en hel del centralt innehåll att gå igenom. Men den viktigaste anledningen, tycker jag, är att om vi ska rusta våra elever för att möta den typ av utmaningar och problemställningar som de kommer att möta i livet, behöver vi träna dem i att tänka i de komplexa samband som finns mellan ämnen.

Ingela Bursjöö och hennes kollegor försöker gripa alla möjliga tillfällen till samarbeten, för att skapa fler samband och mer övergripande förståelse hos eleverna. Men det kan vara svårt att få till, både vad gäller schemaläggning och tid för samplanering.

– För oss handlar det om kvalitetsförhöjning, då vi ser att eleverna får bättre förståelse. När vi pratar om ener­gi i fysikämnet är det samma energi som i chokladkakan, när det kommer till hem- och konsumentkunskap. Jag kan faktiskt bara säga en enda anledning till att inte arbeta ämnesövergripande – och det är om inblandade lärare inte vill. Man ska inte tvinga någon, som kan ha sina skäl, för då blir det inte bra.

Helena Sagar.

Men det allra viktigaste för att arbeta ämnesövergripande är att besitta väldigt goda ämneskunskaper, betonar Ingela Bursjöö.

– Det är ju alldeles uppenbart att den som inte har tillräckliga kunskaper i sitt eget ämne inte kan samarbeta med någon annan, för den har själv en väldigt vag bild av ämnets bredd och djup.

Hon menar att det sprids en myt, som hon är väldigt skeptisk till, om att ämnesövergripande arbete inte kräver så mycket ämneskunskaper.

– Men det framgick väldigt tydligt när jag samlade in data till min avhandling, att det är precis tvärtom.

Det såg hon till exempel när lärare skulle samarbeta om hållbar utveckling. För lärare som själva inte hade sin bas i kemi, fysik eller biologi blev hållbarhetsfrågan luddig och vag.

– Det ämnesövergripande blir inte tydligt och greppbart, förrän läraren har goda ämneskunskaper, säger Ingela Bursjöö.

Helena Sagar arbetar gärna med uppdrag med stark verklighets­anknytning. Det är mer motiverande för eleverna, gör det lättare för dem att lära sig och nyttan av ämnet tydligare, menar hon. Även om det snarast är kopplingen till verkligheten som motiverar, är den i sig ämnesintegrerad

– Det ska helst finnas någon annan mottagare än jag själv som lärare, allra helst en mottagare som efterfrågar elevernas hjälp.

Frågan om tidsbrist för samplanering dyker ständigt upp när det handlar om ämnesintegration, men Helena Sagar hävdar att tiden finns.

– Jag ser inte att det är något problem. Vi har konferenstid, tid för vårt arbetslag och för kompetensutveckling. Den tiden passar ypperligt att jobba konkret!

För att ämnesintegrerad undervisning ska fungera bra behöver man vara extra tydlig med bedömningen, menar hon.

– Vi har väldigt ambitiösa elever, som kan bli lite oroliga när de inte vet i vilket ämne uppgiften står för. Då gäller det att vara väldigt tydlig med att projektet hjälper dem att nå de mål de ska, säger Helena Sagar.

När det gäller bedömning menar Ingela Bursjöö att det är viktigt att bestämma i förväg vad man ska bedöma i respektive ämne. Hon har också sett att eleverna har lärt sig att se vinster med att kunna bli bedömda i flera olika ämnen på ett enda arbete, i stället för att göra ett i varje ämne.

Sammantaget verkar de tre forskarna främst se fördelar med att arbeta ämnesintegrerat. Men för att återgå till Sara Blanck är hon ändå lite tveksam.

– Det vet jag inte riktigt, faktiskt! Hade du frågat mig för tio år sen hade jag sagt det, absolut, men jag tror att vi behöver arbeta på olika sätt i skolan. Ibland ämnessamspel, ibland mer ämnesspecifikt, säger hon.

Hon menar att det inte finns något egenvärde i ämnesintegrering.

– Men när man har undervisningsinnehåll som kan förklaras ur olika perspektiv kan det verkligen berika undervisningen. Stora nyckelproblem i vår samtid, som hållbar utveckling, globalisering, genus­frågor och migration hör ju inte hemma i enbart ett ämne, utan kräver nästan flera ämnens belysning för att förstås.

Ingela Bursjöö träffar en hel del lärarstudenter, som gör VFU, och många nyutexaminerade lärare. Flera av dem verkar lite rädda för att arbeta ämnesövergripande då de har fullt upp med att klara sig själva.

– Jag skulle vilja säga till dem att det är ett sätt att klara av jobbet bättre, genom att vi hjälper varandra, även när det är besvärligt. Samarbete mellan ämnena gör arbetet mycket roligare, trevligare och lättare.

Helena Sagar ser att det finns utmaningar men främst fördelar med att arbeta ämnesintegrerat.

– Men i slutänden måste vi ändå hjälpa eleverna att förstå vilket ämne som är vilket, för sedan ska de ju välja vidareutbildning – och den är uppdelad i ämnen. Eftersom skolvärlden ser ut som den gör, måste vi hjälpa dem inför det valet.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com