Ingår i temat
Hållbarhet
Läs senare

Eleverna planerar för ett gott liv

HållbarhetNärproducerad skolmat, hus som drivs av solceller, minskad segregation genom riktad stadsplanering. Eleverna i Gävle skapar en hållbar framtid – och politikerna lyssnar.

av Maria Lannvik Duregård
26 Okt 2018
26 Okt 2018
Håller socialt och miljö- mässigt. Utifrån översiktsplanen för Gävle kommun skapade eleverna på Polhemsskolan hållbara bostadsområden.
Foto: Michael Wagner

Det är tredje året i rad för Gävle kommuns skolsatsning på lärande för hållbar utveckling. Ullrika Forsgren är projektledare för satsningen med det långa namnet ”Det goda livet i Gävle år 2030 – inom ramen för ett jordklot”. Uppdraget för eleverna är att ge sin bild av hur ett gott, hållbart liv kan se ut i Gävle om drygt ett decennium.

Idéer saknas verkligen inte. Vegetarisk och lokalproducerad skolmat, fler cykelvägar och energihus som drivs av solceller är några av förslagen. En hel klass satsade på att ta fram robotar som hjälp och stöd för människor. En annan grupp ville bygga ihop stadsdelar för att minska segregationen. En niondeklass fick i uppdrag från Högskolan i Gävle att ta fram hållbara idéer för ett nytt campusområde.

Antalet deltagare har ökat för varje år. Detta läsår har hittills 14 lärare och drygt 200 elever från årskurs 8 till gymnasiet anmält sig, berättar Ullrika Forsgren, som har en bakgrund som gymnasielärare i religionskunskap och engelska.

Ullrika Forsgren.
Foto: Michael Wagner

Varje skola deltar med minst två lärare, eftersom utgångspunkten är att lärarna ska arbeta ämnesövergripande. Från de två deltagande grundskolorna har lärare i ämnen som svenska, SO, NO, matematik och bild anmält sig.

”Det goda livet …” drog i gång 2016 som en vidareutveckling av Världsnaturfondens satsning ”Vår stad 2030”, berättar Ullrika Forsgren.

– Vi gjorde om upplägget, för vi ville satsa bredare, på alla ämnen och mer på social hållbarhet – på hela livet, säger hon.

Och modellen i Gävle fungerar. Arbetet startar med en lärarkickoff efter sommaren. Lärarna bestämmer sedan själva hur de vill lägga upp arbetet på sin skola. Medan eleverna jobbar i grupper med att konkretisera sina visioner besöker Ullrika Forsgren och miljöstrateg Sofia Lord klasser punktvis för att stötta elever och lärare.

Slutmålet är vårens rådslag på Högskolan i Gävle. Där möter eleverna politiker, tjänstemän och representanter för näringsliv och intresseorganisationer och presenterar sina förslag. Vid det senaste rådslaget kom det 90 vuxna som lyssnade och diskuterade ungdomarnas visioner. Eleverna känner att det är på riktigt när vuxna blir intresserade och vill prata mer med dem, berättar Ullrika Forsgren.

Foto: Monica Wallman
Genom att bygga nya vägar ska segregationen minska mellan stadsdelar och transporterna bli mer hållbara. Foto: Monica Wallman
Elin Lindholm på Vallbacksskolan i Gävle har utvecklat roboten Johoro, en hjälp­reda i vardagen. Foto: Michael Wagner
I mars 2018 presenterade de deltagande ungdomarna sina svar på hur ett hållbart liv i Gävle kan se ut år 2030. Utgångspunkten var FN:s globala mål för hållbar utveckling. Foto: Michael Wagner

– De sår frön, det är så påverkansarbete går till, säger hon.

Det är viktigt att projektet inte bara blir en pappersprodukt som hamnar i en byrålåda, understryker hon. Efter rådslaget skickas därför förslagen ut till kommunens verksamheter och andra berörda, som får komma med återkoppling till eleverna. De deltagande grupperna skriver också ett brev till framtiden där de berättar om sina projekt och skickar med återkoppling de fått på sina förslag. Brevet med bilagor arkiveras på kommunen och ska öppnas år 2030.

– Då kan man se om det hänt något med deras förslag.

Ni vänder er till högstadiet och gymnasiet. Kan man göra något liknande med yngre barn?

– Ja, det tror jag absolut! Kanske behöver man arbeta mer konkret då. I Falun till exempel vet jag att de involverat elever i en skolgårdssatsning – en konkret och bra fråga att samverka kring.

Vad lär sig eleverna?

– Det absolut viktigaste är att det inte bara blir en skolprodukt, utan att de möter vuxna som lyssnar. De känner att de är med i en påverkansprocess och ett sammanhang.

– Sedan hoppas vi också att måluppfyllelsen ökar. Lärarna ser i alla fall att närvaron och motivationen ökar under projektet. Vi samarbetar med forskare som just nu undersöker ifall eleverna också lär sig mer i ämnena.

Mer ur temat Hållbarhet (7)

ur Lärarförbundets Magasin