Ingår i temat
Dokumentationsbördan
Läs senare

Elisas vardag: 11 700 klick per termin

DokumentationsbördanFyra olika inloggningar i fyra olika system. Så ser vardagen ut för många lärare i Uppsala.

15 okt 2019
Elisa Erikson, lärare i Uppsala, har dålig erfarenhet av lärplattformar.
Foto: Emma Eriksson

När lärplattformen Unikum infördes i Uppsalas skolor 2015 var förhoppningen att den skulle underlätta för lärare och föräldrar. Verkligheten blev en annan.

– Det är inte användarvänligt, säger Elisa Erikson som undervisar i matematik och NO i årskurs 6–9 på Ärentunaskolan i Storvreta.

Bara för att redovisa och dokumentera hur det gått för en elev på ett moment i kemi krävs 13 klick. Med en klass på 30 betyder det 390 klick för varje arbetsområde. Varje arbetsområde tar 3–4 veckor. Det betyder ungefär fem arbetsområden per termin. Eller 1 950 klick. Har du dessutom tre klasser och ett ämne till krävs det 11 700 klick per termin för att fylla i hur eleverna klarar kunskapskraven.

Men Elisa Erikson vägrar klicka.

– Jag har slutat använda Unikum för att dokumentera kunskaperna. Systemen fungerar inte. Vissa meningar har plockats ur kursmålen, helt ryckta ur sitt sammanhang och petat in i en matris, som inte ens följer Skolverkets allmänna råd. Det går inte att bedöma på det sättet. Unikum är  inte gjord av pedagoger, säger Elisa, som dokumenterar elevernas kunskapsutveckling i egna wordfiler i stället.

Men helt slipper hon inte lärplattformen. Planeringen måste läggas in för att föräldrarna ska få veta vad som är på gång. Inte heller den är användarvänlig. Vare sig för lärare eller föräldrar. Många föräldrar klagar på att de får för mycket information.

”Fyra barn och femtioelva meddelanden från Unikum varje dag.” ”Det är kanske tre procent av mejlen som är intressanta.” ”Jag hatar Unikum.” Så lät det bland föräldrarna när Uppsala Nya Tidning skrev om Unikum.

För Elisa och hennes kollegor räcker det inte med Unikum. Det finns tre andra digitala rapporteringssystem. Som alla kräver olika användarnamn och lösenord. Det finns system för:

Närvaron.

– Det tar tre–fyra minuter att fylla i per lektion. Och jag har fem–sex per dag. Jag brukar fylla i det i anslutning till lektionen eller strax efteråt.

Betygen.

– Det används främst i betygstider.

Incidenter.

– Händer det något, att en elev blir skadad eller så ska vi rapportera in i Uppsala kommuns system.

Elisa Erikson tycker att mycket av dokumentationen är mer för att ha ”ryggen fri” än för att den ska vara praktiskt användbar.

– Alla lärare behöver och vill dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Men man måste lita mer på oss, på professionen. Utan att allt behöver dokumenteras.

6 andra orsaker till dokumentationsstressen

Dåliga lärplattformar är en förklaring till dokumentationsstress. Här är några andra:

Föräldrarnas makt
Allt fler föräldrar ifrågasätter betyg, handlingsplaner och annat. För att gardera sig ”överdokumenterar många”.

Fria skolvalet och skolpengen
Missnöjda föräldrar kan enkelt byta skola och skolan förlorar ekonomiskt på det.

Skolinspektionens styrning
Ju mer Skolinspektionen vill styra skolan i detalj, desto mer krav på dokumentation.

New public management
När den offentliga sektorn skulle konkurrensutsättas innebar det mer mätning, utvärdering och dokumentation.

Okunskap
Trots att kravet på IUP, individuell utvecklingsplan för elever som får betyg, har avskaffats måste många lärare ändå göra det.

Skolans problem
Verksamheter som har problem och får kritik brukar detaljstyras hårdare av politiker och skolledare. Det betyder nästan alltid mer dokumentation.

Mer ur temat Dokumentationsbördan (7)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com