Läs senare

Europeisk språkportfolio motiverar eleverna

Statusen på språkämnena måste höjas. Det tycker många lärare. Anna Ahlmark, 4–9-lärare i spanska och svenska, tar hjälp av Europeisk språkportfolio för att få eleverna att förstå varför det är viktigt att lära sig fler språk än svenska och engelska.

02 apr 2009

Cabeza, hombros, piernas, pies.
Boca, nariz, con ojos si se ve.
Cabeza, hombros, piernas, pies.

Huvud, axlar, knä och tå, knä och tå. Eller på spanskt vis: Huvud, axlar, ben och fötter, ben och fötter. Elev­erna i år 7 på Alléskolan i Floda utanför Göteborg sneglar på tavlan där de nya spanska glosorna står uppskrivna. Samtidigt sjunger de den välkända melodin och gör rörelserna som hör till. Efter några försök klarar de flesta att sjunga sången utan att titta på tavlan. Efteråt sjunker de uppsluppna ner på sina stolar.

Att lära sig ett nytt språk behöver inte innebära att traggla glosor i skrivboken. Det finns många fler sätt. Om det handlar dagens lektion.

Klassens lärare, Anna Ahlmark, har fått inspira­tion till lektionsupplägget från Europarådets Europeisk språkportfolio (ESP). Ur biografidelen har hon plockat ett kapitel som heter Jag och min språkinlärning. Det delar hon ut till eleverna. Med sten­cilen framför sig får de, först enskilt och sedan i grup­per om två, fundera kring hur de egentligen gör när de lär sig ett nytt språk. Efteråt redovisar de vad de har kommit fram till och tipsar sina kamrater om bra sätt att lära sig på. Dagens främsta tips kommer från tre tjejer som visar hur man kan använda mobilens inspelningsfunktion för att förhöra sig själv på glosorna.

– Först spelar man in ordet på svenska och sedan, när man lyssnar på inspelningen, säger man ordet på spanska, förklarar de.

En annan elev berättar att hon brukar hänga upp de nya glosorna på en mental tankelina. Det spanska ordet för strumpor är till exempel calcetines. För att komma ihåg det tänker hon på det svenska ordet kall eftersom det är när det är kallt som man använder strumpor.

– Det står i uppnåendemålen att eleverna ska kunna reflektera kring sin språkinlärning. Men det är lätt att som lärare glömma av att jobba med det. Då kan ESP-materialet vara en bra hjälp, säger Anna Ahlmark.

Hon har tagit delar ur ESP och använt i sin undervisning under flera år. Hon följer inte upplägget slaviskt utan plockar de bitar som hon tycker passar.

– Det är ett så himla käckt material att använda. Och det finns färdigt att kopiera, man slipper uppfinna hjulet själv, tipsar hon.

När sjuorna började i höstas var vissa utvalda delar ur ESP bland det första som mötte dem på spansklektionerna. De fick tillsammans fundera kring vad språk har för betydelse och varför man ska lära sig språk.

– Jag tycker att språkämnenas status måste höjas. Att göra eleverna medvetna om språkens betydelse är ett sätt att uppnå det, säger Anna Ahlmark.

Tillsammans med de nyblivna sjuorna diskuterade hon vilka språkkunskaper de redan hade. Att svenskar till exempel kan förstå norska och danska är en språkkunskap som vi ofta glömmer att vi har. En annan kan vara de tio thailändska räkneord som vi lärde oss under semestern.

– Många elever reser regelbundet utomlands. Det roliga med det är att de ofta kommer hem med insikten att man inte klarar sig med bara engelskan. Besöker man till exempel Teneriffa och ger sig ut på landsbygden måste man fråga efter vägen på spanska annars gör man sig inte förstådd, konstaterar Anna Ahlmark.

Tillsammans med eleverna bygger hon upp en språk­portfolio för var och en av dem under de tre år som hon har dem i spanska. I portfolion ingår mate­rial från alla tre delarna av ESP. Anna Ahlmarks tanke är att portfolion ska bli som en bok med olika kapitel som eleverna har skrivit själva. Första kap­itlet handlar om eleven själv, andra kapitlet om spansktalande länders realia och så vidare.

– Att lära sig ett nytt språk kräver mycket jobb. Därför är det lätt att eleverna tröttnar när de går i åttan eller nian. De tycker inte att de kan tillräckligt mycket och glömmer att de inte kunde någonting alls när de började i sjuan. Då är det bra att kunna titta på det som man har sparat i portfolion och påminnas om att man faktiskt har lärt sig mer än man tror, säger Anna Ahlmark.

Att många lärare prövar att arbeta med ESP och sedan överger materialet för att de tycker att det är för jobbigt tror hon beror på att de antingen tar på sig för mycket från början. Eller att det är något som har blivit påtvingat dem uppifrån.

– Jag tycker att det är viktigt att man gör mate­rialet till sitt eget. Plockar lite bitar här och var som man tycker passar ens egen undervisning. Och inte känner sig misslyckad om man inte hinner med allt, säger Anna Ahlmark.

ESP ska, tycker hon, användas som inspiration för läraren och motivator för eleverna. Däremot ger hon inte så mycket för idén med ett gemensamt europeiskt språkpass.

– Nej, det skulle kräva att alla skolor och lärare i hela Europa jobbade med det. Det tror jag tyvärr är en ouppnåelig vision, säger Anna Ahlmark.

Likvärdig modersmålsbedömning med ESP
Österåkers kommun har tagit fram en prisbelönt modell för att kunna använda Europeisk språkportfolio i modersmåls- och svenska som andraspråksundervisning. Målet har varit att få en gemen­sam beskrivning av förvän­tad språkutveckling och en mall för likvärdig bedömning.

– Det vi framför allt har vunnit är trovärdighet. Tidi­gare hade inte alla lärare samma referensram vid bedömningen av elevernas kunskapsnivå. Det har de nu. Eleverna vet i förväg vilka krav som ställs och blir dessutom extra intresserade eftersom de vill få ett språkpass, säger Iákovos Demetriádes, modersmålsansvarig i Österåker.

Ett drygt trettiotal kommuner runt om i landet har än så länge tagit efter Österåkers modell.

Fakta/Europeisk språkportfolio:
Europeisk språkportfolio (ESP) är ett pedagogiskt verktyg, godkänt av Europa­rådet, som bidrar till att elever blir medvetna om sin egen inlärning och språkutveckling.

ESP består av tre delar: språkpass, språkbiografi och dossier.

Språkpasset är giltigt i hela Europa och kan an-­­ vändas som ett komplement till betyg när man söker studieplats eller arbete.

ESP finns anpassat för tre olika åldersnivåer: 6–11 år, 12–16 år samt 16+.

Mer information finns på www.skolverket.se

Fotnot: På Alléskolan i Floda börjar eleverna med spanska i år 7.

ur Lärarförbundets Magasin