Läs senare

Få snurr på konfliktlösningen

I Husbygårdskolan spelar eleverna ultimate frisbee – och övar på att lösa konflikter. I frisbee finns nämligen ingen domare utan deltagarna dömer själva.

16 jun 2014
Få snurr på konfliktlösningen
Foto: Anders G Warne

Foul!! Den försvarare som befinner sig närmast spelaren som nyss fångat frisbeen, eller discen som den kallas, påkallar spelarnas uppmärksamhet och spelet i klass 6C i Husbygårdskolan stannar upp. Försvararen berättar att anfallaren bytte från höger till vänster fot när han skulle passa och menar att så får man inte göra. Anfallaren håller inte med och tittar på Måns Rybäck, lärare i idrott och hälsa, för hjälp. Han står precis bredvid gruppen och lyssnar uppmärksamt, men lägger sig inte i. Ett viktigt inslag i frisbee-lektionerna är nämligen att eleverna övar på att hantera konflikter genom att döma själva. Den här gången lyckas de inte komma överens utan rösterna stegras och tonen blir allt kortare. Då agerar Måns Rybäck.
– Nu har vi en foul, men vi skriker inte utan pratar med varandra, säger han till killen som stoppat spelet.

Han vänder sig till spelaren som har discen i handen och fortsätter:

– Nu har han kritik till dig. Lyssna respektfullt och berätta om du håller med eller inte. Det är så vi utvecklas och blir duktigare.

Det är dagen innan skoldistriktsmästerskapet, skol-DM, i ultimate frisbee i Stockholm där klassen ska delta. På samlingen vid lektionens början har Måns Rybäck repeterat tanken bakom ”the spirit of the game”, som bland annat innebär att det inte finns någon domare utan att spelarna själva tar ansvar för att följa reglerna och dömer tillsammans. Om man tycker att någon bryter mot reglerna ropar man ”foul”, varpå spelarna i de två lagen diskuterar det som hänt och kommer fram till ett gemensamt beslut. Kan de inte komma överens inom en viss tid backar spelet ett steg till där det befann sig innan incidenten.

– Tänk på att i morgon på distriktsmästerskapet kommer jag inte kunna gå in och hjälpa er. Då måste ni lösa konflikterna själva, säger Måns Rybäck.

Han har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 13 år på tre skolor i Stockholms förorter. Överallt har han introducerat konflikthantering genom frisbee.

Det började med att han läste om sporten, blev intresserad och ringde till Svenska frisbeesportförbundet för att lära sig mer. Där fick han kontakt med eldsjälen Paul Eriksson som kom till skolan och visade hur spelet gick till. När Måns Rybäck börjat på Husbygårdskolan frågade eldsjälen om han ville delta i ett projekt där två klasser från skolor som inte kände varandra skulle bilda ett gemensamt mix-lag och en gång i veckan träna tillsammans inför skol-DM. Måns Rybäck tackade ja och deltog med en klass i årskurs åtta med flera elever som hade ”hög status av fel anledning”. Han tycker själv att han ställde höga krav på eleverna att komma överens och prata om de känslor som spelet väckte med tonåringar de inte kände.

– Det var ingen lätt resa, men det slutade bra. I all hets stod de där på planen och pratade med varandra. I det här spelet lär man sig att ta ansvar. Det gör att många växer. Dessutom är det en liten sport som gör att alla är nybörjare och ingen kan dominera från början. Alla spelare är lika viktiga.

Särskilt några av killarna blev bättre på att hantera konflikter. De växte som idrottsmän och tonade ner sin attityd, säger han.

Efter den erfarenheten blev han ännu säkrare på att frisbee kan användas för att träna konflikt­hant­ering. Han har använt det i klasser från årskurs tre upp till årskurs nio. Ofta brukar han lägga lektionerna i anslutning till ett skol-DM så att klassen får avsluta med att delta där. Klass 6C började med frisbee i femman och har nu i sexan tränat ett par veckor.

Måns Rybäck delar in eleverna i grupper om tre för att de ska träna på passningar. En av dem har frisbeen i handen, roterar runt sin egen fot och försöker hitta en fri passningsväg till medspelaren, medan den tredje personen försöker täcka passningsvägen och fånga discen när den passerar. Man har åtta sekunder på sig att passa och det är motståndarens uppgift att ta tid genom att räkna högt: ”ett, två, tre, fyra, fem…”

– Tänk på att spelarna utan disc måste röra sig för att bli fria. Blanda korta och långa passningar. Och ha is i magen, låt motståndarna räkna, åtta sekunder är ganska länge. Försvararna räknar högt och följer sin spelares rörelse och rotation för att göra det svårare att passa, instruerar Måns Rybäck.

Han berättar att typiska foul-situationer är stegfel och krockar under matchen. För att stödja eleverna i att lösa dessa situationer ser han till att hela tiden vara nära och under lektionen springer han som en skottspole mellan de olika grupperna.

– Ibland när vi tränar match tar jag en väst och är med. Det ger mig en känsla för hur vissa elever rör sig och vad de har för kroppsspråk. Då är det lättare att ge feedback och positiv kritik.

Foto: Anders G Warne

Måns Rybäck önskar att han kunde säga att erfar­enheterna från frisbeens gemensamma konfliktlösning är något som präglar även de andra lektionerna. I vissa klasser har det blivit så, i andra inte. I 6C upplever han att det har varit gungigt under läsåret på grund av nyheter som betyg och nationella prov. Men någon dag tidigare kom ett första genombrott på en lektion då de lekte ”flaggleken”. Då var det någon som gjorde fel. Eleverna stannade upp, tittade på varandra och tittade på Måns Rybäck. Innan han hann agera hörde han en av eleverna säga: ”Vi backar bandet och börjar om.”

– Det är sådana spridningseffekter jag vill uppleva. Då brukar det lägga sig ett stort lugn över lektionerna. Jag tänker ta hjälp av den här klassen för att tillsammans fundera på hur man kan hantera konflikter i andra spel. Hur man kan döma tillsammans och backa bandet ett steg även där, säger han.

Än så länge har det här sättet att hantera konflikter inte spridit sig utanför lektionerna i idrott och hälsa, men Måns Rybäck har en långsiktig idé om att lyfta konflikthanteringen en nivå genom att samarbeta med andra ämneslärare och göra frisbee till ett gemensamt tema. Han har också besökt Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm tillsammans med några elever för att lyfta ämnet där.

Måns Rybäck ser stora möjligheter. Han tycker att det är viktigt att elever får träna på att samarbeta och visa respekt för varandra.

– I ämnet idrott och hälsa kan det ofta uppstå sit­u­ationer då man inte är överens i matcher, spel och lekar. Då är det viktigt att alla förstår vikten av respekt. Jag skulle vilja se en större tyngd kring begreppen ”respekt” och ”samarbetsförmåga” i läroplanen då vårt ämne handlar så mycket om detta, säger han.Foto: Anders G WarneI slutet av lektionen samlar han eleverna i mitten av spelplanen och sammanfattar vad som gäller inför morgondagen. Att det viktiga inte är att vinna, utan äventyret. Efter varje match ska de betygsätta motståndarna utifrån hur duktiga de varit på ”fair play”, och motståndarna gör likadant. Det finns nämligen två pokaler, en för det lag som vinner turneringen, och en för det lag som är bäst på ”fair play”.

– Det är ”fair play-priset” jag som idrottslärarevill ha. 

Så spelar man ultimate frisbee

Spelare: Två lag med fem spelare i varje.

Planen: En spelzon i mitten, en målzon i varje ände.

Spelet: Lagen passar discen till varandra. Den som håller i discen måste ha den ena foten i marken hela tiden och passa vidare inom åtta sekunder. Om det andra laget fångar discen eller petar ner den på marken går den över till det laget.

Poäng: Discen ska passas in i målzonen och någon i det egna laget ska ta emot den där.

Måns Rybäcks tips för att komma igång med frisbee:

  1. Läs in de grundläggande reglerna.
  2. Öva först på att passa, det handlar mycket om teknik. I lägre årskurser kan man börja med en boll och sedan byta till en disc.
  3. Lär ut basreglerna, som att man måste ha en fot i marken när man passar men att man får röra den andra foten och rotera runt sig själv, och hur man gör mål.
  4. Börja spela. Det är då potentiella konflikter uppstår. Frys kontinuerligt spelet och ana­­ly­sera vad som hände och hur man kan göra när man inte är överens.
  5. Prata om ”spirit of the game”, men fokusera på att använda det i praktiken.

ur Lärarförbundets Magasin