Läs senare

Facket väljer riktning

Obligatorisk dans och teater i grundskolan. Bättre villkor för musik- och kulturskollärare. Flera motioner till Lärarförbundets kongress rör estetiska ämnen.

20 okt 2014
Facket väljer riktning
Mot nya utmaningar. Lärarförbundets medlemmar vill att facket tar nästa steg i arbetet med att stärka kulturskolan och de estetiska ämnena. Foto: Johan Willner/Johnér

Catharina Hedrenius börjar ledsna. Först kan hon och hennes kollegor irra runt i jakt på en ledig lokal för en förmiddagslektion på en grundskola. Sedan vara lediga några timmar, för att samla nya krafter inför kvällsundervisningen i grannkommunen. Den betalda planeringstiden är bara att glömma vissa dagar. Situationen för lärare i musik- och kulturskolan har blivit allt sämre anser Catharina Hedrenius, tvärflöjtslärare på Sigtuna kulturskola.

– Det här måste Lärarförbundet börja gräva i, säger hon.

2014 har vi inte bara fått chans att välja vilka som ska styra vårt land de kommande fyra åren. Det är också dags för Lärarförbundets kongress. I november tas besluten om vad facket ska jobba för framöver. Inför det har medlemmar haft möjlighet att skriva motioner om vad de vill se för prioriteringar, närmare 30 stycken rör kulturskolan och de estetiska ämnena. Catharina Hedrenius vill se större fokus på lärarna i musik- och kulturskolan. Att facket bland annat ser över deras arbetssituation, arbetstider och löner.

– Jag har inte skrivit någon motion tid­igare till Lärarförbundet, men så kände jag att jag nu har jobbat 18 år och det här är en markering för att tala om hur yrket ser ut i dag, säger hon.

Andra vill att musik- och kulturskollärare utan lärarexamen ska få lärarlegitimation och att arbetet intensifieras för att kulturskolan ska bli en egen skolform. Medlemmar vill också att estetisk verksamhet blir obligatoriskt på gymnasiet igen, att undervisningsgrupp­erna minskar och att behörigheten för musikämnet ses över.

En motion sticker ut mer än andra – att dans och teater införs som obligatoriskt ämne i grundskolan. Motionen har skickats in från flera håll. Bakom den står ämnesråd Drama, dans och teater, som är ett rådgivande organ till Lärarförbundets förbundsstyrelse. Första utkastet skrev Märtha Pastorek Gripson, doktorand vid Göteborgs universitet och anställd vid Högskolan väst.

– Barn får inte tillgång till alla konstnärliga uttryck som det ser ut i skolan i dag. Dans och teater kan kanske komma in på skolor som själva väljer att starta något projekt, använder Skapande skola eller har en pedagog som är särskilt engagerad. Men det här är en fråga om demokrati och alla barns möjligheter.

Märtha Pastorek Gripson tycker det skulle vara bra ur en genusaspekt att få in dans, ett feminint kodat ämne, i skolan. Hon anser också att obligatorisk dans och teater skulle vidga barns möjlighet att förstå sig själva och sin omvärld. Hon ser estetiska ämnen som olika sätt att kommunicera. Slöjd är ett sätt, bild ett annat och så vidare. Därför tycker hon inte att dagens grundskoleämnen räcker.

– Det är olika språk. Man skulle inte säga att man ersätter svenska med engelska. Eller arabiska med finska. Ska man kunna uttrycka sig så behöver man olika uttrycksformer. Det ger oss möjligheter att förstå och uttrycka olika saker.

För att Lärarförbundet ska börja prioritera en fråga som tas upp i en motion måste kongressombuden, medlemmarnas valda företrädare, rösta igenom att förslaget förs in i verksamhetsinriktningen. För att inte ta upp tid med att gå igenom varje enskilt förslag när alla samlas görs det i förväg av Lärarförbundets förbundsstyrelse. De går igenom vad som är rimligt att lägga ned tid och kraft på de närmaste åren. Kongressmotioner som förbundsstyrelsen inte prioriterat kommer därför inte upp till omröstning om inte kongressombuden särskilt ber om det.

Det måste ske om obligatorisk dans och teater i grundskolan ska bli en prioritering. Förbundsstyrelsen tycker inte att tiden är mogen för det förklarar Sören Holm, kanslichef på Lärarförbundet.

– Skolan är överhuvudtaget reformtrött och vi har fått slåss för att inte de estetiska ämnena ska tas bort. Att i en sådan miljö komma med ett krav på utökning är kanske på ett sätt ideologiskt rätt, men man måste också bedöma vilka förutsättningar man har för framgång i relation till hur mycket resurser som krävs.

Förbundsstyrelsen håller däremot med om att facket ska fortsätta arbeta för att det ska bli lättare att få lärarleg­itimation, att åter göra estetisk verksamhet obligatoriskt på gymnasiet och att musik- och kulturskolan ska bli en egen skolform. Lönen ska upp för alla lärargrupper. Behörighetskraven i musikämnet vill förbundsstyrelsen inte se över än. De vill inte heller driva på siffertak för hur stor en undervisningsgrupp får vara då det är så många faktorer som spelar in. Förbundsstyrelsen anser att det är bättre att jobba för mer resurser till skolan och lösa det den vägen. Allt detta kan förstås förändras vid omröstning.

Så var det Catharina Hedrenius önskan om att se över situationen för musik- och kulturskolans lärare. Sören Holm säger att man hela tiden jobbar för dem också, även om det inte alltid syns utåt. Men arbetet ska intensifieras.

– Vi har gjort ett omfattande arbete på olika sätt kring arbetsbelastning och vi kommer att fortsätta med det. Det har hittills inte varit fokus speciellt på musik- och kulturskolan men vi räknar med att det blir en del av nästa steg.

ur Lärarförbundets Magasin