Ingår i temat
Källkritik
Läs senare

Falska nyheter inget nytt

KällkritikRykten och propaganda har alltid förekommit, men nu kanske mer än någonsin. Här är experternas tips på hur du kan jobba med källkritik och internet i fritidshemmet. Sök tillsammans med barnen, använd de egna misstagen och var öppen för diskussion är några av råden.

av Sara Djurberg
18 Maj 2018
18 Maj 2018
Fotografen William H. “Dad” Martin var i början av 1900-­talet en mästare på manipulerade bilder i Kansas, USA. Vykorten användes av företag för att locka nybyggare till västra USA och är skapade genom fotomontage.
Bilderna finns på Metropolitan Museum of Art i New York.

I oktober förra året damp det ner ett mejl till föräldrar på Vellinge skola i Skåne. ”Vi vill göra personal och föräldrar uppmärksamma angående en självmordslek som kallas Blue whale challenge”, stod det i mejlet. Personalen på skolan hade hört talas om det påstådda självmordsspelet av elever och googlat på det. De fann skrämmande uppgifter som tydde på att 122 barn i Ukraina hade dött efter att deltagit. Kommunen gick därför ut med en varning. Mejlet skrämde upp föräldrarna och skapade rabalder när de skulle utreda om deras barn hade spelat det.

Vi kommer fortfarande bli lurade för att vi är människor. Vi gillar sensationella saker och vi gillar sagor

Men nyheten var fejk, och kort därefter fick kommunen pudla och ta tillbaka informationen.

Internetforskaren Elza Dunkels tar upp Blue whale-historien som ett exempel på att källkritik är något som alla, och egentligen främst vuxna, behöver bli bättre på. Hon tycker att man kan börja med att lära ut ett kritiskt förhållningssätt redan i förskolan.

– Jag ser ett generellt behov som samhället har att ta tag i. Jag tror att det är viktigt att vi satsar på alla åldrar, säger hon.

Det tycker regeringen också och från den 1 juli i år ingår det i skolans läroplan, även för fritidshemmet, att öka elevernas digitala kompetens. De nya kraven formuleras i fyra punkter där kritisk granskning och att förstå hur information skapas och struktureras på internet ingår.

Det blir ännu viktigare i dagens medielandskap där nästan alla barn i mellanstadiet har en smartphone i fickan.

Foto: Sara de Remer

Kristina Alexanderson är chef för internet i skolan på Internetstiftelsen i Sverige, IIS, och har tagit fram ett nytt undervisningsmaterial i källkritik för grundskolan som ett svar på de nya skrivningarna i läroplanen.

– Det som internet och sociala medier förändrar är att vi alla blir distributörer av information. Det handlar om att vara medveten om vad det innebär att vara en informationsinhämtare och informationsspridare. Ytterst handlar det väl om att man inte ska bli lurad och sprida sådant som man själv inte vill förknippas med, säger hon.

Med de yngsta barnen tycker Kristina Alexanderson att det är bra att utgå från bilder.

I skolmaterialet från IIS finns olika bilder som kan användas för att diskutera hur information sprids, vad som kan vara en nyhet och vem som är källan.

– Då kan man hamna i ett samtal kring falska nyheter, hur det går till att sprida nyheter och hur man värderar varandra. För det handlar inte bara om att värdera digital information utan att lära sig värdera kompisarna, och vad deras syfte kan vara. Jag menar inte att man ska bli cynisk, men man ska bli mer medveten, säger hon.

Youtube är den kanal som barn och unga använder mest. Falska nyheter och osanningar sprids även där och därför är det viktigt att barn lär sig granska den källan, enligt Kristina Alexanderson. Här går det utmärkt att använda källkritikens grundläggande frågor: Vem står bakom informationen? Vad är syftet?

Foto: Sara de Remer

–  Prata om skillnaden mellan reklam och barn-tv. Det ena är till för att underhålla och att du ska lära dig saker, det andra är reklam som har som mål att du ska köpa något. Redan då har vi ökat barnens kritiska förmåga, säger Kristina Alexanderson.

Hon förespråkar ett utforskande tillvägagångssätt där vuxna och barn tillsammans söker på nätet och pratar om exempelvis hur Google fungerar.

– Hur vet vi att det vi googlar är rätt? Man kanske behöver verifiera genom att titta själv eller hitta annan källa. Det bästa med barn i förskoleklass och de tidiga åldrarna är att de jobbar undersökande tillsammans. Här tänker jag att man använder de digitala verktygen för att ta sig vidare.

Den synen delar Elza Dunkels, som bland annat varit med och tagit fram Bamseserier om källkritik. I synnerhet som barn och unga ofta är mer bevandrade på internet än vuxna. Hon återvänder till Blue whale­historien.

– Det hade varit väldigt fint om skolan tagit det här med eleverna i stället: ”Åh, det här verkar läskigt, vad är det här?” Då hade det förmodligen kommit fram att det var fejk och att inga elever på skolan höll på med det, säger Elza Dunkels.

Att fånga sådana ögonblick i flykten är ett sätt att göra källkritik till en naturlig del av undervisningen, i stället för något som läraren river av på några lektionstillfällen, menar hon. Då riskerar det lätt att glömmas bort. Kränkningar och rykten som dyker upp på nätet kan i stället användas för att utbilda både sig själv och barnen, resonerar hon.

Även Kristina Alexanderson pratar om källkritik som ett förhållningssätt som lärare och fritidspedagoger alltid kan ha med sig, även när det gäller skolmaterial. Men då gäller det att vara öppen för ifrågasättande även av den kunskap som skolan står för.

Finns det inte en risk att all kunskap blir relativ om man drar källkritiken långt?

– Ja, risken är att vi föder upp en cynisk generation, men å andra sidan är målet inte att du ska ifrågasätta allt. Du kan inte ifrågasätta något som du inte har kunskap om så du måste ha en grundläggande förståelse och kunskap inom ett visst område för att vara kritisk mot det. Därför är det naturligt att börja med barnprogrammen, för där har barnen kunskap om skillnaden mellan ett barnprogram och ett reklaminslag.

Finns det några baksidor med att hålla på med källkritik? Vad händer till exempel med magin och barns fantasiförmåga om de ska förhålla sig kritiska till allt?

Kristina Alexanderson verkar inte se någon risk att barns kreativa fantiserande förstörs. I stället lägger hon tyngdpunkten på att det är naturligt för barn att utforska och ifrågasätta.

– De första barn blir kritiska mot är oss föräldrar. Så fort de kommer utanför hemmet börjar de ifrågasätta hur andra vuxna är. Ibland kan det vara bra att fråga sig varför något hände och varför de vuxna sa en sak, säger Kristina Alexanderson.

Även om källkritik är ett ord på mångas läppar i dag så ska vi inte ha övertro på att de källkritiska metoderna är lösningen på allt, säger Kristina Alexanderson.

– Vi kommer fortfarande bli lurade för att vi är människor. Vi gillar sensationella saker och vi gillar sagor. Men vi kommer bli mer medvetna och kanske minska risken så att färre blir lurade.

 

Mer ur temat Källkritik (5)

ur Lärarförbundets Magasin