Ingår i temat
Att mäta lärande
Läs senare

Fel fokus i mål och omdömen

Kom i tid till lektionen. Räck upp handen. Läs läxan. Nej, så ska inte en framåtsyftande individuell utvecklingsplan se ut. Men alltför ofta är det just så som IUP:er är formulerade.

09 mar 2011

Flera undersökningar visar att skol­ornas arbete med IUP och skriftliga om­dömen har stora brister. Våren 2009 fick 69 av 105 granskade skolor kritik av Skolinspektionen för att de inte uppfyllde kraven på skriftliga omdömen. Bland annat kritiserades skolorna för att omdömena inte var tydligt kopplade till de nationella målen.

Skolverkets utvärdering från 2010 ger en liknande bild: det som bedöms är ofta elevernas beteende och attityder snarare än deras kunskapsnivå. På en del skolor ges till och med betygsliknande omdömen i ”flit och ordning”, trots att omdömena inte ska innehålla beskrivningar eller värderingar av elevens personliga egenskaper.

Åsa Hirsh är doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping och har studerat 379 IUP:er från årskurs tre, fem och åtta. Sammanlagt innehöll planerna över 800 mål som Åsa Hirsh kategoriserade i tre olika typer: being, doing och learning.

Being-målen handlar om elevens personlighet och attityd medan doing-målen beskriver något som eleven ska göra, till exempel räcka upp handen en gång per lektion. Learning-målen är de mål som är relaterade till kursplanen, som handlar om lärandet.

Åsa Hirshs studie visar att nästan en tredje­del av målen passade in under kategorin being. Även bland de strategier som an­gavs för att eleven skulle nå målen var being-kategorin vanlig.

– Jag kallar det being by being: Målet är att eleven ska uppföra sig och vara på ett annat sätt. Och hon eller han når dit genom att skärpa sig. Being-aspekten är involverad i väldigt många mål och strategier. Vissa elever får bara sådana mål, säger Åsa Hirsh.

Hennes forskning visar också att det finns en genuIllustration: Kenneth Anderssonsaspekt på problemet. Av 200 being-mål i studien gavs 90 procent till pojkar.

– Om man år efter år får sådana mål som fokuserar på beteende och attityd kan man fundera på vad det gör med ens självkänsla. Jag har själv jobbat i 14 år som lärare och under den tiden har jag ju sett att det inte bara är pojkarna som har problem med attityd och uppförande. Ändå är det något som gör att pojkarna får de här målen medan det är ovanligt att tjejerna får det.

Även när målen var tydligare knutna till elevens kunskapsutveckling handlade strategierna ofta om att eleven skulle ändra sin personlighet eller attityd. Åsa Hirsh såg också många väldigt generella mål och vaga strategier.

– Det kan handla om att ha målet att få minst godkänt och strategin kan vara att plugga ordentligt. Men det gäller ju för alla elever på grundskolan.

I Skolverkets allmänna råd om IUP från 2008 står att bedömningarna ska vara formativa, alltså stödja elevens fortsatta lärande och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter. Men Åsa Hirsh menar att det är en lång väg kvar att gå innan det går att säga att IUP:erna verkligen fungerar så.

– Många lärare vet inte ens vad formativ är, det fattas mycket kunskap. Jag kan också förstå att lärare blir förvirrade av att IUP ska vara både summativ och formativ. Det får vara betygsliknande, samtidigt som det ska vara formativt. Det är en paradox.

Fakta om IUP

Sedan vårterminen 2006 ska varje elev få en individuell utvecklingsplan, IUP. Planen ska både titta bakåt och summera elevens kunskapsutveckling samtidigt som den ska titta framåt och planera för den fort­satta utvecklingen. I juli 2008 infördes dessutom krav på att IUP ska innehålla skriftliga omdömen. Då togs också det tidigare förbudet mot betygsliknande omdömen bort.

Bedömningen ska ha en formativ funktion, vilket innebär att den ska stödja elevens fortsatta lärande och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter. IUP:s framåtsyftan­de planering bör ange vilka kunskaper eleven ska utveckla, beskriva skolans insatser för att stödja elevens kun­skapsutveckling, ut­trycka positiva förvänt­ningar på eleven och utgå från elevens för­mågor, intressen och starka sidor.

De skriftliga omdömena ska utformas lokalt på den enskilda skolan och innehålla en beskrivning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella målen. Om­dömena ska ges i varje årskurs i alla ämnen som eleven får undervisning i. Skriftliga omdömen ska varken innehålla beskrivningar eller värderingar av elevens personliga egenskaper.

IUP är en allmän handling och bör där­för inte innehålla känsliga uppgifter om eleven.

Källa: Skolverket

Åsa Hirsh är doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping. Hennes studie heter A tool for learning? An analysis of targets and strategies in Swedish Individual Education Plans och är en del i en kommande avhandling.

Mer ur temat Att mäta lärande (8)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com