Läs senare

Fokus på orden i modersmål

ForskningOrdförrådet och elevernas vardag kommer ofta i centrum när lärare undervisar i engelska som förstaspråk.

28 mar 2019
Foto: Pixabay

Mer än en fjärdedel av landets alla skolelever är berättigade till modersmålsundervisning. Ändå är undervisning i modersmål ett ganska obeforskat område i Sverige. I synnerhet det perspektiv som forskaren Kirsten Stoewer har undersökt i sin avhandling.

– Jag har studerat samspelet mellan lärare och elever och på vilket sätt språkkunskapen utvecklas i engelska som modersmål. Men också vilka aspekter av språket som ligger i fokus under lektionerna och vilken roll det spelar att både lärare och elever är tvåspråkiga, säger Kirsten Stoewer, som själv är flerspråkig och ut­bildad språk- och litteraturvetare med erfarenhet som modersmålslärare i engelska.

Ambitionen har varit att visa hur undervisning och lärande går till på nära håll. Hennes intresse för de här frågorna väcktes av alla de utmaningar som modersmålslärarna möter.

Tidigare forskning har visat på positiva effekter av ett långvarigt stöd i modersmålet vid sidan av inlärningen av majoritetsspråket, betonar Kirsten Stoewer. Man har även kunnat se positiva samband mellan deltagande i modersmålsundervisning och övriga skolresultat.

Eftersom lektionstiden är så begränsad så är det inte så konstigt att man fokuserar på själva modersmålsspråket.

– De insikterna har lyckligtvis fått ett visst genomslag, men värdet av att utveckla modersmålet för moders­målets egen skull har kommit i skymundan.

Kirsten Stoewer har följt och filmat en lärare som undervisade tre olika grupper i modersmålsundervisning i engelska. Eleverna var mellan 6 och 15 år. Totalt sett har hon analyserat 30 timmars videoinspelningar.

Kirsten Stoewer

Foto: David Einar

Kirsten Stoewer är adjunkt på institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet.

Avhandlingens namn: English hemspråk: Language in interaction in English mother tongue instruction in Sweden (Linköpings universitet)

En av slutsatserna i hennes närstudier är att undervisningen kretsade mycket kring att utveckla elevernas ordförråd. Hon undersökte även på vilket sätt man arbetade med ordförråd under lektionerna, både i planerade aktiviteter och i spontana diskussioner. Studien visade att man pratade engelska hela tiden, men om läraren exempelvis sa en mening på engelska så bäddade hon ofta in ett ord på svenska, för att se om eleverna kunde det ordet på engelska eller tvärtom, berättar hon.

– Det ledde till att de uppmuntrades att reflektera över likheter och skillnader mellan de två språken, vilket gav en djupare förståelse för orden. Samtidigt var det ett sätt att inkludera alla elever eftersom de ofta ligger på olika nivåer.

Läraren visade även ett intresse för vad saker heter på svenska, förklarar hon, och att det kan ge eleverna möjligheten att inta ett tillfälligt ”överläge” och känna sig stärkta eftersom deras svenska ibland är bättre än lärarens.

Kirsten Stoewer kunde också se att undervisningen ofta tedde sig väldigt elevcentrerad. Samtalen kretsade mycket kring elevernas egen vardag. Vid ett tillfälle började en elev prata om hur hon skulle kunna förklara för en engelskspråkig släkting vad en kräftskiva är för något. Då uppstod ett samtal om vad en kräftskiva är och hur man kan beskriva det. Varför heter det ”skiva” och inte ”fest” till exempel?

– Den typen av samtal är ju inget man kan planera på förhand, utan då måste läraren kunna fånga upp det eleven säger för att skapa ett lärandetillfälle i stunden. På så vis fanns det en öppenhet bestående av ett givande och tagande från både lärarens och elevens håll.

I en annan undervisningssituation diskuterade en grupp hur man kan översätta titeln ”ordförande i ungdomsfullmäktige”.

– Det ledde till att de började bryta ner sammansatta ord i olika delar och försökte hitta motsvarande ord på engelska. Så även här var det ett gemensamt lärande.

Kirsten Stoewer tror att modersmålslärare kan vinna mycket på att fundera över vilka tillvägagångssätt man kan använda för att inkludera elevernas olika erfarenheter i undervisningen.

– Annan forskning visar att det är viktigt att man inte tillskriver eleverna en och samma ”identitet” bara för att de har samma ursprung. Eleverna rör sig ju mellan flera språk och flera kulturer men därmed inte sagt att de har samma erfarenheter.

Hon tycker även att det finns ett behov av att reflektera över hur pass viktigt det är att eleverna håller isär sina språk under modersmålsundervisningen.

– Eftersom lektionstiden är så begränsad så är det inte så konstigt att man fokuserar på själva modersmålsspråket. Man värnar om den lilla tid man har. Men samtidigt gynnas elevernas delaktighet om de får använda sig av alla sina språkliga resurser, säger Kirsten Stoewer.

Slutligen poängterar hon vikten av att utforma undervisningen utifrån elevernas olika behov, vilket är svårt för dagens modersmålslärare. En orsak kan vara de rent praktiska omständigheterna, exempelvis oklarheter kring hur sammansättningen av grupperna ska se ut, eller hur mycket undervisningstid som ska ges till ämnet.

– Jag tycker att vi borde fokusera på vilka möjligheter den här undervisningen bidrar till, inte enbart på svårigheterna. Modersmålslärarna är väldigt dedikerade och har stor anpassningsförmåga, men förutsättningar för att bedriva god undervisning är ett hinder.

ur Lärarförbundets Magasin