Läs senare

För mycket empati

DilemmatSignaturen SO-lärare undrar vad hen ska göra för att inte förlora sin medkänsla när hen dagligen möter barn som farit illa. Henry Ascher svarar.

11 dec 2018
Foto: Istock

Jag möter dagligen flyktingbarn och elever som far illa. Jag vill vara ett stöd och känner för eleverna, men på sistone har jag ofta känt mig trött och håglös. Ibland tycker jag också att min medkänsla har minskat. Jag vill inte bli kall och oempatisk. Vad ska jag göra?

/SO-lärare

Svar: Många som på nära håll ser effekterna av dagens restriktiva flyktingpolitik brottas med denna problematik. Det allra viktigaste för att orka är att inte arbeta helt ensam. För att kunna möta och hjälpa människor med stora svårigheter krävs avlastning, möjlighet att prata av sig och möjlighet att få fler perspektiv genom att flera ögon ser på samma sak. Att ingå i ett bra arbetslag med högt i tak och humor kan också skydda mot att jobbet känns övermäktigt. Möjlighet till reflektion, att ladda batterierna och fylla på med ny kunskap genom olika sorters utbildning ger välbehövlig kraft.

Det är väsentligt att skolledningen ger stöd och uppmuntran och har utarbetade strategier för vilket ansvar olika yrkesfunktioner har. En pedagog är ingen traumaterapeut och när en elev har mycket svåra och/eller akuta problem ska skolhälsovården ta över. Det är också ofta en hjälp att påminna sig om och kunna luta sig mot de yrkesetiska regler som gäller för lärare.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com