Ingår i temat
Ämnen på väg
Läs senare

Forskarskolorna lyfte ämnesdidaktiken

Forskarskolorna för lärare har starkt bidragit till utvecklingen av ämnesdidaktiken, inte minst i de samhällsvetenskapliga ämnena. Ämnesdidaktiken har blivit ett forskningsfält att räkna med.

av Ingvar Lagerlöf
07 jun 2018
07 jun 2018

När historikern Martin Stolare vid Karlstads universitet för ett decennium sedan riktade in sin forskning mot ämnesdidaktiken var det ett i Sverige tämligen litet forskningsfält han intresserade sig för. Nu 10 år senare kan han besöka betydligt mer välfyllda konferenser där många fler forskare än tidigare presenterar sina arbeten.

– Forskarskolorna för lärare har betytt oerhört mycket för denna utveckling, och det gäller särskilt i de samhällsvetenskapliga ämnena. Forskningen har inte bara blivit mer omfattande, den har också blivit mer praktiknära med ett starkare lärarperspektiv än tidigare. Kontakterna med forskare i andra länder har också ökat, berättar Martin Stolare.

Den statliga satsningen på forskarskolor för lärare inleddes 2008, ungefär samtidigt som det vetenskapliga intresset för ämnesdidaktiken satte fart. Att detta ämnes-didaktiska nyvaknande ägde rum under just dessa år ser inte Martin Stolare som någon tillfällighet. Under de åren tog diskussionen om de svenska elevernas resultat och deras prestationer i Pisaundersökningarna fart på allvar. Ämnesdidaktiken pekades ut som en nyckelkompetens för lärare.

– All undervisning sker kring ett innehåll. Därför är det centralt för skolans utveckling att få mer kunskap om hur lärare kan undervisa kring detta innehåll. Det räcker inte med mer kunskap om allmän pedagogik eller fördjupade ämneskunskaper om man inte kan omsätta det i bättre ämnesundervisning, säger Martin Stolare.

Karlstads universitet har drivit två forskarskolor för lärare inom det samhällsvetenskapliga området, med totalt 35 deltagare. Den första var enbart för lärare i historia och samhällskunskap medan den andra också riktade sig till lärare i geografi och religionskunskap. Utbildningen på forskarskolorna motsvarade två års heltidsstudier på forskarnivå och utmynnade
i en licentiatexamen.

Martin Stolare berättar att i början handlade lärarnas ämnesdidaktiska forskning till stor del om att ta reda på vad andra lärare tänkte om sin egen undervisning och vad de hade för strategier när de undervisade. Sedan dess har de forskande lärarna alltmer tagit steget in i klassrummet för att i detalj kunna studera konkreta undervisningsmetoder och interaktioner mellan lärare och elever.

– Ett skäl till att den typen av klassrumsforskning dröjde var svårigheten att hitta handledare med den bakgrunden. Vi forskare som kommer från olika ämnen hade då själva inte tillräcklig kunskap om metoderna och perspektiven. Men det har nu skett en stor utveckling inom det området.

En tanke med forskarskolorna är att lärarna efteråt ska återvända till sina skolor för att bli en tillgång där. Men många av forskarskolornas deltagare har blivit kvar inom högskolan efter avklarad licentiat-examen. Flera av dem gick vidare till en doktorsexamen och blev därmed viktiga kuggar i utvecklingen av ämnesdidaktisk forskning. Ett problem med det kan vara
att skolorna därmed gått miste om kvalificerade lärare som kunnat göra mycket
för att utveckla undervisningen direkt på den egna skolan.

Martin Stolare är lektor i historia och lärarutbildare vid Karlstads universitet. Han höll i
forskarskolan för de samhällsvetenskapliga
ämnenas didaktik.

Men Martin Stolare anser att de forskarutbildade lärarna tillför mycket till skolorna på andra sätt, i första hand genom att undervisa på lärarutbildningen. Där kommer deras kombination av att ha stor teoretisk kunskap och praktisk lärarerfarenhet väl till pass.

– De är mycket viktiga för lärarutbildningen. Den får ofta kritik för att den är alltför teoretisk, men de här lärarna har både den teoretiska och den praktiska kunskapen om didaktik och metodik. Det har påverkat lärarutbildningen i en positiv riktning, säger Martin Stolare.

Och kunskapen sprids på fler sätt. Det stora antalet nedladdningar av forskarskolornas avhandlingar tyder på att det finns ett stort sug bland lärare att ta del av ämnesdidaktisk forskning. Initiativet till den nätbaserade tidskriften SO-didaktik kommer från en grupp forskarutbildade lärare vid Globala gymnasiet i Stockholm.

Martin Stolare har i sin egen forskning riktat in sig på historieundervisning för yngre elever, i första hand mellanstadiet. Ämnesdidaktik för undervisning av yngre elever är ett eftersatt område, anser han.

– Ibland hör man att det inte är så noga med ämnesdidaktik när det gäller yngre barn. Men det finns ett stort behov av mer kunskap när det gäller exempelvis progressionen i SO-ämnena. Lärarna får inte mycket liten vägledning av styrdokumenten i dessa frågor.

Forskarskolorna har tappat mycket styrfart sedan statsbidraget för lönekostnader till huvudmännen togs bort inför antagningen 2013. Men ämnesdidaktiken står ändå betydligt starkare i dag än för tio år sedan, och utvecklingen går mot att forskningen blir ännu mer konkret och undervisningsnära, berättar Martin Stolare.

– Det handlar mycket om att tillsammans med lärare skapa verktyg som de kan använda för att utveckla sin egen undervisning. Målet är att forskningen ska bidra till att skolan blir bättre, det är ju dit vi vill.

Mer ur temat Ämnen på väg (6)

ur Lärarförbundets Magasin