Läs senare

Förstelärare med tid att utveckla

Hela tretton timmars planeringstid har Emma Öberg som förstelärare i fritidshem. Men lönepåslaget är magert jämfört med förstelärarna i skolan.

29 Maj 2015
Förstelärare med tid att utveckla
Tillhör ett sällsynt släkte. Emma Öberg är en av landets få förstelärare i fritidshem. Foto: Alexander Mahmoud

Emma Öbergs arbetsdag börjar redan kvart över sex på morgonen hemma i radhuset.
– Jag förstår att det låter sjukt men jag brukar ägna en timma efter frukost åt att städa hemma och då passar jag på att planera mina danslektioner samtidigt, berättar hon.

Emma Öberg är alltså inte bara förstelärare i fritidshem utan också danspedagog på sin skola. Låten Chandelier av Sia har gått på repeat under morgonens städpass och Emma Öberg har dansat fram några av de steg som hon senare ska lära sina elever.

– Stackars grannar som tvingas se mig skutta runt på mornarna, skrattar hon.Vid halv åtta sätter sig Emma Öberg i bilen och tjugo minuter senare anländer hon till sin arbetsplats på Byleskolan, F–5. Skolan ligger inbäddad i den vidsträckta villaidyllen i Täby Kyrkby norr om Stockholm. Här finns sju fritidsavdelningar med drygt 350 barn. Men skolan har vuxit ur sina ursprungliga lokaler och en av avdelningarna har fått flytta ut till en fyrkantig grå modul på skolgården.

Just denna morgon sitter skolans samtliga fritidspedagoger samlade i modulen för en fritidskonferens. Det ska bli pedagogisk diskussion om hur fritids inkluderar barn i behov av särskilt stöd. Som förstelärare är det Emma Öbergs uppgift att leda diskussionen.

– Vi kan väl sätta oss i våra respektive avdelningar och prata, föreslår hon.

Själv slår hon sig ned med kollegorna på Arken, avdelningen för de större barnen i årskurs 3–5. Diskussionen kommer snart in på de tysta och blyga tjejerna som riskerar att försvinna i den stora barngruppen.

– Hon bara smyger runt och står ofta bakom ryggen på en, säger fritidspedagogen Lisa Cederlund Ekelund om ett av barnen.

Vissa av barnen på avdelningen vet personalen väldigt lite om, konstaterar hon.

– Frågar du hur de mår svarar de bara ”bra”.

Foto: Alexander Mahmoud

De blyga barnen riskerar också att bli utanför i barngruppen. I en klass har tjejerna därför fått i uppdrag att då och då leka med någon utanför det vanliga kompisgänget.

– De flesta är med på det utom en som sade att hon skulle svimma, kräkas och dö om hon tvingas till något sådant, säger Emma Öberg.

Diskussionen övergår till barn som är präglade av sina överbeskyddande föräldrar.

Emma Öberg berättar om ett barn som aldrig får gå hem själv eller vara ensam hemma.

– Hon säger själv att hon är för liten för det. Men hon går i fyran och behöver träna för att bli mer självständig.

Mot slutet av diskussionen har de fått ihop en lista med barn som de ska hålla ett extra öga på.

– Kära kollegor. Två minuter, sedan avslutar vi diskussionen, ropar Emma Öberg ut till konferensdeltagarna.

Sorlet i lokalen ebbar ut och representanter från respektive avdelning berättar hur snacket har gått i deras grupp.

– Jag vill först bara säga att det är härligt att få diskutera med sina kollegor, utbrister en av dem.

– I vår grupp pratade vi om barnen med myror i brallan som är svåra att hantera i stora grupper, rapporterar en annan.

– Vi funderade kring barn som inte pratar svenska hemma och kanske inte förstår våra instruktioner, berättar en tredje.

Efter en stund sneglar Emma Öberg på klockan och avslutar mötet.

– Jag önskar vi hade mer tid att prata men nu ska jag gå och dansa, säger hon.Att sätta i gång och leda pedagogiska diskussioner ingår som sagt i Emma Öbergs försteläraruppdrag. Under sitt första halvår på tjänsten har hon också drivit igenom att fritidspedagogerna ska skriva lpp:er, det vill säga lokala pedagogiska planer för fritidshemmets aktiviteter.

– Planerna är ett sätt att visa för både elever och föräldrar att det finns pedagogiska mål för det vi gör, säger Emma Öberg.

Dessutom hjälper det personalen att fokusera på syftet när verksamheten ska planeras, anser hon.

– I stället för att man bara slänger ut en massa aktiviteter som barnen gillar utan att ha något tänk bakom.

Emma Öbergs nästa stora projekt som förstelärare är att införa elevledda utvecklingssamtal på fritids.

– Det har fått jättepositiv respons när det har använts i skolan så vi blev sugna på att ha det även på fritids, förklarar hon.

En enkät som Lärarnas tidning gjorde förra året visar att mer än hälften av förstelärarna i skolan tycker att de får för lite tid för uppdraget. Men Emma Öberg kan inte klaga, tycker hon.

– Fritidspedagogerna på den här skolan har gott om planeringstid. Jag har dessutom fått extra tid för att jobba med utveckling och har totalt tretton timmar i veckan.

Tiden ska visserligen också räcka till att planera danslektioner och språklekar i skolan men hon ser sig ändå som lyckligt lottad jämfört med många kollegor.

– Jag är med i en del facebookgrupper för fritidspedagoger och har läst att vissa bara har ett par timmar i veckan för planering. Det är skrämmande, tycker hon.

Foto: Alexander Mahmoud

Klockan tio på förmiddagen har Emma Öberg tagit plats på scenkanten i skolans stora samlingslokal. På knä framför henne sitter ett gäng danssugna sexåringar som snart ska studsa runt till Sjörövarfabbe i en technoversion. Emma Öberg går in i rollen som råbarkad piratkapten och gör en inspektionsrunda bland sina matroser.

– Om vi inte sköter oss så får vi gå på plankan, utbrister en liten kille med skräckblandad förtjusning.

Sedan brakar musiken loss och barngruppen böljar fram och tillbaka över golvet samtidigt som de skrubbar däck, tittar i kikaren och utför andra piratrelaterade dansrörelser. Ett rungande ”aj, aj, kapten” avslutar det hela och kapten Emma spricker upp i ett leende.

– Vad duktiga ni är! Har ni tränat eller? undrar hon.Vid kvart i tolv är det dags för lunch. Emma Öberg plockar upp en portion ost- och skinkgratäng från serveringsvagnen i skolmatsalen och tar den med till personalrummet.

Vad tycker hon egentligen om att bära titeln förstelärare? Är det ett bra ord?

– Jag vet inte faktiskt. Om man pratar med folk utanför skolans värld så frågar de om det finns andrelärare och tredjelärare också.

Samtidigt väcker titeln mer nyfikenhet än när hon säger att hon är fritidspedagog.

– Tidigare fick jag höra ”Jaha, du är duktig på att göra pärplattor” men om jag säger att jag är förstelärare så blir fler intresserade.

Så borde det inte vara och Emma Öberg ser det som en del av sitt uppdrag att höja fritidspedagogernas status.

– Mitt mål är ju att alla ska veta vilket viktigt jobb vi gör på fritids.

Hur har kollegorna reagerat på din nya titel?

– Jag blev varnad innan att det kunde sticka i ögonen på folk. Men det har blivit precis tvärtom. Jag har fått ett jättefint stöd av mina kollegor, intygar Emma Öberg.

Förstelärare låter som någon som undervisar i ett klassrum. Stämmer det?

– Nej, mitt uppdrag handlar främst om att utveckla fritidshemmet, inte verksamheten på skoltid. Samtidigt känner jag att jag undervisar lika mycket som en lärare fast med fokus på de sociala målen.

På ett bord i personalrummet ligger en tidningsartikel uppslagen. ”Lärare drunknar i e-post från arga föräldrar” lyder rubriken. Emma Öberg som varit sjuk i några dagar vet att hon har en sprängfylld inkorg att ta itu med efter lunchen.

En stund senare sitter hon framför datorn i personalens gemensamma arbetsrum.

– Det har varit bråk mellan två elever när jag har varit borta och nu har deras föräldrar mejlat.Foto: Alexander MahmoudEmma Öberg är något av en konsult i konflikthantering på skolan. Klasslärarna tar ofta hjälp av henne när eleverna hamnar i bråk med varandra.

– Förstå mig rätt men jag gillar konflikter. Jag har tidigare arbetat med skolverksamhet för omhändertagna ungdomar på låsta institutioner, förklarar hon.

Samtidigt äter det här arbetet upp en del av hennes planeringstid.

– Mitt schema ser kanske lyxigt ut men vissa veckor jobbar jag intensivt i klasser där det uppstått konflikter, berättar hon.

Fritidshemmen omfattas inte av den statliga förstelärarreformen så Byleskolan får inte statsbidrag för att höja Emma Öbergs lön.

– Jag får tusen kronor extra i månaden för försteläraruppdraget och det tas från skolans egen budget, berättar hon.Foto: Alexander MahmoudMen tusen kronor extra är fyra tusen mindre än vad förstelärarna i skolan får. Emma Öberg är medveten om det.

– Men min tjänst bygger inte på något centralt beslut utan den har konstruerats av min rektor. Jag är glad att hon gett mig förtroendet. Jag har inte valt det här jobbet för att bli rik, säger hon och skrattar.

Huvudmännen eller rektorerna bestämmer själva vilka krav en anställd måste uppfylla för att bli förstelärare i fritidshem. Nässjö kommun har bestämt att förstelärare i fritidshem ska vara legitimerade i något ämne medan Botkyrka kommun istället kräver att de ska vara utbildade fritidspedagoger. Emma Öberg är varken eller. Hon är utbildad beteendevetare och fick försteläraruppdraget främst för det engagemang hon tidigare visat för att utveckla pedagogiken på fritids.

– Tanken är att jag ska kunna koncentrera mig ännu mer på detta nu, berättar hon.

Var det här en tjänst som annonserades ut och som alla kunde söka?

– Nej, jag blev erbjuden tjänsten eftersom min rektor kände att den skulle passa mig perfekt.

Är din förstelärartjänst tillsvidare?

– Nej, mitt kontrakt löper under ett läsår och tar slut vid skolavslutningen i vår.

Vad tycker du om det?– Det är klart att det hade varit bättre med en flerårig tjänst men jag vet att jag får förlängt i höst. Samtidigt skulle jag fortsätta jobba med utveckling även om jag blev av med tjänsten.

Varför, om du inte får behålla titel och lönepåslag?

– Jag tror det är svårt att sluta om man är ambitiös och brinner för sitt jobb.

Tiden för planering och utveckling är i alla fall slut för den här dagen. Klockan är halv två och Emma Öberg måste till sin fritidsavdelning för att vara på plats när de första barnen droppar in.

20-tal i landet

Tidningen Fritidspedagogiks efterforskningar visar att det finns åtminstone ett tjugotal förstelärare i fritidshem fördelade på följande kommunala huvudmän: Täby, Botkyrka, Katrineholm, Mönsterås, Kalmar, Mörbylånga, Nässjö, Göteborg och Helsingborg.

Emma Öbergs dag

05.00 Stiger upp och går direkt in i duschen.

06.00 Städar och gör koreografi till kommande danslektion.

07.30 Tar bilen från hemmet i Upplands Väsby.

08.00 Får en håltimme eftersom det planerade mötet med fritidshemmets utbildningsledare blir inställt.

09.00 Leder fritidskonferensen.

10.00 Håller danslektion.

10.45 Lägger upp schemat för den kommande veckan med kollegorna på fritidsavdelningen.

11.45 Lunch.

12.15 Går igenom de senaste dagarnas mejlskörd. Pratar med en idrottslärare om en konflikt som uppstått mellan elever i en klass.

13.30 Öppnar fritidsverksamheten, hälsar barnen välkomna.

15.00 Riggar ljudet för barnens uppträdanden på Fredagskul i samlingssalen

16.00 Tillbaka på fritidsavdelningen, stämmer av närvarolistan och spelar kort med några av barnen.

17.00 Fruktstund med de fem barn som är kvar. Pratar om helgen, Gladiatorerna, spöken och bra bus.

18.00 Sätter upp stolar, släcker, larmar skolan och går hem.

ur Lärarförbundets Magasin