Läs senare

Ful fisk blir fin

Ungdomars matvanor kan påverkas i positiv riktning om skolmåltiden samarbetar med ämnet hem- och konsumentkunskap. Men matvanor påverkas också av reklam, visar Hillevi Prells avhandling vid Göteborgs universitet.

11 okt 2010
Ful fisk blir fin
Hillevi Prells avhandling fyller ett tomrum. Det finns inte många studier där man har försökt att påverka barns fiskätande. Foto: Nicke Johansson

Jag hatar tomaten och fisken och spenaten står det skrivet i visan av Hasse Alfredsson, som nu hunnit få 45 år på nacken. Fortfarande är skolbarn skeptiska till att äta fisk, det visar Hillevi Prell i sin avhandling. Den består av fem olika delar, där hon i de första två undersöker vad ungdomar tycker om skollunchen i allmänhet och vad de tycker om fisk i synnerhet.
– Det finns en inställning hos skolbarn att man ska hata maten i skolbespisningen. Det kom fram att fisken i skolan inte smakade som mammas därhemma. Jag tog fasta på det de berättade och gjorde sedan en intervention, ett praktiskt försök att påverka ungdomars fiskätande och undersöka om det gick att påverka deras vanor och attityder, berättar Hillevi Prell.

Omsorg vid tillagning var viktig för barnen, men också tillbehören, smak, konsistens och utseende. Elever vid tre skolor, sammanlagt 390 elever, deltog i projektet. Vid två av skolorna fick skolmåltidspersonalen en dags utbildning om fisk. Man införde ett fiskalternativ varje dag i bespisningen och uppmuntrade personalen att särskilt arbeta med tillbehören.

– Nykokt potatis serverades och eleverna erbjöds två såser att välja mellan. Det satsades på marknadsföring av fisken och vissa förändringar gjordes i matsalsmiljön. Dessutom fick eleverna vara med och rösta fram den fiskrätt som skulle serveras, berättar Hillevi Prell.

I hälften av klasserna vid båda skolorna fick dessutom åttondeklasserna undervisning i hem- och konsumentkunskap med fokus på fisk. De fick bekanta sig med fisk, laga den och veta mer om det näringsmässiga innehållet. Den andra hälften av åttondeklasserna fick ingen extra undervisning om fisk på lektioner i hem- och konsumentkunskap. Resultaten vid de båda skolorna jämfördes med en kontrollskola, där inga insatser alls gjordes.

Hillevi Prell mätte elevernas kunskap om fisk och elevernas fiskkonsumtion både före och efter att insatserna gjorts. Kunskapen om fisk ökade i de båda deltagande grupperna, men det visade sig att fiskätarna i gruppen som fått både undervisning och satsning på skolmåltiden, ökade från 56 procent till 71 procent. Det är en statistiskt säkerställd förändring som hon berättar om i den tredje delen i avhandlingen. Det finns inte så många studier där man försökt påverka barns fiskätande*, så Hillevi Prells undersökning fyller ett tomrum.

I avhandlingens fjärde delstudie undersöks mängden reklam till barn och innehållet i den, i elva länder. Övriga länder i undersökningen är Australien, Brasilien, England, Grekland, Italien, Kanada, Kina, Tyskland, Spanien samt USA. Forskare undersökte innehållet i reklaminslag under två vardagar och två helgdagar, vid de tider då barn mellan tre och tolv år tittade som mest på tv.

Den femte och sista delstudien handlar om hälsa i svensk livsmedelsreklam på teve och om hur hälsoargument används i marknadsföringen av ohälsosamma produkter.

– Någon form av hälsoargument användes i 71 procent av de reklaminslag som analyserades. Jag har också funnit att livsmedelsreklamen, under de timmar då barn tittar mest, domineras av snabbmat, alkohol, choklad, godis och söta drycker, berättar Hillevi Prell.

Hon har delat in hälsoargumenten i tre undergrupper. Den första handlar om reklam i ett medicinskt sammanhang, om att använda mat som behandling och skydd. När medicinska argument förs fram, är det ofta manliga speakerröster som används.

– Man kan använda liknelser till krig där hälsan ska försvaras. I ett reklaminslag för Verum hälsofil, visar man ett militärläger där bakterier hjälper till att försvara hälsan, berättar Hillevi Prell.

Ett annat exempel på liknande argument är reklamen för Max GI-burgare, där två överviktiga poliser figurerar.

– På grund av sin fetma lyckas de inte fånga en tjuv som stulit hamburgare. Hamburgare har traditionellt ansetts som ohälsosamt, men nu kan GI-hamburgare hjälpa de överviktiga poliserna att gå ner i vikt, berättar Hillevi Prell.

Den andra gruppen av reklam visar hur man kan använda mat för att må bra och uppnå psykisk hälsa. Mat kan fungera som tröst, njutning, avkoppling, upphetsning eller glädje. I reklam för Marabou mjölkchoklad frågar man konsumenterna ”Hur många bitar gör dig glad?” I ett inslag för Burn energidryck, ser man två kroppar som slingrar sig runt varandra, som för tankarna till närhet och sensualism.

Den tredje gruppen reklaminslag handlar om mat i ett socialt sammanhang, att visa omsorg om någon, att bry sig. Det kan till exempel vara att ge mat som gåva och laga mat åt någon som ska komma hem. Oftast är det då kvinnor som agerar.

I marknadsföringen använder man övertalningstekniker och olika erbjudanden. Det kan handla om bonuserbjudanden, tävlingar, rabatter eller två för en. Man använder också kändisar, idrottsmän och tecknade figurer som dragplåster. Men i Sverige är det förbjudet att använda personer i reklam som har anknytning till barnprogram. Även i Storbritannien finns restriktioner.

– Sedan 2008 är det förbjudet med riktad reklam till barn under 16 år för livsmedel som innehåller mycket socker, salt och fett. Det gäller alla kanaler som sänder från Storbritannien, även utländska kanaler som sänds därifrån, till exempel teve 3 och kanal 5, berättar Hillevi Prell.

Sverige och Storbritannien är två goda exempel på när man med politiska medel försöker tämja livsmedelsindustrins alltmer aggressiva marknadsföring. Men så är det inte överallt i världen. Den senaste översikten över forskning kring livsmedelsreklam till barn och effekterna av den, visar att påverkan från teve dominerar.

– Barn gillar reklamen och den påverkar vilken mat och dryck de föredrar. WHO har uppmärksammat livsmedelsreklam som ett viktigt område att fokusera på när det gäller att förebygga barnfetma, säger Hillevi Prell.

Hon tycker att mera fokus bör riktas mot den intensiva livsmedelsreklamen i Sverige.

– Hem- och konsumentkunskapen i skolan har en viktig roll att spela för arbetet för folkhälsan och hälsosammare kost. Jag skulle önska att man tog upp reklamens betydelse, såg bakom vilken syn på hälsa som förmedlas i den. Det kunde bli en motvikt till livsmedelsreklamens påverkan på vilken mat som skolbarn föredrar och äter, säger Hillevi Prell. 

Hillevi Prells avhandling heter ”Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials”.

Den omnämns i WHO:s sammanställning ”Interventions on diet and physical activity: What works” från 2009. Där har forskningsresultat från hela världen rangordnats i sex grupper. Hillevi Prells undersökning och intervention klassificerades bland dem som varit mest effektiva i världen.

Hillevi Prell deltar i ett nordiskt samarbetsprojekt i EU som handlar om hur man ska få barn att äta mer hälsosamt. I Danmark, där skolmåltider nu införs, finns flera olika system för servering av skolmat. Ett positivt exempel är skolor som beställer mat via internet. Ett annat handlar om att servera ekologisk mat och att tillsammans med barnen påverka miljön i matsalen och använda dem som medforskare.

*Den senaste matvaneundersökningen från Livs-

medelsverket visar att svenska barn i årskurs två äter mer fisk än barn i årskurs fem.

ur Lärarförbundets Magasin