Läs senare

Fullt fräs i slöjden

ReportageEn maskin från industrin har tagit plats i Tony Svenssons slöjdsal. Det gör att hans elever kan kombinera traditionella hantverksmetoder med tredimensionell digital design.

31 Okt 2018
Rapparen Xzibits symbol i Kevin Hantofts version.
Foto: Emil Malmborg

Runt arbetsbänkarna i slöjdsalen på Norrevångsskolan i Eslöv står niorna koncentrerat böjda över svepaskar i björk. Det filas och sågas.Projektet startade redan under förra terminen, för det tar tid att lära sig den anrika hantverksmetoden svepning och dessutom få till ett lock som smidigt går att ta på och av. Nu har nästan alla i gruppen kommit till det slutgiltiga momentet i uppgiften: att tillverka någon form av handtag, en knopp, utifrån egen idé och design.

Fräsen kan bidra till att lyfta den traditionstyngda slöjden in i ett digitalt samhälle.

Någon har valt att använda svarven, en annan täljer för hand, men Kevin Hantoft ville ge sig på en helt nyinköpt maskin som vi snart ska få veta mer om. Först berättar han lite mer om sitt slöjdande. Han sandpapp­rar omsorgsfullt. På arbetsbänken ligger en symbol i form av bokstäverna X och Z som överlappar varandra. Den ska bli handtag till Kevin Hantofts ask. Snart är det lilla konstverket tillräckligt slätt och rundat i alla former. Men inte förrän då blir han nöjd. På läsplattan visar han foton från Google och han spelar upp en musikvideo på Youtube.

– Känner du till rapparen Xzibits? Så här ser han ut och han är en av mina idoler. Jag har försökt få till Xzibits symbol som ser ut såhär, kolla ett X och ett Z. Men det hade aldrig gått utan den nya maskinen. Det går inte att såga så där smalt utan att träet bryts, säger Kevin Hantoft.

Det här är CNC

CNC-fräsmaskiner inom industrin för mängdtillverkning av design­ade produkter. Förkortningen CNC står för computerized numerical control, på svenska datoriserad numerisk styrning.

CNC-fräsar är bara ett exempel på numeriskt styrda verktygsmaskiner. Order om hur verktygen ska röra sig kommer från en förprogrammerad dator. Verktygens läge kan korrigeras och kontrolleras.
Källa: ne.se

Maskinen han pratar om är en CNC-fräsmaskin som sedan några månader tillbaka står i ett litet avskilt rum vid sidan om slöjdsalen. Den är vanlig inom tillverkningsindustrin. Men då är den i mycket större modell, ibland lika stor som ett helt hus.

– Så det här är verkligen en minivariant i jämförelse, säger slöjdläraren Tony Svensson.

Intill fräsen står en dator med ett tillhörande program. Eleverna ritar det som de vill att maskinen ska fräsa ut och sedan programmerar programmet själv ut en fräsbana där den smala fräsen senare far fram.

– Det går att provköra i datorprogrammet så att man ser att det verkligen kommer att bli som man tänkt sig när man väl spänner fast träbiten och kör i gång fräsen, förklarar Tony Svensson.

Han är förstelärare för sitt ämne här i Eslöv och den som sett till att slöjdsalen på Norrevångsskolan nu är utrustad med ännu ett verktyg.

– Jag ser det just som det. Som ännu ett verktyg bland andra och att det kan komplettera. Maskiner i sig är aldrig några självändamål. Men de kan bidra till att det blir tydligt och konkret för eleverna hur slöjd i dag kan te sig i ett modernt arbetsliv.

Vid fräsen kan man nämligen både agera civilingenjör och industriarbetare, förklarar Tony Svensson. Den blir ett sätt att kombinera gamla och nya metoder, som i den här uppgiften som sträcker sig ända från svepning till ett digitalt ritprogram. Tony Svensson är dessutom övertygad om att fräsen kan bidra till att fånga elevernas intresse, göra att de får ökad möjlighet att realisera saker som de verkligen brinner för. Som det här med att Kevin Hantoft kan ägna sig åt sin rappidol och faktiskt få till en tredimensionell symbol som är riktigt lik ursprungsförlagan.

Med bra argument fick Tony Svensson sin fräs.
Foto: Emil Malmborg

– Uppgifterna i slöjden måste tangera elevernas egen värld, deras intressen. Att arbeta med programmet till maskinen är dessutom väldigt likt till exempel Minecraft och andra spel som många fascineras av. Man bygger tredimensionellt i ett ritprogram och ser rent konkret hur maskinen räknar ut banan med hjälp av programmering.

Tony Svensson har alltid varit nyfiken på nyheter och vill hålla sitt slöjdklassrum uppdaterat. I sociala medier läste han för något år sedan ett inlägg från en slöjdlärarkollega någonstans i landet om att det hade börjat komma ut inkapslade CNCfräsmaskiner i mindre modell på den svenska marknaden. Att fräsen är inkapslad är nämligen ett måste om det ska fungera i skolsammanhang, det hela måste vara säkert. Men de kommentarer som sedan följde var i princip enbart negativa. Många blev förvisso nyfikna, men var samtidigt säkra på att det aldrig skulle gå att skaffa en sådan fräs till deras skola.

– Det är vanligt att slöjdlärare tänker så direkt med automatik, att man aldrig får igenom inköp av ny och lite dyrare utrustning. Jag har i stället inställningen att man alltid ska höra efter med sin skolledning innan man ger upp och att det handlar om att motivera.

För det är viktigt att ha en uppdaterad slöjdsal ur flera aspekter, menar Tony Svensson. Slöjdämnet är hela tiden hotat och därför behöver slöjdlärarkollegiet ideligen motivera varför ämnet är relevant. Att kunna erbjuda samma maskiner som finns ute i arbetslivet, kan vara ett sätt. På så vis går ämnet in och nosar på att vara yrkesförberedande.

– Dessutom har vi nya krav på oss i och med revideringen av kursplanen om att arbeta allt mer digitalt. För att genomföra det kan ny utrustning behövas.

Tony Svensson var dessutom extra taktisk och pratade ihop sig med några andra ämneslärare på skolan innan han presenterade inköpsförslaget för sin rektor.

– Att lägga hela 50 000 kronor på något blir så klart mer motiverat om det kan användas i fler ämnen. Dessutom är ökat samarbete mellan ämnen och sambedömning ett annat mål vi eftersträvar.

Foto: Emil Malmborg

Han fick både matematik- och teknikläraren med sig. För fräsen kan användas till moment för att nå kunskapsmål även inom de ämnena.

– Jag var också noga med att förklara hur fräsen kan bidra till att hjälpa eleverna att konkret förstå programmering, tänka i tre dimensioner och följa hur en digital ritning förvandlas till en färdig produkt, säger Tony Svensson.

Hans argument gick hem hos skolledningen. Men han fick själv titta runt och kräva in offerter för upphandling. Det kan ta lite tid, varnar han.

Så det tog något halvår innan affären var klar. Inför installationen åkte Tony Svensson tillsammans med lärarna i matematik och teknik på en endagskurs hos leverantören.

– Det är bra att vara flera som lär sig hanteringen när något nytt köps in. Risken är ju annars att maskinen blir stående oanvänd om till exempel jag skulle sluta på skolan.

Och nu finns den här. Det här med samarbete mellan ämnena var dessutom inte tomt prat. Tony Svensson och matematikläraren planerar ett projekt där eleverna ska programmera i matematiken, men knappa in koderna i datorn och instruera fräsen att utföra i slöjden.

– Vi ska tillverka bokstäver i trä. De ska sedan bilda matematiska begreppsord som ska hänga i taket i mattesalen, säger Tony Svensson.

Åter till niornas asktillverkning och ljudet av filar och sandpapper. Vid datorn intill fräsen sitter nu Elias Cramer och arbetar i ritprogrammet. Han jobbar med sitt handtag och försöker få till ett Mercedesmärke.

Tony Svensson tycker att arbetet ser bra ut. Det är dags för Elias Cramer att provköra fräsen och se om den kan förvandla hans ritning till ett faktiskt föremål. Innan Tony Svensson sätter på sig hörselkåporna, konstaterar han att en del elever kan bli så fascinerade av fräsen och ritprogrammet att de fastnar där. Då ser han till att hjälpa dem vidare.

– För det är ju det där, att maskinen aldrig får blir ett självändamål i sig utan ett kompletterande verktyg bland andra.

ur Lärarförbundets Magasin