Ingår i temat
Större än sex
Läs senare

Fyra ämnen ger fler perspektiv på sex

I biologi blir det en film om sexuell hälsa. I bild en skulptur av ett könsorgan. I idrotten kopplas temat om att må bra till motion. När sex och samlevnad blir en fråga för flera ämnen blir kunskaperna bredare och hänger ihop bättre.

28 apr 2014
Fyra ämnen ger fler perspektiv på sex
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Tre elever från klass 9 på Kristine­dal­skolan i Stenungsund har slagit sig ner runt ett rastbord i korridoren utanför klassrummet. De har biologi och ska göra en presentation på temat ”Vad är en god sexuell hälsa och hur når man dit?” På förra lektionen ritade klassen en tankekarta med tänkbara ämnen, som till exempel könssjukdomar, hur man skyddar sig och datorer och internet. Nu ska de välja vad de vill fördjupa sig i.

– Jag tycker vi ska göra något om sexuell läggning. Det är väldigt viktigt. Vad man får och inte får vara, säger Almin Brdar.

Klasskompisarna Vanessa Myhr Koivu­niemi och Victor Fors nickar instämmande. De tror att det är ett ämne som engagerar. Samtidigt berör det många av de andra
frågorna inom sexuell hälsa.

– Ja, precis. Allt kommer in i det. Hur man skyddar sig, preventivmedel, könssjukdomar. Och att man ska göra det som känns rätt och man mår bra av, säger Almin Brdar.

Presentationen om sexuell hälsa är en del i det ämnesövergripande temat Må bra. Almin, Vanessa och Victor bestämmer sig för att göra en film. De har gjort det flera gånger tidigare i datorprogrammet Keynote och sätter genast igång med att skriva manus och planera intervjuer och undersökningar bland andra elever på skolan.

Förutom biologi ingår även bild, idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap i temat. I bilden ska eleverna göra teckningar eller skulpturer av något de mår bra av. I de andra ämnena ska eleverna göra arbeten där hälsa kopplas till motion respektive kost.

– Genom det här upplägget får jag, som har det minsta ämnet i skolan, hejdlöst sno timmar från de andra, säger Anne-Louise Petersson, lärare i hem- och konsumentkunskap, och skrattar.

Foto: Anna-Lena LundqvistMed en allvarligare ton säger hon att det finns flera vinster med att jobba tillsammans. De kan ägna mer tid åt frågan och eleverna får en bättre helhetsbild. I kursplanen för hem- och konsumentkunskap står det till exempel att eleverna ska utveckla medvetenhet om ”vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser”. Tack vare det ämnesövergripande arbetet behöver den skrivningen inte snävas in. I stället kan hon låta det handla om hälsa i ett bredare perspektiv.

Dessutom ger samarbetet över ämnesgränserna en större trygghet, säger Anne-Louise Petersson. Inte minst när det gäller bedömningsfrågor.

Anne-Louise Petersson har tillsammans med NO-läraren Cecilia Olsson varit drivande för att få igång skolans ämnesövergripande undervisning. När den nya läroplanen – där det står att sex och samlevnad ska ingå i alla ämnen – skulle implementeras såg hon till att lärarna fick fortbildning och att pilotprojektet Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass förlades till skolan.

Numera är hela skolan, från förskole­klass till nian, engagerad. Men det är högstadiet som har kommit längst med samarbetet över ämnesgränserna. Där har lärarna gjort en gemensam grovplanering och arbetar tillsammans kring vissa teman.

– Det finns en risk att det blir väldigt kort och inklämt om varje ämne ska ta upp sex och samlevnad var för sig. Det blir roligare och mer levande när vi arbetar ämnesövergripande, säger Cecilia Olsson.

Tidigare under vårterminen samarbetade hon med skolans svensklärare i ett tema där eleverna i nian gjorde informationsbroschyrer om preventivmedel, könssjukdomar och hiv. I biologin var syftet att eleverna skulle använda sina kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa. I svenska att formulera egna åsikter och att skapa och bearbeta texter. Informationsbroschyrerna skulle vara riktade till tonåringar. Därför var eleverna tvungna att göra ett relevant urval av fakta och att ändra språk och tilltal.

Svenskläraren Lina Eriksson tycker att sex och samlevnad är ett tacksamt ämne eftersom det engagerar eleverna.

– Man hamnar i samtal om hur vi människor är mot varandra, om fördomar och om vad sex är. Eleverna vill prata om det här. Eftersom jag i svenska kan låta dem skriva om i princip vad som helst passar det här verkligen bra, säger hon.

Både hon och Cecilia Olsson har medvetet prioriterat sex och samlevnad på annat innehålls bekostnad. I gengäld har den extra tiden gett utrymme för mer diskussioner.

– I och med att vi låter dem göra egna arbeten och presentationer måste de bearbeta information och stöta och blöta sina åsikter i grupperna, säger Cecilia Olsson. När vi pratade om preventivmedel kom det till exempel upp att flera killar tyckte det var orättvist att beslutet om abort ligger hos kvinnan. Det kan man förstå, samtidigt som kvinnan har rätt att bestämma över sin kropp.

Ett annat vanligt diskussionsämne är sexuell läggning. Cecilia Olsson berättar att när hon i helklass frågar eleverna om det är okej att vara homosexuell håller alla med. Men när hon sedan frågar vilka som kallat någon för ”bögjävel” är det ändå många som räcker upp handen. Det leder till diskussioner om fördomar och vilka signaler man sänder iväg.

Under fortbildningen har lärarna också fått granska sin egen undervisning och sina egna fördomar.

– Vi har inte varit så normkritiska i vårt tänk tidigare, säger Lina Eriksson. Det är enkelt att utgå från heterosexualitet som det normala och homo- eller bisexualitet som det annorlunda. Det har vi försökt ändra på. Statistiskt sett är det en elev i varje klass som funderar över sin sexuella läggning och om vi pratar om det som något naturligt och självklart kanske fler vågar tro på sig själva.

I bildsalen i andra änden av skolbyggnaden plockar eleverna fram sina arbeten på temat Må bra. Niondeklassarna Max Börjesson och Gunnar Brodin visar en skulptur där de med hjälp av pinnar har byggt en träbrygga som går ut över ett brusande hav. Nu fattas bara en båt och fiskeredskap för att det ska bli en komplett bild av vad som får dem att må bra.

Andra elever gör teckningar och skulpturer på allt från basketmatcher till att fika med kompisar. När alla är klara ska det bli en utställning. Tidigare år har eleverna fått göra skulpturer av det motsatta könets köns­organ. Det ledde till många skratt och diskussioner som ”hur lång är den egentligen?” och ”hur ser en snippa ut?”. Men det var en för utmanande uppgift att göra en utställning av. De flesta elever valde att låta skulpturerna stå kvar i bildsalens förråd.

SIV – Sex och samlevnad i världsklass

Kristinedalskolan i Stenungsund har sedan 2011 arbetat tillsammans med Kunskapscentrum för sexuell hälsa
i Västra Götaland och Pedagogiskt Centrum GR Utbildning med pilotprojektet SIV: Sex- och samlevnadsundervisning i Världsklass.

Ambitionen är att ta ett helhetsgrepp kring skolans strategiska och långsiktiga arbete med sex och samlevnad. Detta för att eleverna ska få en likvärdig undervisning och i vardagssituationer mötas av kompetent personal.

Lärarna har erbjudits fortbildning och utifrån den arbetat ämnesövergripande.

Mer ur temat Större än sex (6)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com