Ingår i temat
Gränslöst
Läs senare

Går över gränsen

GränslöstTräning, matvanor och näringsämnen – många faktorer påverkar hur vi mår. Det tackar lärarna på Ringsbergskolan för, som lär ut om hälsa från olika ämnesingångar.

av Sebastian G Danielsson
27 mar 2019
27 mar 2019
Går över gränsen
Uppvärmning och en blandning av olika kemiska ämnen och syror ska visa näringsinnehållet. Foto: Lina Alriksson

Det går att ana en svag doft av uppvärmd mat, men den varar inte länge. Den metalliska aromen från en het värmeplatta tar över och på något sätt känns den naturligare för sammanhanget eftersom vi är i en kemisal på Ringsbergskolan i Växjö.

– Oj Filip, nu ryker det för fullt! utropar åttondeklassaren Valter Viscovi.

Klasskompisen slår av plattan. Han lyfter bägaren med en tång och tittar på innehållet som har börjat koka. Framför sig ser Filip Karlsson en vattnig orange blandning av vad som nyss var en bit lasagne. Blicken vandrar ned mot instruktionslappen.

Medan de lagade lasagne har jag gått igenom hur de här ämnena är uppbyggda kemiskt på mina lektioner.

– Vi ska använda kaffefilter och sila innehållet, säger han.

Innan Valter Viscovi hinner hämta provrörsställ och tratt påminner NO-läraren Maria Förster om att det heter filterpapper inom kemin. Kaffefilter hittas i hem- och konsumentkunskapssalen, där eleverna har tillagat lasagnen.

De arbetar med ett ämnesöver­gripande projekt om hälsa och den här lektionen ska maträttens närings­innehåll analyseras. Eleverna ska se – eller påvisa som det heter inom kemin – om den innehåller protein, stärkelse och druvsocker.

Eleverna följer analysinstruktionerna steg för steg.
Foto: Lina Alriksson

– Medan de lagade lasagne har jag gått igenom hur de här ämnena är uppbyggda kemiskt på mina lektioner, säger Maria Förster.

Projektet om hälsa genomförs med Ringsbergskolans åttor för and­ra året i rad. Tanken är att eleverna ska få en helhetssyn när de närmar sig ämnesområdet från flera infallsvinklar.

I hem- och konsumentkunskapen har eleverna arbetat med vad vi människor måste äta för att må bra. De har lärt sig vad personer som äter en viss kost bör tänka på i närings­intaget, som att vegetarianer behöver få i sig protein från andra källor än kött. Kunskaperna har använts i praktiken när de har lagat lasagne.

Näringslära har även varit fokus i idrott och hälsa. Där har åttonde­klassarna pratat om vad, hur mycket och varför vi bör äta utifrån hur vi rör oss på fritiden. Dessa lärdomar kommer, tillsammans med det eleverna går igenom hos Maria Förster, att kokas ned i en krönika i svenskämnet.

Innan dess får eleverna följa lasagnens väg genom kroppen i biologin.

– Då måste de använda vad de lärt sig i hem- och konsumentkunskapen, men också från kemin om hur näringsämnena är uppbyggda, hur de bryts ner och vad de används till i kroppen, säger Maria Förster.

Maria Förster är en av initiativtagarna till det ämnesövergripande hälsoprojektet.
Foto: Lina Alriksson

Inför dagens lektion har eleverna testat analysmetoder och de ser självsäkra ut när det är skarpt läge. Med rockar och skyddsglasögon på rör de sig med hastiga steg för att hämta vätskor som kopparsulfat och saltsyra för analysen av lasagnens näringsämnen.

Medan Filip Karlsson och Valter Viscovi silar sin mosade, utblandade och upphettade lasagnebit, undersöker Esse Waxegård om maträtten innehåller protein. Han följer instruktionerna och blandar lasagne­lösningen med natriumhydroxid. Sedan granskar han provröret – ingenting sker. Esse Waxegård vänder sig mot Maria Förster, men kommer på sig själv.

– Vi har ju inte tillsatt koppar­sulfatlösningen, så det är problemet!

Några droppar turkos substans gör att saker börjar hända. Filip Karlsson konstaterar att vätskan får en brun­lila nyans.

Innan lasagnen analyseras behöver den späs ut med vatten.
Foto: Lina Alriksson

– Ja, där får vi ett resultat, säger läraren Maria Förster.

Eleverna antecknar förloppet. In­nan lektionen är slut ska de sammanfatta resultaten i egna häften. Maria Förster kommer sedan att publicera en fråga för att fånga upp lärdomarna i en digital portal, där eleverna för loggböcker.

Så gör alla lärare i projektet efter varje lektion. På så vis kan kollegorna läsa vad eleverna har lärt sig i respektive ämne. Informationsutbytet tillåter Maria Förster att fokusera på sitt ämnesinnehåll.

– Om eleverna redan vet vad protein är och vad det finns för näringsämnen så kan jag gå direkt in i kemin och titta på hur protein är uppbyggt. Jag tycker att det ger mig tid och möjlighet att gå på djupet, säger hon.

Maria Förster sätter fingret på en av projektets stora vinster. Eftersom eleverna närmar sig ett område från flera håll upplever lärarna att de inte behöver repetera baskunskap. Det går av sig självt när kollegan tar vid. Lärar­na i idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap tycker att det ger mer utrymme till praktiska moment och i svenska finns det redan ett innehåll att utgå från när eleverna ska jobba med sina krönikor.

– De har fakta och har hunnit tänka igenom sina egna åsikter, så jag behöver egentligen bara lära dem formen, säger svenskläraren Ewa Bladh.

Krönikan blir en naturlig avslutning i och med att de andra lärarna kan läsa elevernas resonemang som en bekräftelse på vad de har lärt sig. Lärarna anser att krönikan tillsammans med de gemensamma loggböckerna underlättar bedömningen då elevernas resonemang går att tillämpa i flera ämnen. Maria Förster kan till exempel se vad de har lärt sig om proteiner i hem- och konsumentkunskapen. Det är särskilt värdefullt om en elev har missat en lektion.

– Eleverna får ju fler tillfällen att visa vad de kan, säger Maria Förster.

”Jag tror att det blir en annan helhetssyn”, säger NO-läraren Maria Förster om det gränsöverskridande projektet.
Foto: Lina Alriksson

Inte minst får de använda den nya kunskapen i andra sammanhang. Det ser Sofia Viscovi, lärare i hem- och konsumentkunskap, som ett stort plus.

– Det är ju först då vi känner att eleverna har förstått det de lärt sig, säger hon.

Maria Förster har inte bestämt sig för vad de ska besvara efter denna lektion, men det blir något om labbarnas resultat. Runt om i kemisalen kommer alla fram till samma sak. Lasagnerna innehåller både druvsocker och protein. Även den vegetariska, som är gjord på linser. Lite konstigt är det att ingen upptäcker stärkelse, trots att det är en pastarätt.

– Det är så med labbar. Det blir inte alltid som man tänkt sig, säger en konfunderad Maria Förster.

Eleverna ser rätt nöjda ut ändå. De har blandat vätskor, skakat provrör, granskat färgskillnader och gjort nytta av överbliven lasagne. Någon tycker att det kvittar att de labbar på en maträtt de själva tillagat, andra anser att det gör uppgiften mer speciell. De flesta tycks positiva till att jobba inom samma område med olika ämneslärare.

– Det är kul att lägga ihop de olika ämnena. Det ger en helhetskänsla när du kan ha en sak att fördjupa dig i och då blir det mer intressant, säger Esse Waxegård.

Enkät:

Vad är viktigt att tänka på i ett ämnesöver­gripande arbete?

Sofia Viscovi, lärare i hem- och konsumentkunskap:

– Pröva med något ämne som är roligt. Alla pedagoger som är med måste gilla området. Det tänker jag att man alltid måste göra, men framför allt första gången. Sedan bör man inte finplanera.

 

Linn Mattisson, lärare i idrott och hälsa:

– Det gäller att vara för­beredd på att det inte blir som man har tänkt sig. Jag utgick till exempel från att eleverna hade pratat om dopning i NO:n och hade lite förkunskaper om beroende som jag kunde bygga vidare på. Men det hade de inte, så då fick jag börja om.

 

Ewa Bladh, lärare i svenska:

– Att vara flexibel och inte tänka att det nu är mitt ämne och att det måste gå till på ett visst sätt. Om det leder åt ett annat håll är det bara att konstatera att det går lika bra. Man bör även lyssna in vart eleverna och kollegorna är på väg.

ur Lärarförbundets Magasin