Ingår i temat
Hälsouppdraget
Läs senare

Goda råd är billiga

Vad är bäst – fett, folat eller fibrer? Medierna är fulla av nya rön om hur vi ska äta hälsosamt och det är lätt att bli förvirrad som lärare. Lita på Livsmedelsverket och riktiga nutritionister, råder Agneta Yngve, professor i måltidsforskning.

23 maj 2013

– Kostråden är kidnappade av sensationslystna personer utan kunskapsbakgrund, säger Agneta Yngve.
I maj började hon på nytt jobb som professor i måltidsforskning vid Örebro universitets Campus Grythyttan. Hon har tidigare arbetat på Karolinska institutet och varit professor i nutrition och hälsokommunikation vid högskolan i Akershus.

Hennes stora intresse är sambandet mellan kost och hälsa hos barn och unga och hon irriteras över alla kostråd som duggar tätt i medierna från självutnämnda experter. Vi drunknar i reklam för allt från bantningspreparat, till kosttillskott och fettböcker.
– Det finns en massa begrepp som är dåligt underbyggda. Jag hoppas de rikt­iga experterna får tillbaka lite ork snart. Livsmedelsverket pekas ut som okunnigt och snedvridet av vissa personer. Det är tragiskt.

Hon sitter själv i Livsmedelsverkets nya expertråd och tycker myndigheten fått oförtjänt dåligt rykte av olika dietförespråkare i medierna.
– Försök gå emot floden av information. Det är inte lätt för man ifrågasätts på ett oschysst sätt. Det finns otroligt mycket pengar i den här branschen.

Hon talar om två motiv: passion och business.
– Frälsarbudskap kombinerat med pengar. Många kommer på något och vill föra ut det till folket, de vill höra sin egen röst.
Samtidigt är det många som vittnar om att de själva blivit hjälpta av en viss diet.
– Ja, det kan så vara. Men det är anekdotisk evidens. Bara för att en person blivit hjälpt är det inte säkert att halva befolkningen blir hjälpt av samma sak.

Agneta Yngve tycker att det är ett stort problem att medier ofta rapporterar om kostnyheter där man gjort en studie som visar något nytt, fast det redan finns hundra studier som visar något helt annat. Det är den sammanlagda evidensbaserade forskningen över tid som sprids av forskare och myndigheter utan vinstintresse vi ska lyssna på, tycker Agneta Yngve.

Samtidigt tycker hon inte att det är konstigt att det finns en skepsis mot statliga institutioners kostråd.
– Svensk näringsforskning byggdes upp med stöd från läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin.

Även i dag stöds forskningen av industrin, men Livsmedelsverket har enligt Agneta Yngve gjort ett arbete med att byta ut, eller synliggöra, experter med bindningar. Problemet tycker hon är att de akademiska experter som faktiskt finns är osynliga för den stora massan. Man lyssnar hellre på lättköpta budskap av goda vänner, coacher och läkare som saknar nutritionsutbildning.

Agneta Yngve tycker att lärarna i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa är viktiga för att sprida kunskap om hälsosam kost.
– De är jätteviktiga. Att de framhåller de budskap de bör framhålla, de nationella rekommendationerna som har evidens.

Mat är ett hett ämne i medierna och många människor har starka känslor för sin diet.
– Alla äter. Alla har någon sorts uppfattning om sina egna matvanor och andras. Det är lätt att gripas och vilja frälsa världen, säger Agneta Yngve.

Hon tycker att det behövs en tydligare yrkeskategori som är experter på nutrition, fler nutritionister och dietister, som kan fortbilda andra regionalt. Lärare behöver få uppbackning och uppdatering om ny forskning så att de har argument mot exempelvis föräldrar, eller elever, som förespråkar en diet på oklara forskningsgrunder. Skriv till Livsmedelsverket och ställ frågor, gör det till en skoluppgift. Det blir även en övning i källkritik, tipsar Agneta Yngve.

En lärare kan förstås också personligen ha en åsikt om kost som inte stämmer med rekommendationerna. Men man får inte lära ut sin åsikt, utan undervisning ska bygga på vetenskap, betonar professorn.
– Om man är vegetarian kan man inte säga att alla barn ska sluta med kött. Jag tror att alla kan begripa att det är samma sak med LCHF till exempel. Bara för att man själv har minskat i vikt betyder det inte att barn ska ha samma mat.

Bakom dietdebatten i samhället står ett skrämmande faktum: Många människor äter sig sjuka i dag. Det finns bra studier kring vad vi generellt behöver ändra i kosten för att leva mer hälsosamt, berättar Agneta Yngve. Vi ska äta mer av grönsaker, frukt, fisk, grovt bröd, nötter, magra mjölkprodukter, bönor, fullkornsprodukter och livsmedel med omega 3 som rapsolja och olivolja. Sam­tid­igt bör vi minska på socker, feta köttprodukter, fet ost, alkohol, transfetter och omega 6-fettsyror som finns i till exempel majs- och solrosolja.

Det är i ung ålder som våra matvanor grundläggs och alla barn får inte heller i sig den näring de behöver. Agneta Yngve var med och drev en stor europeisk studie över hur mycket frukt och grönsaker 11-åringar i olika länder äter. Resultatet visar att barnen inte når rekommendationsnivåerna och att pojkarna äter mindre grönt än flickorna.

I studien fick den svenska skollunchen en särskild eloge.
– Sverige är inte bäst i Europa vad gäller att äta frukt och grönt totalt sett. Men vi har ett bra grönsaksintag framför allt på lunchen – bra skolmåltider. Utan dem skulle vi ligga bland de lägsta länderna i grönsaksintag av de nio länder vi undersökte, säger Agneta Yngve.

I en annan studie kontrollerade hon halterna av folat hos yngre barn och tonåringar i Sverige. Brist på folat kan orsaka blodbrist, hjärnsjukdom och påverka skolresultaten.
– Vi ser att de barn som har låga folatintag får låga skolbetyg oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå eller inkomst.

I Sverige berikas inte livsmedel med folat, till skillnad från i en del andra länder. Höga halter av folat finns naturligt i baljväxter, apelsinjuice, spenat och andra mörkgröna blad samt i syrade mjölkprodukter, som var den främsta källan för barnen i studien.

Varför är det då så svårt för oss att äta hälsosamt? Det finns förstås många olika orsaker. Agneta Yngve tror att mat ses som belöning. Vi har fått mer pengar och ”belönar” oss därför mer. Samtidigt finns studier som visar att ekonomisk oro också får oss att tröstäta skräpmat och dricka mer alkohol.

Vi går dessutom ut och äter i större utsträckning i dag och då är det svårare att kontrollera vad det är i maten. Det serveras fem miljoner måltider utanför hemmet varje dag i Sverige. Kanske förtjänar ute-ätandet en egen del i skolundervisningen funderar Agneta Yngve. Hur vi kan äta bra på restaurang och café. Hon ger några gamla goda råd:
– Finns det en sallad? Grovt bröd? Utgå från tallriksmodellen och drick bara vatten till. Använd en mindre tallrik om du behöver äta mindre.

Läs mer

Livsmedelsverket.se

Folkhälsoinstitutet

Folkhalsoguiden.se

EPIC, The European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition

Epode european network

Food fables
 

Agneta Yngve om …

”Nya tallriksmodellen” som lanserades av nutritionisten Britt-Marie Dahlin i Svenska dagbladet i april.
– Vi har alltid haft två varianter av tallriksmodellen, en energisnål och en för de som rör sig mycket. Att äta halva tallriken grönsaker och ta bort en potatis för folk som inte rör sig så mycket, det är inget konstigt.

Fett
– Kosten ska bestå av 30 procent fett per dag fördelat på 10/10/10 mättat, fleromättat och enkelomättat fett. Det ska finnas en balans på 1 till 5 mellan omega 3 och omega 6. Ett problem är att det trycks så mycket på omega 6, att det inte balanseras. Ät en näve nötter per dag för att få omega 3 och fet fisk varje vecka.

Äggdiet
– Man ska inte snöa in på något livsmedel. Alla livsmedel finns det olika risker med om man äter för mycket – ägg, lever, insjöfisk – till och med morötter. Det behövs en vettig variation i kosten.

Socker
– Det har blivit så otroligt hysteriskt, även om jag kan hålla med om att många barn äter för mycket socker. Barn behöver lära sig öva smak­lökarna på sura smaker istället.

Kolhydrater
– Det är inte farligt. Däremot behövs en viss balans. Se till att en stor mängd är långsamma kolhydrater eller kostfiber, de får inte blodsockret att svänga snabbt.

LCHF/lågkolhydratkost
– Är att leka med livet som insats. Om man tittar på de personer som kan må bra av extremt lite socker är de diabetiker och prediabetiker som behöver gå ner snabbt. Men det är inte bra att under längre tid trycka i sig en massa fett och kött. Det finns studier som bekräftar att det bidrar till hjärt- och kärlsjukdom på lång sikt. Kolesterolet klättrar uppåt igen nu i befolkningen efter att ha sjunkit sedan 60–70-talet. Mycket kött ökar enligt forskning risken att drabbas av cancer. Och om man äter mycket kött men inte fibrer stimuleras inte tarmarna och köttet ligger kvar i kroppen längre tid.

Atkins
– Han är död. Den dieten handlar också om mycket fett. Den kan ge effekt på diabetiker på kort sikt för att den kontrollerar blodsockret. På lång sikt ger den höjda kolesterolvärden.

GI – glykemiskt index
– I alla år har vi nutritionister sagt att man inte ska äta för mycket socker och välja fullkorn. Vi behöver 25–30 gram fibrer varje dag och det får man inte i sig om man äter en massa vitt mjöl och socker.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com