Läs senare

Granskade skolbibliotek nyttjas dåligt

AktuelltDet finns stora brister i hur skolbiblioteken används. Oftast stödjs inte elevernas förmåga till källkritik och biblioteken används inte som en pedagogisk resurs. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.

26 okt 2018
Granskade skolbibliotek nyttjas dåligt
Skolbiblioteken borde i högre grad utgå från elevernas behov, enligt Skolinspektionen. Foto: Istock
Skolbiblioteken borde i högre grad utgå från elevernas behov, enligt Skolinspektionen.
Foto: Istock

Resultatet i granskningen, som gjorts på 20 skolor i årskurserna 4–6 runt om i landet, är nedslående: 19 av skolorna uppvisar kvalitetsbrister i hur skolbiblioteken används.

Trots att forskning visar att skolbiblioteken kan bidra till elevernas lärande är biblioteken sällan en integrerad del av skolornas pedagogiska verksamhet. Anna Wide, undervisningsråd på Skolinspektionen, är en av dem som utfört inspektionerna.

–  Det mest slående i vår granskning är att det är så stora skillnader mellan skolorna och att det brister i likvärdighet. Många lärare som samverkar med skolbibliotekarien är ofta eldsjälar som brinner för litteratur och läsning. Medan andra lärare säger att de varken har tid eller kraft att samarbeta. Det gör att användandet av skolbiblioteken inte alltid utgår från elevernas behov, säger Anna Wide.

Anna Wide, Skolinspektionen.
Foto: Monica Ryttmarker

Överlag saknar de flesta skolor i rapporten strukturer, kunskap, resurser och reflektion över hur skolbiblioteken kan användas. Läsning av skönlitteratur betraktas fortfarande som huvuduppgiften.

Ett flertal av skolorna uppger sig bland annat vara osäkra på hur skolbibliotekens nya uppgift, att stärka elevernas digitala kompetens, ska utföras. Skolbiblioteken har en central roll i grundskolans reviderade läroplan för att stödja elevernas medie- och informationskunnighet, (MIK) och förmåga till källkritik. Men trots detta var det bara ett fåtal av de granskande skolbiblioteken som aktivt arbetar med MIK eller källkritik.

Så här kommenterar Skolinspektionen i rapporten:

”Alltså finns det risk för att eleverna inte får tillräcklig tillgång till texter, litteratur och databaser som är anpassade till deras behov och som skulle bidra till deras lärande.”

En annan viktig invändning i granskningen är att skolorna inte integrerar och drar nytta av sina bibliotek i undervisningen.

– Skolbiblioteken nyttjas mest i svenska, trots att de skulle kunna användas i andra ämnen, exempelvis musik och samhällskunskap. Arbetet rullar ofta vidare i gamla hjulspår i stället för att utgå från elevernas behov, säger Anna Wide.

Ett annat problem som framkommer i granskningen är att elever som har ett annat modersmål än svenska inte har tillräcklig tillgång till relevant litteratur.

I rapporten framhåller Skolinspektionen rektorns ansvar för att skolbiblioteken ska kunna användas som pedagogisk resurs.

– Rektorn behöver se till att det finns tid och resurser för samverkan mellan bibliotekarier och lärare. I många fall kan det vara nödvändigt med kompetensutveckling, exempelvis när det gäller digitala kunskaper. Det är dessvärre vanligt att skolledningar sparar in på sina bibliotek i stället för att satsa, säger Anna Wide.

Trots att rapporten visar tydliga brister är hon ändå hoppfull inför framtiden.

– Granskningen synliggör olika utvecklingsområden vilket också kan ge råg i ryggen till förändring. Förhoppningsvis kan den bidra till att Skolverket fortsätter att erbjuda olika insatser för att stärka skolbiblioteken. De är ofta en slumrande resurs, poängterar Anna Wide.

Hallå där!

I Skolinspektionens granskning framstår Möllevångsskolan som det goda exemplet när det gäller att använda skolbiblioteket som en pedagogisk resurs. Vad är tricket?

Andreas Katsanikos, rektor:

– Den springande punkten är att vi satsar på ett nära samarbete mellan skolbiblioteket och lärare i olika ämnen. Skolbibliotekarien och hennes assistent är ofta ute i klassrummen. Det gör stor skillnad eftersom det då är lättare att utgå från elevernas specifika behov. Vi har exempelvis jobbat med olika teman, bland annat ett om Harry Potter. Jag är övertygad om att det tränade läsutvecklingen och ökade studiemotivationen mer än vanlig katederundervisning. När vi rekryterade en ny skolbibliotekarie för ett år sedan var vi noga med att det skulle vara en person som vill samverka med lärarna och vara en kompletterande resurs i undervisningen.

Gaute Håker, klasslärare i årskurs 3, lärare i svenska, matematik och idrott:

– Jag har jobbat med olika teman i undervisningen och då samarbetat med skolbiblioteket. Just nu håller vi på med ett bokjuryprojekt tillsammans med tre andra skolor här i Malmö. Tidigare har jag även arbetat över ämnesgränserna med musikläraren och skolbiblioteket. Förra året hade vi också besök tre gånger av författaren Emma Karinsdotter och gjorde olika uppgifter kring hennes normkritiska bok. Klassen har dessutom arbetat med källkritik tillsammans med skolbibliotekarien. För min egen del har samarbetet krävt mycket planerande vilket tar tid. Men resultat blir bra och roligt och i slutändan är det värt extrajobbet. Samarbetet har vidgat vyerna och gett nya kunskaper för både mig och eleverna.

Elin Hafström, skolbibliotekarie:

– Det är roligt att synen på skolbibliotek nu börjar vidgas. Nya direktiv i läroplanen lägger fokus på att stärka elevernas digitala kompetens och i arbetet med MIK (medie- och informationskunnighet) har vi skolbibliotekarier en väsentlig roll.

– Här på Möllevångsskolan har vi getts tid och resurser att samplanera olika projekt med lärarna. Till en början var det en tydlig koppling till undervisningen i svenska. Men nu arbetar vi även med andra ämneslärare. Vi har bland annat gjort en musikal tillsammans med idrotts- och musiklärarna. Till våren kommer vi att jobba med ett tema tillsammans med SO-lärarna. Dessutom är det på tapeten att samarbeta med matte- och NO-lärarna. 

ur Lärarförbundets Magasin