Läs senare

Hamid blundar inte för stöket

PorträttetMed ordning och reda försvann kaoset på Sjumilaskolan. Dåvarande rektorn Hamid Zafar utsågs till ”Årets svensk” och reser nu landet runt för att föreläsa om hur det ska bli mer ordning i den svenska skolan. På vägen kanske han fyndar en och annan tjock-tv …

02 sep 2019
Hamid blundar inte för stöket
Foto: Niklas Maupoix

Det är en solig lördagsförmiddag vid Järntorget i Göteborg. Den enda dagen på en månad som Hamid Zafar har tid för intervju. Sedan han fick utmärkelsen ”Årets svensk” av tidningen Fokus i januari, är hans kalender full. Dessutom tillträdde han som barn- och utbildningschef i Mullsjö vid årsskiftet.

− Det är väldigt intensivt just nu! Samtidigt som jag sätter mig in i nya arbetsuppgifter har jag tackat ja till att hålla föreläsningar, delta på galor, skriva krönikor och debattartiklar.

I medierna tilldelas han ofta hjälterollen efter att ha vänt utvecklingen på Sjumilaskolan i Biskopsgården, tidigare en av Sveriges sämst fun­gerande skolor. Själv ser han sig inte alls som en hjälte.

Hamid Zafar

Född: 1982 i Afghanistan.

Bor: I lägenhet i stadsdelen Lundby i Göteborg och övernattningslägenhet i Mullsjö.

Familj: Föräldrar och sju syskon.

Gör: Barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun.

Bakgrund: Gymnasielärare i historia och religion, tidigare rikskänd rektor för Sjumilaskolan i Biskopsgården samt debattör inom skol- och integrationsfrågor. Utsedd till Årets svensk 2018 av tidskriften Fokus.

– Det är bara trams. Men det är ovanligt att en rektor syns och hörs så mycket i debatten. Arbetar man i ett förortsområde som är dömt på förhand, blir uppmärksamheten extra stor. Hade det varit en innerstadsskola hade det inte fått samma genomslag.

Trots sitt fulltecknade schema ger Hamid ett avslappnat intryck. Hans mobiltelefon plingar ofta. Ibland ursäktar han sig och skickar iväg ett kort sms.

– Jag är en person som gillar att ha mycket på gång och har alltid många idéer i huvudet.

Det var inget lätt beslut att lämna förändringsarbetet på Sjumilaskolan och börja veckopendla till chefsuppdraget i Mullsjö. Men han ville få nya perspektiv efter att ha arbetat i förorten.

– Det lockade mig också att jobba med skolutveckling på strategisk nivå. Man kan göra skillnad för många fler elever och lärare, än som rektor på en skola.

Hamid berättar att det även i liten kommun som Mullsjö finns ett utanförskap, som bland annat bottnar i psykisk ohälsa, en hög andel skilsmässor och många elever som hoppar av gymnasiet. Han ser som sin viktigaste uppgift att höja statusen för utbildning i kommunen.

– Det finns ingen bättre medicin är utbildning. Forskning visar att utanförskapet ärvs. Men utbildning kan bryta utanförskap och förändra en människa.

På Sjumilaskolan tog sig utanförskapet andra uttryck. Eleverna slogs i korridorerna. Möbler kastades omkring. Lärarna var rädda. På lektionerna kom och gick eleverna som de ville. Skolinspektionen hotade med miljonvite. Som ny rektor mötte han en skola i kaos. Vuxenvärlden hade abdikerat.

”Sverige toppar statistiken över länder med elever som kommer för sent”, berättar Hamid Zafar.
Foto: Niklas Maupoix

I förändringsarbetet låg fokus på ordning och reda. Han gjorde det tydligt för lärare, elever och föräldrar vilka mål som skolan strävade mot och hur de skulle uppnås. Exempelvis infördes regler om att eleverna skulle ställa upp sig på led och ta läraren i hand inför varje lektion, mobilförbud och ersättningsskyldighet vid skadegörelse.

– Det var viktigt att visa eleverna att vi hade höga förväntningar på dem. Och att samma regler gällde oavsett vilken skola man går på. Tydliga regler skapar trygghet.

Han berättar att det fanns många vuxna på skolan för att lugna ner situationen. Men det blev rörigare.

– Man hade släppt in alla möjliga i skolan. Alltifrån personer som behövde språkträna, till arbetslösa och pensionärer. Det som verkligen behövdes var behöriga lärare med god svenska och tydliga arbetsbeskrivningar för personalen.

Hamid har andra erfarenheter än av en skoltid i kaos. Han var själv elev på Sjumilaskolan under mellanstadiet och minns skolgången med värme. Fantastiska lärare. Spännande utflykter. Besök på museer, teatrar och vandringar i staden.

5 tips för mindre kaos i skolan

  1. Tydlighet mot eleverna vad som förväntas av dem i skolan.
  2. Lärarledd undervisning i klasser där grundkunskaperna är låga.
  3. En rektor som tydligt kommunicerar sina mål för verksamheten till elever, lärare och föräldrar.
  4. Hoppa inte på alla nya arbets­metoder som säljs in till skolan, till exempel modeller om låg­affektivt bemötande eller värdegrunder.
  5. Satsa på att ha pedagoger på skolan – rensa ut hjälpaktörer som fritidsledare, socionomer och pensionärer.

Hamid var fem år när han kom som flykting till Sverige från Afghanistan med sin familj. Då var hans mamma analfabet. Men hans föräldrar har alltid peppat honom och hans syskon att läsa vidare − de har utbildat sig till lärare, läkare, ingenjörer, apotekare och systemvetare. Som liten drömde Hamid om att bli arkeolog. Men när han under en historielektion på gymnasiet presenterade ett arbete om korsfararna, blev han uppslukad av att förmedla kunskaper. I stället för att hålla på i en kvart, använde han hela lektionen.

– Efteråt föreslog min lärare att jag skulle blir lärare, säger han och skrattar åt minnet.

Och så blev det. Som gymnasielärare i historia och religion tyckte Hamid om att låta eleverna spela rollspel och följa sin nyfikenhet inom ämnet. Hans ambition var att väcka fortsatt intresse hos åtminstone några elever.

Men som rektor har han förespråkat det motsatta receptet − kateder­undervisning.

– När grundkunskaperna är för låga, behövs det färdighetsträning och lärarstyrda lektioner. Hur ska eleverna kunna räkna bråk om de inte kan multiplikationstabellen? De måste först ha kunskaper för att kunna arbeta mer fritt.

Hamid är kritisk till varför det inte pratas mer om stöket i grundskolan och på gymnasiet inom lärarkåren. Kanske kan det bero på att lärare tycker att det är pinsamt att berätta om att de har svårt att hålla ordning. Han berättar att Sverige toppar statistiken över länder med elever som kommer sent till undervisningen och som använder glåpord i klassrummet. Han googlar i telefonen och letar fram siffror ur en ny rapport från Skolverket.

– Sex av tio elever i årskurs 9, uppgav i höstas att andra elever stör ordningen i klassrummet. Det vore väldigt konstigt om det här stöket inte kan kopplas till låga resultat i Pisa-undersökningar.

Hamid är engagerad och allvarlig när han pratar om skolfrågor och integration. Men när han kommer in på sitt ovanliga fritidsintresse, spricker ansiktet upp i ett leende.

– Många tycker nog att jag är tokig för att jag samlar på tjock-tv-apparater.

Han delar intresset med sina bröder. De åker land och rike runt för att finna rariteterna. Han samlar också på vinylskivor och gamla spelkonsoler.

– Det ger en annan känsla att se på tjock-tv eller lyssna på vinylskivor. Det känns mer på riktigt. Det är mer värme och själ i bilden och ljudet.

Hamid kastar längtansfulla blickar mot retrobutikerna nära Järntorget. Kanske kan han göra något nytt fynd.

Här gick jag i skola

1989–1990 Årskurs 1 och 2 i Vårskolan, Biskopsgården.

1991 Årskurs 3 i Vinterskolan, Biskopsgården.

1992–1993 4:an och halva årskurs 5 på Hökegårdsskolan, Biskopsgården.

1993–1994 Ett år på Sjumilaskolan, Biskopsgården

1994–1997 Halva årskurs 6 samt högstadiet på Bräcke­skolan i Lundby (dit familjen flyttade).

1998–2000 Naturvetenskapliga programmet vid Polhemsgymnasiet, Göteborg.

2001 IT-arkitektur vid Lindholmen, Göteborg.

2002–2007 Läser till gymnasielärare vid Göteborgs universitet. Var utbytesstudent i Aberdeen, Skottland, under ett av åren.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com