Ingår i temat
Slipa snacket
Läs senare

Han får fart på talet om talen

Slipa snacketMuntliga framställningar, diskussioner, reflektioner och egna Youtubefilmer.
På Gustav Björks lektioner talar eleverna ständigt ut om matte.

11 Dec 2018
Gustav Björk.

Det ”matematiska samtalet” med diskussioner och resonemang är ett givet inslag i försteläraren Gustav Björks klassrum.

– Jag vill att mina elever ska lära sig det matematiska språket med ord, olika begrepp och vad de innebär. Precis som när det gäller alla andra språk gäller det att träna genom att tala för att kunna förstå, säger Gustav Björk, som är ämneslärare i matematik för tre klasser i årskurs fem i Aggarpsskolan i Svedala.

Han delar ofta in eleverna i små grupper som diskuterar lösningen på en gemensam – och ofta mycket konkret – uppgift. Därefter får eleverna gå fram till tavlan och göra en muntlig framställning, där var och en förklarar hur de har tänkt inför sina klasskamrater.

När alla sitter tysta och räknar i sin mattebok är det inte lika enkelt att upptäcka om eleverna hänger med.

Nyligen arbetade en av hans klasser med en problemlösning där de skulle lista ut vilka möjliga kombinationer som ett cykellås med några givna siffror kunde ha.

Prata mer matematik

Gustav Björks tips på tre frågor för att få eleverna att prata matte:

  • Varför är det här viktigt att kunna?
  • Kan du koppla det till din vardag?
  • Vilka matematiska begrepp använder vi?

– Jag delade in eleverna i grupper om tre. Sedan fick de diskutera olika strategier. Jag har ofta öppna lösningar där det finns olika sätt att komma fram till svaret. Några ritade en bild, andra gjorde en tabell och några tänkte baklänges för att komma fram till lösningen. Mitt mål är att alla ska våga prata och visa hur de har tänkt inför resten av klassen. Sedan diskuterar vi tillsammans vilken strategi som är bäst, säger Gustav Björk.

Han menar att de regelbundna muntliga presentationerna gör det lättare för honom att se om eleverna verkligen begriper eller om de behöver mer hjälp.

– När alla sitter tysta och räknar i sin mattebok är det inte lika enkelt att upptäcka om eleverna hänger med. Med muntliga redovisningar ser jag tydligare var det glappar. När eleverna själva pratar matematik med varandra får de också en fördjupad förståelse. Det är en oerhörd vinst. Dessutom tränar de på färdigheten att resonera, vilket också är en av målsättningarna i läroplanen, framhåller han.

På köpet får eleverna regelbundet öva på sociala förmågor som att arbeta i grupp och att stå inför klassen och prata.

– I vanliga fall är det ofta samma elever som räcker upp handen och svarar. Men på mina lektioner ligger inte fokus på att bara hitta det rätta svaret. Viktigast är själva förmågan att resonera, vilket i sin tur ofta väcker nyfikenhet och lust att diskutera hos resten av klassen. Det hjälper också mig att styra min undervisning och inse vad jag kanske behöver förklara ännu mer, säger Gustav Björk.

Ibland ger han också eleverna konkreta förslag för att vässa den muntliga framställningen och göra kroppsspråket ledigare. Det kan vara knep som att inte pilla med händerna utan att i stället hålla dem still längs kroppen. Gustav har också en enkel strategi för att peppa blyga elever.

– Om jag märker att någon inte vågar prata brukar jag ta en stund innan lektionen och berätta att jag tänker ställa en fråga till eleven under genomgången. Jag berättar även svaret så det ska kännas lite mindre oöverstigligt. När eleven sedan svarat på mina frågor några gånger blir det ofta lättare att tala inför klassen.

Gustav Björk och hans elever har även gjort Youtubefilmer där de tillsammans har gjort genomgångar och förklarat problemlösningar.  Filmerna läggs sedan upp på webbtjänsten Google chrome classroom.

Han tycker att fördelarna med att låta eleverna tala om matematik är många.

– Det övar eleverna på att reflektera, analysera, tänka kritiskt, utmana, lyfta samt att lära av varandra. De är helt enkelt mer delaktiga och har roligt vilket gör att de också blir duktiga, säger Gustav Björk.

ur Lärarförbundets Magasin