Ingår i temat
Tänk modernt!
Läs senare

Här är alla nyfikna på språken

Bildanalyser, filmer, dikter och journalistik. På Ringsbergskolan spränger undervisningen i moderna språk alla gränser. Det börjar redan i trean.

27 okt 2014
Här är alla nyfikna på språken
Hitta rätt. Adam Tuvesson och Arvid Claesson började nosa på moderna språk redan i årskurs 3. Nu går de i sexan och ska skriva en kort nyhetstext om fotboll. Det gäller att få ordning på de spanska orden. Foto: Björn Wanhatalo

Welcome to our newsdesk. Bienvenue dans notre salle de rédaction. Willkommen zu Ringsbergskolan-Neuigkeiten. Bienvenidos a la sección noticias.

Fyrtio elever i sexan och sjuan välkomnas till sin första dag som journalister.

Cecilia Lindblom ger instruktioner på engelska. Bredvid henne står lärarna i moderna språk, redo att en i taget översätta till franska, spanska och tyska. Inte till svenska. Eleverna började så smått med engelska när de gick i för­skoleklass och har inga problem med det språket. Nu har de valt ett modernt språk och ska vänja sig vid att undervisningen så långt det är möjligt sker på målspråket.

Två och två sprider de ut sig i rummen, försedda med datorer och listor med artikelförslag. Under lektionen förväntas de producera var sin nyhetstext på femtio ord. Kanske om Ségolène Royal, dinosaurier på Rügen eller en okänd Goyamålning. Lärarna cirkulerar, hjälper på traven och svarar på frågor – alltid på ”sitt” språk, i nödfall på engelska.

Språken virvlar i luften. Rörigt?

– Nä, kul. Det känns lite internationellt, säger Adam Tuvesson, som sitter i en soffa och skriver om fotboll tillsammans med Arvid Claesson.

– Vi går i sexan och kan inte jättemycket spanska, säger Arvid. Men man kommer på rätt många ord om man funderar ett tag. Och så finns det ju lexikon.

Några riktiga nybörjare är de inte. Som alla Ringsbergelever har de sedan årskurs 3 haft språksamling en kvart i veckan. Under lekfulla former har de fått nosa på franska, spanska och tyska.

När det är dags att välja inför årskurs 6 vet de flesta vilket språk de trivs bäst med. De har skaffat sig ett visst ordförråd och en språklig trygghet. Från och med sexan är stora delar av språkundervisningen kontextbaserad och ämnesövergripande.

– Det händer något när man rör sig över språk- och ämnesgränser, säger Cecilia Lindblom. Nyfikenhet och motivation växer när eleverna får använda sina språkkunskaper på sätt som känns meningsfulla.

Cecilia Lindblom är förstelärare i engelska och svenska med uppdrag att utveckla språkundervisningen på skolan. Tillsammans med bildläraren Lars Palm har hon skapat en modell som först tillämpades i engelska och nu anpassas till moderna språk. I stället för att utgå från traditionella läromedel iscensätter de tillsammans med övriga språklärare situationer där eleverna utmanas att använda sitt målspråk i nya sammanhang.

Ett exempel är projektet Art Gallery i konsthallen, där Lars Palm visade bildspel och presenterade konstverk på engelska. Därefter fick eleverna på sina målspråk ana­lysera och beskriva vad de sett. Ord och uttryck översattes med lärarnas hjälp till samtliga språk och blev så småning­om både gloslistor och dadaistiska dikter.

Som bildlärare kan Lars Palm föra in ytterligare dimen­sioner i undervisningen.

– Kultur är en fantastisk ingång när det handlar om att lära sig språk.

Foto: Björn WanhataloDen estetiska lärprocessen är utgångspunkt för all undervisning på skolan. Bildanalyser, dramatiseringar och egna filmer gör språken levande och väcker behov av nya ord och grammatiska förklaringar.

– Berättande och kommunikation är kärnan i vårt arbetssätt, säger Cecilia Lindblom. Men visst är det häftigt när niorna ber om mer grammatik. När frågorna kommer, då är det läge att ge grammatisk input.

Att fokusera på grammatik för tidigt kan leda till lås­ningar, menar Åsa Dellmo Karlsson. Hon har sexorna
i spanska och gav dem redan efter sju månader uppgiften att skriva en novell.

– Först blev de stressande, sedan bara skrev de. Jag tror att skrivglädjen kom av att inga regler begränsade fantasin.

Den avspända inställningen till moderna språk grundläggs genom språksamlingarna i årskurs 3, 4 och 5. En kvart i veckan och ett språk åt gången.

– Bonjour, bienvenue!

Kafa El-Amil Berg har en grupp femteklassare på golvet framför sig.

– Je m’appelle Kafa. Comment tu t’appelles?

Lappen med fraserna vandrar från elev till elev, tills alla har presenterat sig. Då är det dags att berätta var man bor:

– J’habite à Växjö. Tu habites où?

Under språksamlingarna använder Kafa El-Amil Berg gärna musik och filmsnuttar om färger, siffror, frukter och djur. Rytmen är viktig för inlärning, och hon märker hur kvickt i synnerhet treorna snappar ett nytt språk.

– De mindre barnen är väldigt pigga och receptiva. De dansar, skuttar och sjunger. De tar till sig språket med hela kroppen.

Att välja ett modernt språk är självklart för Ringsberg-eleverna. Skolan erbjuder inga alternativ.

Mustafa Assar i femman har bestämt sig för franska, han gillar fransk film. Hannah El Ghazzi tänker välja spanska, för Spanien är ett så vackert land.

– Vi jobbar stenhårt på att alla ska klara sitt språkval, och det gör de, säger Cecilia Lindblom. Sedan vi började med språksamlingar har det inte hänt att någon elev velat hoppa av. Snarare vill de läsa fler språk.

Hon och hennes kollegor är överens om att ett tredje språk från och med årskurs 6 borde vara obligatoriskt överallt. Men, menar de, så länge språkvalet är frivilligt måste man på allvar diskutera varför somliga elever avstår, eller avråds, från att läsa språk.

– Vill man förändra sitt arbetssätt så genomgripande som vi har gjort krävs en administration och organisation som backar upp, konstaterar bildläraren Lars Palm. Vi har en kultur här som uppmuntrar nya idéer och okonventionellt samarbete.

Ändå var det en lång process innan allt hamnade på plats. När Ringsbergskolan släppte sin traditionella undervisning i engelska kom till en början kraftig föräldrakritik: Var fanns gloslistorna och grammatiken? Några år senare efterlyste såväl elever som föräldrar ett liknande upplägg i moderna språk.

Om första steget har varit att väcka och hålla liv i språkintresset så är nästa steg att möta elevernas utveckling i målspråken.

– Där befinner vi oss nu i vår didaktiska diskussion, säger Cecilia Lindblom. Iscensättningarna fungerar som vägvisare; vi ser vilka strategier eleverna använder för att lösa en uppgift och vi upptäcker vad vi måste lägga mer krut på.

När åttor och nior får samma journalistiska uppdrag som de yngre eleverna går arbetet undan. Artiklarna blir snabbt klara och det finns tid att nyfiket kolla varandras texter: ”Franska ser så coolt ut!” ”Man kanske skulle läsa tyska också …”

Jätteintressant, tycker språklärarna på Ringsberg, och funderar på hur de går vidare utifrån den typen av kommentarer. Flera elever har uttryckt önskemål om att mötas ännu mer över språkgränserna. Konversation en gång i veckan kunde vara ett alternativ. Eller språkkafé.

Cecilia Lindblom är entusiastisk:

– De här idéerna ska finslipas! Vi har tagit klivet in i något nytt. Vår förhoppning är att alla som lämnar Rings­-
bergskolan ska ha med sig engelska, sitt valda målspråk plus de båda andra språken – och viljan att utveckla dem.

ur Lärarförbundets Magasin