Läs senare

Här är lek verklighet

Leklust. Tiden flyger i väg och världen runtomkring känns långt borta. Närvaron är total och vad som helst kan hända. Leken ska ge oss något lustfyllt och roligt i dag. Och social kompetens i morgon.

23 jun 2011
Här är lek verklighet
Jessica Bergqvist, Anna Carlsten och Helena Fuhrman är lekskickliga pedagoger. Foto: Malin Grönborg

Hugo Lundgren sätter telefonluren mot axeln och ropar till en av sina medarbetare ute i butiken. När han fått svar återgår han till telefonsamtalet. Emma Almqvist bär en matvarukorg på armen och håller i en mobiltelefon i den andra, som hon pratar i. Hon verkar prata med någon som behöver stöd i ett beslut. Hon ser upptagen och koncentrerad ut.
En kund kommer fram till kassan, där Hugo Lundgren sitter, och vill betala. Det är pedagogen Helena Fuhrman, som i allra högsta grad är en del i sammanhanget. Allt är en lek, men så nära verkligheten ändå. Leken är en stor del av verkligheten för barnen på Norrhammarskolans fritidshem i Skellefteå.

De flesta kan nog skriva under på att leken är väldigt betydande i många barns liv. Men alla barn leker inte. Och väldigt få vuxna leker. Hur kan leken hjälpa oss att få goda relationer och förebygga utanförskap? Varför leker inte vissa barn? Och hur gör man sig lekbar?

Dessa frågor låg till grund för det utvecklingsarbete som fritidspedagogerna Jessica Bergqvist och Helena Fuhrman började med under tiden de gick universitetskursen Kvalitet i fritidshem, som de var klara med för drygt två år sedan. Alla som gick kursen skulle genomföra ett utvecklingsarbete som skulle förbättra kvalitén i fritidshemmet.

– Vi var i ett läge där vi var tvungna genomgå en betydande förändring, många av pedagogerna tyckte inte att jobbet var särskilt inspirerande. Leken tyckte vi var ett intressant ämne, säger Jessica Bergqvist.

De ställde sig också frågan: vad ska vi ha vårt fritidshem till?

På Norrhammarskolans fritidshem finns tre avdelningar. En för förskoleklass, en för ettorna och en för klass två och tre. Pedagogerna följer barnen genom alla år på fritidshemmet. Just nu är det praktiska arbetet lite svårare än vanligt, skolan håller nämligen på att renoveras och fritidshemmet ska byta lokaler.

När Jessica Bergqvist och Helena Fuhrman hade genomgått universitetskursen började utvecklingsarbetet på allvar.

– Vi kom fram till att vi vill erbjuda fler möjligheter till lek. Vi började med att se över verksamheten genom att ställa oss frågan: hur ser möjligheten till lek ut? säger Helena Fuhrman.

De upptäckte att barnens lek bestod av många avbrott på grund av alla rutiner. Hade barnen startat en lek precis före mellanmålet så var de tvungna att avsluta den för att äta, och sedan gå ut.

– Nu är vi mycket mer flexibla med våra rutiner, vi tillåter den lek som fungerar att fortsätta. Vi ser också till att det finns stora möjligheter till fortsatt lek efter ett eventuellt avbrott, säger Anna Carlsten, som också är pedagog på fritidshemmet.

Vissa barn har väldigt lång startsträcka när de ska börja leka och dessa barn kommer i kläm om det uppstår många avbrott. Men att rucka på rutinerna är inte bara en vinst för barnen, de förlorar något också.

– Förr var mellanmålet en lugn och mysig stund. Nu blir det något som bara ska bli undanstökat, säger Helena Fuhrman.

De plockade också bort möbler och gjorde på så sätt möjligheterna större för barnen att vara kreativa.

– Olika åldrar kräver olika saker. För de minsta barnen räcker det att ta på sig en mask för att komma in i leken. För de äldre barnen krävs det mer, säger Anna Carlsten.

Personalen på Norrhammarskolans fritidshem pratar mycket om två faktorer som de jobbar kring med leken. Det är leklådor och lekdagar. Lekdagarna går ut på att de leker en och samma lek i flera dagar. Det är främst roll- och familjelekar det handlar om och här är pedagogerna väldigt delaktiga.

– Det visar att vuxna också kan fantisera, det är viktigt, säger Helena Fuhrman.

Leken styrs av de vuxna i form av att de bestämmer grupperna, som består av fem till tio barn. En pedagog är ansvarig för varje grupp. Men barnen bestämmer vad leken ska gå ut på.

– Här är det viktigt att mixa mer och mindre lekskickliga barn för att få en uthållig lek. Det är värt att ta tid på sig att sätta ihop bra grupper, säger Helena Furman.

De har ett pannband på sig när leken pågår, vilket är i stort sett hela dagarna. Men när man tar av sig det så går man ur leken.

– För vissa barn är det väldigt viktigt att veta att det är lek för att kunna släppa kontrollen, säger Jessica Bergqvist.

Vad är lek?

– Lek är ett tillstånd, en annan värld, säger Helena Fuhrman.

– Blir det bråk så har man klivit ur leken, säger Jessica Begqvist.

Hemmen, eller kojorna, som byggs upp får stå kvar alla dagar som leken pågår.

– Leken berör numera inte bara barnen och pedagogerna. Mat- och städpersonalen påverkas också i och med att vi inte följer våra rutiner lika tydligt längre, säger Jessica Bergqvist.

Leklådorna är något som utnyttjas i stort sett varje dag. En leklåda består av diverse rekvisita som behövs till en särskild lek. Här finns bland annat hotell-lådan, frisörlådan och campinglådan. Barnen har själva bestämt temat på leken och vad lådan ska innehålla.

– När de började prata om campinglådan tänkte jag gå och köpa ett tält, men det räckte ju med ett liggunderlag, ett par kåsor och en termos, berättar Helena Fuhrman.

Lådorna är ett bra redskap både för de barn som har lätt för att leka men också för dem som har svårt att komma i gång. Här är pedagogerna mindre delaktiga än under lekdagarna, men det hör till vanligheterna att de är inblandade i leken.

Barnen väljer själva med vilken låda de vill leka och hur länge de ska vara delaktiga i leken. De kan få hjälp av en vuxen att hitta en lämplig lekplats.

Inför mataffärleken hjälps Emma Almqvist, Hugo Lundgren, Iman Belouchi och Cecilia Andersson åt att ställa upp varorna och arrangera kassadisken, där det står en telefon och en kassaapparat. Helena Fuhrman tar en av kundkorgarna och frågar Hugo Lundgren, som sitter i kassan, var de har filmjölken. Hugo Lundgren ropar till Iman Belouchi som jobbar i butiken och ber henne hjälpa kunden. På några sekunder är de där, i leken, i fantasin. Det är en annan värld som är väldigt lätt att kliva i och ur. Här får barnen utlopp för tankar och idéer som är svårare i andra sammanhang. De måste respektera och lyssna på varandra för att göra leken möjlig.

I rummet bredvid pågår två lekar parallellt. Det är frisör- och hotelllådorna som är uppackade. Pedagogen Camilla Alenbro blir omhändertagen av Ylva Wikström som är frisör och Anna Carlsten som hjälper till med hårfärgen.

Jessica Bergqvist bokar ett rum hos Sonja Åkerström, som har en dator och en räknemaskin till sin hjälp.

– Leken är en social arena som många barn inte får i samma utsträckning hemma i dag. Där sitter de till större del framför teven eller datorn, vilket också kan vara pedagogiskt, men man får aldrig samma sociala träning, säger Jessica Bergqvist.

Men lek är inte bara enkelt och smärtfritt. Den kan bli destruktiv och svår också. Barn som inte leker, som kanske hellre sitter och läser, eller umgås med de vuxna, kan vara i behov av att ha kontroll över sin situation. Hittar dessa barn något som fungerar i leken är det väldigt positivt.

– Men hur länge får man leka hund? frågar Helena Fuhrman retoriskt.

Risken är att barnet stannar i nästa fas, att alltså försätta sig i samma lek dag efter dag.

– Det är jättesvårt att veta när man ska gå in och bryta ett mönster, säger hon.

Men även de lekskickliga barnen kan behöva styras. En person som är stark i leken kan utöva en makt som varken är bra för barnet eller dess kamrater.

– Då är det läge att gå in och avbryta och dela upp gruppen, säger Jessica Bergqvist.

Maktutövandet kan också komma fram beroende på viken konstellation barnen är i. Det gäller som pedagog att vara uppmärksam så att inte detta beteende endast framkommer bakom stängda dörrar. 

Med lek som huvudfokus tar idéerna aldrig slut och lusten är nära till hands. Leken har gjort Norrhammarskolans fritidshem till en bättre arbetsplats men främst till en roligare arena.

– Alla fritidspedagoger ska vilja jobba här och det ska vara asroligt att vara på fritids. Vi vill vara i nuet så mycket det bara går, säger Jessica Bergqvist. 

Snart på teve:

Håll ögonen öppna i slutet av september då Utbildningsradion, UR, kommer att sända teveserien ”Friare kan ingen vara” om fritidshemmets roll för dagens skolbarn.

Bland de medverkande är Jessica Bergqvist och Helena Fuhrman från Skellefteå som i ord och bild berättar om lekens betydelse.

Foto: Malin Grönborg

Med en av lådorna kan man leka frisör.

ur Lärarförbundets Magasin