Läs senare

Het musik i fina kretsar

Teknik, fysik, matematik och musik. Vägen till att arbeta ämnesövergripande går via det elektroniska instrumentet theremin.

16 maj 2016
Het musik i fina kretsar
Föregångare. Ronny Larsson håller själv i lektionen i musikhistoria, för dagen klädd i likadana kläder som medlemmarna i bandet Kraftwerk hade på omslaget till sitt klassiska album The Man-Machine. Foto: Pia Norlander

En tunn rökslinga stiger långsamt mot taket när tennet smälter. Johannes Kung i 8b har aldrig hållit i en lödkolv förut, men efter några skakiga försök har han fått kläm på vad som krävs för att löda fast resistorn, kondensatorn och de andra komponenterna på bak­sidan av kretskortet.

Det är Theremin Day och eleverna i årskurs åtta på Malmaskolan i Kolsva utanför Köping bygger en theremin – en liten mini-synt. För Johannes Kung har det varit en dröm sedan han gick i trean.

– När jag var liten plockade jag alltid sönder leksaker och hittade sådana här kretskort. Och när jag gick i trean visade Ronny hur man själv kunde göra ljud med den här grejen och sedan dess har jag varit nyfiken på hur det fungerar, säger han.

Ronny Larsson är slöjdlärare på Malma-skolan och passionerad syntare sedan barnsben. Han sänder radio med enbart syntmusik, spelar själv i ett syntband och samlar skivor och andra prylar relaterade till musiken. I samlingarna har han bland annat en theremin, en kroppsstyrd synt, och det var den som fick honom att börja fundera på det ämnesövergripande temat som alla åttondeklassare på Malmaskolan arbetar med sedan fem, sex år tillbaka.

– Jag såg en film på Youtube när de byggde en theremin som styrs av ljus och tänkte att det skulle vara en bra skoluppgift, berättar Ronny Larsson.

Även om Ronny Larsson är av den uppfattningen att synten är det viktigaste som hänt musikhistorien sedan elgitarren, så tyckte han inte att enbart ett syntbygge räckte för ett tema. Han pratade ihop sig med några lärarkollegor och de kom fram till hur de skulle komplettera temats praktiska inslag med teoretiska delar som elektriska vågor, ljus- och ljudvågor samt binära tal. En lektion i musikhistoria finns givetvis med i paketet och den står Ronny Larsson för själv.

– Det måste finnas ett mervärde, en större idé som motiverar varför man gör något. Ämnen har en tendens att bli just ämnen, men i ett tema kan eleverna se att de hänger ihop, att det finns ett tydligt sammanhang mellan de olika delarna, säger han.

Malmaskolans högstadieelever är vana vid ämnesövergripande temaarbeten. Förutom det pågående synttemat i åttonde klass ägnar sjuorna en dag åt rymden och sexorna en dag åt Nobelmatte, då alla får välja en matteuppgift att redovisa på temaavslutningens fina Nobelmiddag i skolmatsalen.

– Det är en stor utmaning för en del att stå inför 55 skolkamrater och redovisa en matte­uppgift, det är häftigt att se, säger Marie Trybom, lärare i matte och fysik.

En av tankarna bakom temana är att få till en koppling mellan just matematik och andra ämnen. I synttemat kopplas matten ihop med musik, fysik och teknik. En hel del fokus hamnar på IC-kretsen, den inte­grerade kretsen.

Marie Trybom minns själv hur spännande hon tyckte det var när 8-bitarsnintendot, som bygger på IC-kretsen, kom på 1980-talet.

– Det var speciellt, och Jack Kilby fick ju Nobelpriset för IC-kretsen, säger hon.

IC-kretsar används i samhället på olika sätt hela tiden och för att skapa dem behöver vi kunna räkna med binära tal. Inne i Marie Tryboms klassrum pågår temats mattelektion som handlar om just det. Aisha Abdi i 8c och Gena Elahmad i 8b sitter och klurar på sina uppgifter med ettor och nollor. De har inte räknat med binära tal förut men tycker att det går ganska bra.

– Först var det svårt men när Marie förklarade så förstod jag bättre, säger Aisha.

– Det är lätt, säger Gena och följer noga uppsättningen ettor och nollor med ett finger för att hålla koll på positionerna.

Men så kör det ihop sig.

– Varför skulle man inte räkna med nollorna nu igen? utbrister Gena.

– Jag vet inte, det bara är så, säger Aisha.

Marie Trybom är inte så bekymrad. Poängen med lektionen är inte att eleverna fullt ut ska lära sig addera och multiplicera med binära tal. De får med sig något ändå, menar hon.

– De kan jämföra ett positionssystem som de känner igen, det decimala talsystemet, med det binära talsystemet och se att det finns saker som funkar på samma sätt. Det räcker så här långt.

För Marie Trybom är det viktigt att eleverna får arbeta med olika sinnen, så att de kan få syn på de estetiska värdena i matematiken. För det syftet passar temaarbetet bra.

– Jag vill att de ska kunna se det vackra i matte, det är så lätt att man glömmer bort det. Men vi måste också visa dem verklighetsanknytningen, visa vad man kan ha matten till i vardagen och att det finns en koppling till andra ämnen.

Att temat, som i det här fallet, ligger nära elevernas intresse och verklighet skadar inte.

– Musik i dag handlar ju väldigt mycket om teknik, det räcker att ha ett datorprogram, ett intresse och en musikalisk idé så kan du göra världsmusik. Titta på Avicii, säger Ronny Larsson.

I fysiksalen pratar fysiklärare Stefan Westerberg om våglängder och ljus- och ljudvågor. På arbetsbänken har han riggat upp med stativ, en plastcylinder med vatten och ett rör. Simon Herrgård i 8b slår an en stämgaffel och håller den ovanför röret. I vilket läge hörs ljudet starkast? Hur lång är ljudets våglängd? Och ljudets fart?

Foto: Pia NordlanderUnder tiden som hälften av eleverna har teorilektioner i musik, fysik och matematik jobbar den andra halvan på för fullt med det praktiska bygget inne i slöjdsalarna. Teknikpasset är extra långt, cirka tre timmar, för att eleverna ska hinna klart sina arbeten.

– Nej, jag ger upp, utbrister Jennifer Högfors i 8b.

Det är svårt att löda så att det verkligen sitter. Klasskamraten Johannes Kung har också haft en del problem på den fronten. Nu visar han upp sitt arbete för Tommy Arvidsson, lärare i matte och teknik.

– Fungerar den?

– Ja, den svarta kabeln sitter lite löst men om jag håller här så funkar det, säger Johannes Kung och trycker till med pek­fingret på en av de svarta komponenterna.

Flera elever står på rad för att få hjälp. Det är knepigt att få lagom mycket tenn att hamna på rätt ställe. Tommy Arvidsson studerar alla lödningar noggrant.

– Det här är ingen lätt historia. Ta en liten skruvmejsel och repa rent i spåren mellan lödningarna, det är det som är haken, säger han till en elev.

Tommy Arvidsson tycker att åttornas temadag både är ”fantastiskt rolig” och nyttig. För egen del har han användning av elevernas resultat när det är dags för betygssättning och eleverna får öva på att löda inför den större uppgiften i nian.

– I nian ska de göra en leksak med ett stort lödarbete. Den här temadagen är ett jättebra tillfälle för dem att träna inför det. Jag gillar att det eleverna gör faktiskt blir något. Jag är av den gamla skolan – det ska bli riktiga grejer.

Alicia Pettersson i 8a är precis klar med sin theremin och hon tycker att tekniklektionen har varit lärorik. Hon föredrar att jobba konkret. Efter lunch ska hon ha musik, matte och fysik.

– Jag har dyslexi så för mig funkar det bättre att göra än att läsa. Och nu när jag först har jobbat praktiskt kommer det att gå lättare att förstå teorin, säger hon.

Plötsligt hörs ett vinande, spöklikt ljud och ett glatt jubel från rummet intill. Jennifer Högfors som nyss var på väg att ge upp har lyckats sätta alla komponenter på plats. Nu har hon kopplat in sitt instrument i en högtalare och skapar musik genom att föra sin hand upp och ner över den lilla fotoresistorn.

– Det funkar!

Styrs med kroppen

  • En theremin, eller termin, är ett elektroniskt musik­instrument som uppfanns 1919 av den ryska forskaren Léon Theremin.
  • Instrumentet styrs med kroppen, den utnyttjar svängningarna i luften exempelvis när man rör handen framför en antenn.
  • Thereminen som eleverna på Malmaskolan bygger styrs av ljus genom en fotoresistor, ett slags motstånd.
  • Det speciella ljudet, som liknar en synthesizers, används ofta i skräckfilmer och signaturmelodin till tv-serien Morden i Midsomer spelas på en theremin.

ur Lärarförbundets Magasin