Ingår i temat
Gränslöst
Läs senare

Hjältar som spränger ämnesgränserna

GränslöstFyrorna lär sig om fysikaliska krafter, berättarteknik och estetiska uttryck under det sex veckor långa caset Superhjältar. Casemetodiken svetsar också samman arbetslaget.

av Ellen Larsson
27 mar 2019
27 mar 2019
Foto: Emil Nordin

Snabbare än ljuset, snällare än Bamse och helt klädd i grönt. När fyror­na på skolan Vittra Vallentuna skapar sina egna superhjältar på lektioner i fysik, svenska och bild kan nästan vad som helst hända. Fysikaliska krafter som energi, ljus och tyngdkraft inspirerar till olika superkrafter, medan formuleringar och berättarteknik slipas till superhjälteböcker på lektionerna i svenska. Böckerna ska prydas med optiska illusioner från bildlektionerna, där eleverna också fått klä klippdockor, gjorda av foton av dem själva, i valfri superhjältedräkt.

– För att få en bra struktur på skrivandet bygger eleverna berättelsen som en seriestripp, där rutorna fångar början, ett problem, lösningen och ett avslut. Med ett sådant hindersschema blir det lättare att skapa en röd tråd och en dramaturgi i berättelsen, säger Amelie Sjögren, som är lärare i svenska.

På Vittraskolan jobbar arbets­lagen återkommande med ämnesövergripande case, som alltid utgår från ett problem som ska lösas. Ett case pågår i sex veckor och varje läsår har sex caseperioder. I början av perioden får eleverna kunskaper i form av genomgångar och olika praktiska moment, men elevernas jakt på en egen lösning på problemet är en lika viktig del av arbetet.

Till Superhjältar, och andra väl inarbetade case, finns lärarhandledningar med konkreta tips på praktiska moment och information om vilka kunskapskrav och förmågor som tränas i respektive ämne. Gustav Lindqvist, som är lärare i fysik, uppskattar att ha ett genomtänkt material att utgå ifrån.

Gustav Lindqvist och Amelie Sjögren.
Foto: Emil Nordin

– Jag är så van vid det här arbetssättet att jag skulle tycka att det var både konstigt och tråkigt att planera allt på egen hand. När området väl har en grundplanering kan man låna mycket nästa gång, säger han.

Han skulle inte vilja byta mot ett mer traditionellt arbetssätt. Nu har skolan dessutom slagit ihop de relativt korta lektionerna i NO för att ge eleverna en mer sammanhållen undervisning och mer tid att genomföra sina projekt.

– Jag tror att det är en fördel både för eleverna som får gå på djupet på ett område och för mig som får lättare att göra en helhetsbedömning av elevernas kunskaper, säger Gustav Lindqvist.

På planeringsdagar i början och mitten av terminen går lärarna som är involverade i caset igenom vad som ska göras i de olika ämnena. När ett område avslutas utvärderas och revideras upplägget om det behövs. I fysiken står kunskapsinhämtning, diskussioner och laborationer i fokus för detta case, medan undervisningen i svenska och bild också resulterar i en slutprodukt. Superhjälteböckerna av Piximodell kombinerar text med bild för att förstärka textens handling och budskap.

– Elevernas berättelser handlar om ensamhet, utsatthet och mobbning och hur hjälten löser problemen.  Diskussionerna och processen bakom elevernas egna böcker är viktigare än slutprodukten, men att få visa upp ett resultat skapar motivation, säger Amelie Sjögren.

Sambedömning av slutprodukterna sker ibland, men lärarna undervisar oftast inte tillsammans i klassrummet. Däremot har de alltid en gemensam uppstart och avslutning av varje case för att skapa en helhetskänsla – och för att det är kul för eleverna.

– Vi klädde ut oss till Aquaman, Batwoman och Superwoman för att inspirera eleverna i början och som avslutning blir det lässtuga med Pixiböckerna och ett superhjältedisco. Då klär alla ut sig till sin hjälte. Sådana inslag gör att treorna redan längtar efter nästa årskurs, säger Gustav Lindqvist.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com