Ingår i temat
Hållbarhet
Läs senare

Hon skapar kritiska konsumenter

HållbarhetNär Monica Norström samarbetar med and­ra ämneslärare hamnar alltifrån personlig träning till konsumentmakt i fokus.

av Ellen Larsson
26 Okt 2018
26 Okt 2018
– Hem- och konsumentkunskap är hållbar utveckling, säger Monica Norström.
Foto: privat

På Tegnérskolan i Säffle har eleverna testat att vara personliga tränare på idrottslektionerna för att skapa ett hållbart liv åt en fiktiv vän genom kost- och motionsråd. Eleverna får också följa en matvaras väg från producent till konsument över halva jordklotet på samhällskunskapen. Och på kemin väntar ett nytt projekt kring kolhydraternas uppbyggnad och betydelse för kropp, knopp och klimat. Gemensamma nämnare för projekten är lärande för hållbar utveckling och ämnesövergripande samarbeten med hem- och konsumentkunskapen.

– Skolan har världens chans att göra hållbar utveckling begriplig och vardagsnära för eleverna genom mitt ämne. Men det blir lättare för mig att visa hur våra val kan påverka hälsa, ekonomi och miljö genom att jobba tillsammans med andra lärare, säger Monica Norström, som är hem- och konsumentkunskapslärare.

Projektet med läraren i idrott och hälsa har hon genomfört flera gånger och upplägget har förfinats över tid.

Prisad lärare

Monica Norström utsågs i år till Sveriges mest hållbara lärare av Jordbruksverket och HK-portalen, bland annat för sina många samarbeten över ämnesgränser.

– Att utgå från personlig träning är tacksamt eftersom det engagerar eleverna. Sedan får vi lärare ut­mana eleverna så att projektet också rymmer olika dimensioner av hållbar utveckling.

Kan riset från andra sidan jordklotet bytas ut mot en svenskodlad kolhydratkälla som matvete? Är en vattensprängd kycklingfilé den mest effektiva proteinkällan om man vill bygga muskler eller fungerar ett vegetabiliskt protein lika bra?  Frågorna som kan väckas och diskuteras i relation till personlig träning och kostråd är oändliga – och det finns inga rätta svar.

– Vi kan inte säga att så här ska ni göra och välja. Vår idé är att så ett frö till ett medvetande hos våra elever och hjälpa dem att resonera kring frågorna, säger Monica Norström.

Lärarna planerar och utvärderar det åtta veckor långa projektet tillsammans, men lektionerna håller de var för sig. Utifrån faktakunskaper får eleverna formulera egna råd i rollen som personlig tränare. De gör en skriftlig inlämningsuppgift som de också presenterar för klassen genom alltifrån filminspelningar till powerpointpresentationer.

Att träna upp en kritisk med­vetenhet kring konsumentmakt ingår också i projektet tillsammans med samhällskunskapsläraren. Eleverna följer en vara från producent till konsument över halva jordklotet. Ibland inkluderar arbetet studie­besök i livsmedelsbutiker där eleverna undersöker vad en förpackning säger om varans ursprung, sammansättning och väg till konsumenten.

– Eleverna ser hur komplicerad livsmedelskedjan är och lär sig att de kan ställa krav på butiker och producenter. Men det handlar också om att väga olika alternativ mot varandra.

Hon exemplifierar med den allmänna bilden av att goda konsumenter alltid väljer ekologiskt. I en lantbruksbygd, som där eleverna bor, är konventionellt men lokalt odlad potatis troligen ett bättre val än ekologisk sötpotatis från Sydamerika.

Ett sådant kritiskt förhållningssätt till konsumentmakt odlas också på samhällskunskapen.

– Där får eleverna en inblick i hur marknadskrafter och politiska beslut styr såväl producentens förutsättningar och livsmedels­kedjan som konsumentens val.

Mer ur temat Hållbarhet (7)

ur Lärarförbundets Magasin