Läs senare

Hot och våld – det här kan du kräva

Våld, hot och kränkningar mot lärare är ett stort problem. Tidningen Grundskolan reder ut vad den som har blivit utsatt har rätt att kräva av sin arbetsgivare.

03 sep 2019
Acceptera inte att bli utsatt för hot och våld. Du har rätt till samtalsstöd och allvarliga händelser ska också anmälas.
Foto: Istock

Antalet skadeanmälningar om fysiskt våld och hot mot lärare och elever i skolan har ökat med 94 procent, mellan åren 2013 och 2018. Hur stor del av dem som handlar om just elever som brukat våld eller hotat lärare framgår inte i Arbetsmiljöverkets statistik. Men enligt Skolverkets senaste rapport har närmare var fjärde lärare upplevt att de har utsatts, vanligtvis av elever, men också av föräldrar.

Bortsett från polisanmälningar, och arbetsskadeanmälningar till Försäkringskassan, finns det två typer av anmälningar när det gäller hot, våld och kränkningar mot lärare. Antingen tillbudsanmälan som läraren själv lämnar in till sin arbetsgivare och som syftar till att synliggöra problemen på skolan för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. Eller skadeanmälan till Arbetsmiljöverket, som arbetsgivaren ska göra vid allvarliga händelser eller större organisationsproblem.

Elisabet Mossberg är ombudsman på Lärarförbundet. När hon ska förklara när det ena eller det andra ska göras brukar hon prata om ”aj och oj”. Där ”aj” oftast leder till en skadeanmälan, och ”oj” till en tillbudsanmälan.

Är det påtaglig risk för våld eller hot om våld får ingen arbeta ensam med den eleven.

– ”Aj” innebär en faktisk skada. Samma sak gäller ett hot om våld där händelsen upplevs vara en allvarlig fara för liv eller hälsa. Eller om en lärare upprepade gånger blir kallad för kränkande saker i avsikt att skada. Psykisk påfrestning kan också skapa stor skada och även i de fallen har man rätt till samtalsstöd, säger hon och fortsätter:

– ”Oj” kan vara när en elev i affekt kastar en stol utan avsikt att träffa. Eller när en elev ilsket skriker hora en gång och läraren förstår sammanhanget det hände i.

När det finns fog att polisanmäla är en mycket svår fråga att svara på, konstaterar hon. Det sker sällan.

Elisabet Mossberg, ombudsman på Lärarförbundet.
Foto: Filippa Ländin

– Förra året gick JO ut med ett utlåtande om att skolan bör vara återhållsam med polisanmälningar mot barn under 12 år. Men jag skulle säga att en polisanmälan endast sker vid grovt hot eller våld som är direkt riktat till en person.

Oavsett allvarlighetsgrad kan det vara bra att kontakta fackets skyddsombud. Skyddsombudet kan stötta, informera om processen  och vidta åtgärder enligt arbetsmiljölagen i de fall där arbetsgivaren missköter sitt arbetsmiljöansvar.

Håkan Angeldahl är inspektör på Arbetsmiljöverket och har hanterat många skadeanmälningar där lärare har utsatts för hot eller våld.

– Då går vi in och försöker hitta orsaken till problem och ställer krav på åtgärder. Är det påtaglig risk för våld eller hot om våld får ingen arbeta ensam med den eleven.

Elisabet Mossberg tror att det finns brister i det förebyggande arbetet.

– Skolorna behöver bli bättre på att försöka förutse var det kan komma att förekomma våld och hot. Och det är arbetsgivarens ansvar.

En fråga som många nog ställer sig är om det finns en skillnad mellan vad som accepteras i skolan och utanför.

– Tyvärr finns det på många håll en glidning mot en normalisering av händelser som aldrig skulle accepteras på en vanlig arbetsplats, säger Elisabet Mossberg.

Håkan Angeldahl säger att det finns en tendens att lärare ser hot och våld som en del av jobbet.

– Vi ska inte glömma att syftet med en anmälning är att det ska fungera som ett underlag när arbetsgivaren argumenterar för mer resurser, med ambitionen att skapa en bättre arbetsmiljö.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com