Ingår i temat
Större än sex
Läs senare

Hur blir en ”vanlig” familj till?

Med nya metoder och tydliga riktlinjer kan undervisningen i sex och samlevnad ta ett kliv framåt. På Frejaskolan gjorde man ett normkritiskt avstamp.

28 apr 2014
Hur blir en ”vanlig” familj till?
Normkritisk. Jessica Holmström, lärare på Frejaskolan i Gnesta, instruerar klass 8A inför gruppdiskussionerna kring hur en familj kan se ut. Foto: Anders G. Warne

”Skriv ner de personer som ingår i din familj!”

Jessica Holmström, lärare i matte och NO på Frejaskolan i Gnesta, hinner knappt skriva klart meningen på tavlan innan första frågan dyker upp.

– Ska man skriva kusiner och det? Eleverna i klass 8 A försöker få kläm på uppgiften men deras lärare ger inga fler ledtrådar.

– Skriv ner de personer som du menar ingår i din familj, svarar hon tålmodigt.

Frågan kan synas enkel men rymmer en komplexitet och kanske är det därför den vållar huvudbry bland eleverna. Men Jessica Holmström har en plan. Genom att ta elevernas och sin egen livssituation som utgångspunkt kan hon leda in samtalet på en familje­konstellations alla olika varianter. Någon bor med mormor, en annan med mamma och syskon, ytterligare en annan har två familjer, en med pappa och en med mamma. Jessica Holmström är själv både förälder och bonusförälder.

– Hur jag uttrycker mig kan påverka en elev väldigt starkt, det har jag hela tiden i bakhuvudet. Därför använder jag till exempel ordet partner och inte kille eller tjej när jag pratar om en relation, säger hon.

Lektionens inledande samtal om elevernas egna familjer ska så småningom leda fram till en diskussion om på vilka sätt man kan bli förälder. Men Jessica Holmström tar det steg för steg. När de elever som vill har fått berätta om vilka de anser ingår i deras familjer delar hon in klassen i grupper. Uppgiften är att fundera och resonera om när man är mogen att flytta hemifrån.

För fem–sex år sedan påbörjade Freja­skolan i Gnesta ett utvecklingsarbete där utgångspunkten var att bryta en anti­pluggkultur bland pojkarna. I förarbetena identifierades ett antal problemområden och något som blev tydligt var att det sak­nades ett normkritiskt perspektiv i undervisningen.

Ganska snart stod det klart att mycket fanns att vinna på att utveckla sex– och samlevnadsundervisningen. Inte bara för att möta de tydligare kraven i den nya läroplanen utan också för att skapa en bas för arbetet med eleverna. I stället för att enbart förmedla en tolerans mot det som inte faller inom den gängse normen skiftade man till ett normkritiskt perspektiv. Och i stället för att bara undervisa om sex och samlevnad inom ramen för biologi får det nu plats i flera ämnen.

– Skolan har ett stort ansvar för de här frågorna. Inte bara under perioden vi arbetar med sex och samlevnad i biologin. Det är viktigt att vi lyfter det flera gånger i olika ämnen. Det gäller både det som är rena fakta och det som handlar om att reflektera och värdera sina egna tankar, säger Jessica Holmström.

Nu är själva utvecklingsarbetet avslutat och Frejaskolan är i den svåra fasen av att förvalta allt gott som kom ut av det. Visserligen pågår det fortfarande ett visst samarbete mellan lärare i olika ämnen om sex och samlevnad. Redan i nästa vecka ska klass 8A ha en hel eftermiddag när biologi och bild kopplar ihop sin undervisning. Då ska eleverna göra bildkollage för att illustrera hur de ser på kärlek och sex och diskutera heteronormativitet. Men Jessica Holmström är sam­tidigt självkritisk.

– Jag vet att eleverna skriver kärleks­dikter på svenskan och vi har tydliga riktlinjer för sex– och samlevnadsundervisningen men vi skulle kunna göra så mycket mer. Till exempel skulle det underlätta väldigt mycket om jag visste vad de andra lärarna gjorde och när. Då kunde jag haka på i biologin och fylla
i med fakta och diskussioner, säger hon.

Foto: Anders G. WernerDe riktlinjer som togs fram under utvecklingsarbetet fungerar som en checklista. När eleverna går ut Frejaskolan i nian ska de ha arbetat med vissa moment i vissa ämnen som bockas av på ett dokument. Bland annat ska de ha fått ta del av olika metodmaterial från RFSU och RFSL, Forum för levande historia, Brottsförebyggande rådet och från Amphi produktion (se faktaruta till höger).

På checklistan finns också ett antal om­­råden som eleverna ska arbeta med. Inom biologi är det naturligt att det handlar om puberteten, säker sex och om hur ett barn blir till men här finns också ämnesöver­gripande teman som tar upp exempelvis sex och känslor, förtryck och samhällets normer kring sex och samlevnad. Allt fil­trerat genom Frejaskolans lärares norm­kritiska ögon.

– Sex och samlevnad handlar ju om så mycket mer än det som står i biologi­boken. Jag vill ge dem kunskaper så att de kan göra bra val och tro på sig själva. Visst sitter en del i, invanda mönster och normer de får hemifrån och från kompisar, men bara det att vi lyfter olika frågor och ställer dem på ett lite annorlunda sätt kan starta en tankeprocess hos eleverna, säger Jessica Holmström.

I klassrummet fortsätter samtalen i de olika grupperna. När är man egentligen mogen att flytta hemifrån? När man pluggat klart eller kanske redan när man börjar gymnasiet, funderar eleverna i en grupp. Flera kommer fram till att det nog är en bra utgångspunkt att ha en fast inkomst.

– Man måste ju kunna betala sina räkningar.

– Ja, jag skulle kunna flytta hemifrån i dag men jag har inte pengar till det.

Jessica Holmström kryssar mellan grupperna, lyssnar, kommenterar och ställer en följdfråga. Efter en stund får eleverna ytterligare en fråga att diskutera. När är man mogen att bli förälder?

– Jag har redan bestämt mig, jag ska bli mamma när jag är 21.

– Absolut inte tidigare än 25! Man måste ha pluggat klart och lärt sig att ta hand om sig själv. Och så vill man ju vara ung ett tag, festa och så.

– Ja, 25 är bra, då får man festa i fem år!

Eftermiddagens sista lektion börjar ta ut sin rätt. Det surras och fnittras och samtalen spårar ur på sina håll. Men när Jessica Holmström tar ett sista tag och börjar genomgången av vilka olika sätt det finns att bli förälder på skärps plötsligt uppmärksamheten. Begrepp som adoption, insemination, provrörsbefruktning, slidsamlag och surrogatmödraskap gör eleverna nyfikna och flera händer sträcks i luften.

Nästa gång klassen har lektion i sex och samlevnad ska de ta reda på ännu mer fakta om begreppen och om att det finns olika sätt att bli förälder. Och då vill Jessica Holmström att de använder internet.

– Det här är en bra ingång till att prata om att det finns olika sexuella läggningar. Men det kan man ju inte heller hitta i biologiböckerna, de måste ut på nätet. Dessutom vet jag att de kommer att hamna på webbplatser hos olika adoptionsorganisationer och hos RFSU och RFSL och det är det jag är ute efter. Jag vill att de får upp ögonen för de sidorna och det här är ett sätt

Machomän och normbrytare

Här är några av de metodmaterial som används på Frejaskolan i Gnesta:

  • Machofabriken och Ingen ser oss från Amphi produktion.
  • Bryt från Forum för levande historia.
  • Var går gränsen? från Brottsföre­byggande rådet, Brå.

Mer ur temat Större än sex (6)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com