Ingår i temat
Digitala verktyg
Läs senare

”Ibland är det skönt att bara vara här och nu”

Det är bara när hon har dramalektion som Alma lämnar sin Iphone. Då glömmer hon allt. Lovisa har känt liknande under bildtimmar, att vara närvarande i stunden.
– Ibland är det skönt att bara vara här och nu, och den känslan kan man få genom de estetiska ämnena, tycker Lovisa och Alma.
Annars är de sällan långt bort från mobiler och Facebook.

13 dec 2010

Foto: Hanna TelemanFör Alma är dramakursen veckans, ja skolans, höjdpunkt. Lovisa tar nu en paus från körsången och har valt bild som estetisk verksamhet. Musiken kommer hon dock alltid att ha med sig.

Det är bara under viktiga prov eller när de tränar som de inte har ständig koll på mobilen, möjligen när de sover – då har Alma sin på ljudlös.

– Och om det är något man verkligen vill se på tv, kan man ”råka” lägga mobilen väldigt långt bort, säger Lovisa.

Alma Segerbank och Lovisa Janhagen är båda 17 år och går i samma klass, andra året på samhällsprogrammet med språkinriktning på Södra Latins gymnasium i Stockholm.

Vad associerar ni till ”digitala verktyg”?

Båda tänker främst på datorer, på film och musik, men inte så mycket på mobiltelefoner.

– Det är absolut skillnad mellan hur man använder datorer i skolan jämfört med på fritiden, säger Alma.

I skolan hämtar lärarna ut bärbara datorer, 16 stycken per helklass, 32 elever. Det vill säga att var och en oftast inte har tillgång till egen dator i klassrummet. Det får eleverna lösa genom att samarbeta, men en del ”sitter och stör” i stället. Och det kan vara väldigt frestande att passa på och kolla Facebook …

I sina respektive estetiska ämnen använder de inte mycket digital teknik. I bild – som Lovisa hade i ettan – använde man ibland datorn för att söka något särskilt konstverk, och läraren kunde koppla datorn till en projektor för att visa bilder.

– Men det är klart, det hade varit bra att få lära sig Photoshop, säger Lovisa, som tror att kanske de som har foto använder det programmet.

I drama är inget digitalt. Man använder sig själv – det är det som är grejen, menar Alma.

– Vi har knappt någon rekvisita, kanske en stol.

Hon är väldigt glad över att hon valde drama som estetisk verksamhet i ettan. Det gjorde att hon vågade välja hundrapoängskursen Drama A nu i tvåan. Hon har hört att estetisk verksamhet inte längre ska vara obligatoriskt och tycker att det verkar dumt, ”vår lärare är väldigt upprörd över det”.

Vad är bra med drama?

– Man lär sig att bli trygg med andra människor och utvecklas som person. Det är avslappnande – och väldigt kul! Det handlar mycket om läraren också – det gör det nästan alltid – och vår lärare är bra på att få med alla. Vi har mycket kompisaktiviteter, samarbetsövningar och rollgestaltning. Jag tror att vi snart ska få jobba med ljussättning – då kanske man använder dator, säger Alma.

Lovisa gick tidigare i Adolf Fredriks musikklasser men ville prova något annat på gymnasiet. Utöver att sjunga och dansa har hon provat flera instrument – piano, fiol, valthorn och kontrabas.

– Men inget av dem har gjort mig tillräckligt motiverad, eftersom jag vet hur mycket tid det krävs att man lägger ned för att bli riktigt bra, säger hon.

Nu tar Lovisa i alla fall upp sången, åtminstone tillfälligt, för att vara med i ett Luciatåg. Hon lyssnar mycket på musik, just nu främst Melissa Horn och Regina Spector. Hon köper cd-skivor också, beställer på nätet och längtar efter att de ska dimpa ned i brevlådan.

– Det man verkligen gillar, det vill man kunna hålla i! Det är också för att stödja vissa artister. Allt finns inte heller på Spotify – inte Beatles, inte Eva Cassidy.

Musiken är betydelsefull för Alma också, men kanske inte i lika hög grad. Hon har lyssnat en hel del på Håkan Hellström och kan bli nostalgisk över sådant hon hörde som liten, som Westlife.

– Musik kan innehålla så mycket minnen. En bild säger mer än tusen ord – det tycker jag gäller för musik också, säger hon.

Mer ur temat Digitala verktyg (8)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com